Svensk forskare avslöjar meteoritens överraskande egenskap

2021-06-06 07:45  

Luleå-forskarnas mätningar med värmekamera visar att Ryugu är en extremt porös asteroid. Nu måste forskningen tänka om. ”Det här får påtagliga konsekvenser för vetenskapen”, säger Axel Hagermann på LTU.

Efter lyckade landningar på Ryugu passerade Hayabusa-2 jorden 2020. Den japanska satelliten släppte då ner en sond med det stoft som hade samlats in.

Luleå tekniska universitet stod för för kalibreringen av den värmekamera som var med vid landningarna på Ryugu. Den mätte termisk tröghet hos materialet på ytan – och forskarna upptäckte att stenarna svalnade väldigt fort. Det visade att Ryugus ytskikt har mer gemensamt med ett väldigt poröst material än vad man hade kunnat tro.

– Det var en oväntad upptäckt. Vi visste att asteroider kan vara porösa, men inte till den här graden – och det här får påtagliga konsekvenser för vetenskapen, säger Axel Hagermann, professor i atmosfärsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, till Ny Teknik.

Läs mer: Vulkanutbrott pekar mot att Mars liv dog ut nyligen

Han deltog också i arbetet med värmekameran ombord på den farkost som har kretsat kring asteroiden.

LTU-forskarnas senaste studie har publicerats i Nature Astronomy. Enligt deras  beräkningar skulle en jämförbar porositet ligga på mer än 70 procent, vilket Axel Hagermann beskriver som "ett väldigt fluffigt material". Man hittar en jämförbar porositet hos pimpsten, men professorn konstaterar att jämförelsen haltar i och med att pimpstenen har en mycket högre mekanisk styrka än materialet på Ryugu.

LTU:s värmemätningar pekar mot att vetenskapen måste tänka om kring förhållandet mellan den vanligaste typen av asteroider – av C-typ, och meteoriter. 

– Vi har tidigare trott att asteroider som Ryugu har en koppling till de meteoriter kallade kolhaltiga kondriter som vi hittar på jorden, och som i sig är väldigt bräckliga. Men vår slutsats är att materialet på Ryugu är så bräckligt att det inte skulle överleva ett inträde i atmosfären. Det innebär att de meteoriter som vi hittar på jorden inte kan bestå av samma material, säger han.

– Vi behöver tänka om och komma med nya idéer i och med att asteroider uppenbarligen är mer diversifierade,  och det finns material på asteroiderna som vi inte kan hitta på jorden, säger Axel Hagermann.

”Ganska överraskande”

Han berättar att besöket överraskade på många sätt. Bland annat har Ryugu formen hos en asteroid som borde rotera mycket snabbare än vad den gör. Ett annat område är att Ryugu har material och stenblock med väldigt olika porositet blandade. Det innebär att planetkroppen befann sig i olika stadier av konsolidering när den förstördes av en kollision.

Asteroider utgörs av rester av planetesimal, de väldigt tidiga byggstenar som bildade solsystemet. Kollisioner mellan större kroppar har slungat iväg material som sedan attraheras till varandra och bildar asteroiderna. De kan beskrivas som skräphögar, med spillror från olika platser.

– När Ryugu bröts loss så måste den kroppen ha börjat forma ett tätare material i kärnan, och det material som vi ser på ytan i dag härrör både från in- och utsidan. Vi ser material vid olika grad av konsolidering vilket är ganska överraskande. Vi kan också se vad som är delar av manteln från tidiga kroppar. Att hitta alla de sorterna av material i en kropp är ganska ovanligt, säger han.

Läs mer: Utomjordisk radioaktiv isotop ger nya rön om grundämnen

Axel Hagermann anser att vi nu behöver tänka om kring  hur vi utforskar asteroider, och inse att storleken inte är allt när det kommer till de bumlingar som kan hota jorden.

– Det pratas mycket om gruvbrytning på asteroider, och vi måste vara beredda på ett brett spektrum av material. Vi måste också tänka nytt kring hur man kan slå undan meteoriter som har de här egenskaperna så att de inte träffar jorden, säger Axel Hagermann.

John Edgren

Mer om: LTU Rymden

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt