Studie: Nya arter ett växande hot mot Europas natur

2020-10-07 07:38  
Jätteloka, mårdhund, sjögull, mink, mördarsnigel och signalkräfta är alla invasiva arter som ses som ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden. Foto: TT

Om 30 år kan upp till 2 500 nya främmande djur- och växtarter finnas i den europeiska floran och faunan, enligt en brittisk forskningsstudie. Klimatförändringar och förflyttningar med transporter är två anledningar till det växande hotet.

Forskare vid University College i London har i en studie analyserat den globala ökningen av antalet främmande djur- och växtarter mellan åren 1960-2005. Fortsätter utvecklingen på samma sätt under de kommande 30 åren beräknas 2 500 fler av dessa finnas i Europa år 2050 jämfört med år 2005 – vilket allvarligt kan hota inhemsk flora och fauna.

Torbjörn Ebenhard, fil. dr i ekologisk zoologi vid Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala, är inte överraskad av resultatet i studien – och säger att utvecklingen kan förklaras av ett antal faktorer.

– Jag är inte alls förvånad. Klimatförändringarna leder till att många fler arter klarar sig. De kan också förflytta sig genom allt fler och snabbare transporter, vilket innebär att fler organismer överlever färden. En tredje faktor är att många av de här arterna klarar sig bra i människans närhet, medan de kanske hade klarat sig sämre i en naturlig miljö.

Läs mer: Grönland väntas förlora rekordmycket is under 2000-talet

Enligt Torbjörn Ebenhard är det dock viktigt att man i diskussionen skiljer på begreppen främmande och invasiva arter.

– Främmande arter är sådana som kommer till ett nytt område med människans hjälp – oavsiktligt eller avsiktligt. Vad gäller de invasiva arterna handlar det om effekten, det vill säga det faktum att naturligt förekommande arter drabbas negativt av dessa nya arter.

Mink bakom minskat havsfågelbestånd

Inom svensk flora och fauna har man också under ett antal år sett en ökning av såväl främmande som invasiva arter. Ökningen av den sistnämnda varianten hotar också det svenska djur- och växtbeståndet. Minken är ett exempel på det, enligt Torbjörn Ebenhard.

– Vi ser det tydligt i skärgården där mängden havsfågel har minskat drastiskt då minken äter upp fåglar, ungar och ägg. De invasiva arterna tar också oftast djur som inte har någon tidigare erfarenhet av ett rovdjur av den sorten. Man brukar säga att dessa djur är naiva – de har inga skyddsmekanismer.

Läs mer: Nattlig sång avslöjar valens parningsplaner

Ytterligare problem är att invasiva arter tränger ut de inhemska – och även kan sprida sjukdomar, säger Torbjörn Ebenhard.

– Ett exempel är signalkräftan, som sprider kräftpest – vilket drabbar vår inhemska flodkräfta. Signalkräftan är medvetet inplanterad i Sverige och Europa från Nordamerika för att man ville få in den i vatten där flodkräftan tidigare dött ut – men man insåg då inte att detta förvärrade problemet.

"Konsumenten måste vara medveten"

För att motverka spridningen av främmande inslag i naturen har EU tagit fram en lista på 49 invasiva djur- och växtarter – och 2018 beslutade den svenska regeringen om en ny förordning för att tydliggöra hur myndigheterna ska agera i relation till denna. Och enligt Torbjörn Ebenhard kan även privatpersoner motverka spridningen av dessa ovälkomna inslag i den svenska naturen.

– Kanske har man köpt med sig växter från utlandet utan att veta om jorden kan innehålla en parasit – eller kanske är det själva växten man inte ska föra in i landet. Och många av de 49 arterna på EU:s lista är trädgårdsväxter, som man fortfarande kan hitta i handelsträdgårdar i Sverige. Så konsumenten måste själv vara medveten.

Fakta: EU-listade invasiva arter i Sverige:

Bisam

Gudaträd

Gul skunkkalla

Gulbukig vattensköldpadda

Jättebalsamin

Jätteloka

Mårdhund

Sidenört

Signalkräfta

Smal vattenpest

Tromsöloka

Kinesisk ullhandskrabba

(Källa: Naturvårdsverket)

Anna Grönberg/TT

Mer om: Djurliv

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt