Studie: Växtlighetens upptag av koldioxid kan minska

2021-04-27 07:00  

Ökande nivåer av koldioxid i atmosfären kommer inte bidra till en ökad grönska i samma utsträckning som hittills. Tvärtom förutspås upptagningsförmågan att minska på grund av uppvärmning. Det är slutsatsen i en studie som Umeå universitet deltar i.

Jordens växtlighet är en sänka för koldioxid och tar upp omkring en tredjedel av den som orsakas av mänsklig aktivitet, enligt en internationell forskningsstudie där Umeå universitet ingår. I studien varnar forskarna för att klimatförändringar kan hämma fotosyntesen hos träd och andra växter globalt.

– Om vi bara hade en ökning av koldioxid så skulle man ju förvänta sig en ökad fotosyntes som varar i hundratals år och därmed kan göra nytta för klimatet. Men det finns återkopplingsmekanismer, som jag forskar på, där en ökande koldioxidhalt och ökande temperaturer har motsatta effekter på fotosyntesen, säger Jürgen Schleucher, professor vid Umeå universitet, och fortsätter:

– Och om vi nu någonsin skulle hinna med att stabilisera koldioxidhalten så blir det ändå ytterligare temperaturökningar på grund av trögheter i klimatsystemet som motverkar tillväxten.

Måste titta på de globala effekterna

Jürgen Schleucher konstaterar att även om Sverige rent av skulle kunna uppleva positiva effekter, så kommer återkopplingsmekanismer globalt ge negativa effekter. Till exempel på grund av torka och ökande klimatextremer. Exempel på förmodat utsatta områden är bland annat den amerikanska mellanvästern samt medelhavsområdet, där man förväntar sig problem med tillgång på vatten.

Läs mer: Studie: Exploatering av Amazonas kan bidra till växthuseffekten

Jürgen Schleucher berättar att växtlighetens nuvarande kapacitet för att ta upp koldioxid har legat ganska konstant under årtionden, men att vi måste förvänta oss att den kommer att minska. Schleucher påminner om att det finns ett temperaturoptimum för fotosyntes. Över den temperaturen minskar fotosyntesen – och forskarnas experiment har gett hypotesen stöd.

Tagit växtprover från herbarium

Resultaten från Schleuchers forskningsgrupp är en del i den stora studien. De har tagit fram en ny metod där man kan göra en kemisk analys på sockermolekyler som har bildats i fotosyntesen, och därifrån spåra ändringar i metabola flöden.

– Det kunde man inte göra tidigare. Vi har gjort experiment där vi har odlat växter i kammare med olika CO2-förhållanden, för att kalibrera sammanhanget mellan våra mätningar och fysiologiska flöden. Vi har odlat med förhöjd koldioxid men också vid en låg koldioxid, som motsvarar ungefär vad den var år 1900. Vi har tagit gamla växtprover, till exempel rallarros från herbariet här i Umeå. Sedan har vi plockat in färsk rallarros och analyserat sockermolekylerna i cellulosan i bladen. Och vi såg att fotosyntesen ökade i den storleksordning som vi hade förväntat oss, säger han.

Jagade antikt socker

Forskarlaget har också jagat antikt socker, och man fick till slut tag på sockerbitar från 10-talet och 50-talet. När de analyserades så kunde forskarna i Umeå se den förväntade effekt som man även såg i sina växtkammare.

Samtidigt berättar Jürgen Schleucher att forskarvärlden ännu inte förstår sig på den globala kolbudgeten: Fotosyntesens ökning och globala kolflöden passar ännu inte ihop kvantitativt, men de beskrivna återkopplingsmekanismerna är robusta. Hur mycket kan man då lite på hypotesen kring en minskande upptagningsförmåga? 

– Det är den filosofiska frågan – kan man bevisa en hypotes? Det går aldrig, utan man kan bara motbevisa den. Men i dagsläget är det här slutsatsen som vi måste dra, för när vi har facit i hand, då är det för sent, säger Jürgen Schleucher.

John Edgren

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt