Studie: Det går att kommunicera med människor som drömmer

2021-02-22 14:44  
En av deltagarna i studien. Foto: PBS

Flera forskarlag rapporterar att de har lyckats upprätta tvåvägskommunikation med människor som sover. I en ny studie kallas fenomenet ”interaktiva drömmar”.

Med ögonrörelser och ryckningar i ansiktsmuskler lyckades personer i drömtillstånd svara på ja- och nej-frågor och lösa enkla mattetal.

Resultaten, som publicerats i den expertgranskade vetenskapliga tidskriften Current Biology, visar att det är möjligt att upprätta tvåvägskommunikation med människor som drömmer. Det säger Ken Paller, en kognitiv neuroforskare och medförfattare av artikeln, till sajten Gizmodo.

Pallers forskarlag vid universitetet Northwestern i Chicago ägnar sig åt att studera kopplingarna mellan minnen och drömmar. Tidigare forskning vid Pallers labb har visat att det går att plantera information i människors drömmar (varpå många dragit paralleller till Christopher Nolan-filmen Inception).

Under arbetet med den här studien insåg Northwestern-forskarna att liknande försök pågick i tre andra länder och i slutändan bestämde sig de olika forskarlagen från USA, Tyskland, Frankrike och Holland att sampublicera sina resultat. Forskningen har också blivit föremål för ett inslag i tv-kanalen PBS programserie Nova.

– Det faktum att olika forskargrupper i olika delar av världen kunde redovisa att det här händer visar att det inte bara rör sig om någon isolerat eller feltolkat fenomen, säger Ken Paller till Gizmodo.

Ombads svara på specifika sätt

Det specifika medvetandetillstånd i vilket realtidskommunikationen upprättades är det som kallas klardrömmande, som bland annat kännetecknas av att personen helt eller delvis är medveten om att hen drömmer.

Personerna som ingick i studien instruerades i förväg att svara på specifika sätt – som att titta vänster-höger-vänster – för att undvika feltolkningar av den okulära responsen. De ombads vidare att med ögonrörelser läsa av hela det horisontella synfältet (alltså att vrida ögonen så långt till höger/vänster som fysiskt möjligt). Tanken var att förstärka eog-signaler (eog står för elektrookulografi, där man med elektroder fästa vid ögonen bland annat kan påvisa rem-sömn) – och förfarandet gav mycket riktigt ett rejält avvikande utslag.

För att forskarna skulle kunna kommunicera med den som befann sig i ett drömtillstånd användes olika metoder, som ljus, ljud och lätt beröring. Om deltagarna med ögonrörelser bekräftade att de uppfattat signaleringen kunde forskarna med ord exempelvis be dem lösa ett mattetal.

I den artikel som publicerats i Current Biology redovisas ett antal enskilda fall från studien. En 19-årig amerikansk deltagare fick frågan vad åtta minus sex är lika med. Deltagaren svarade vänster-höger, vänster-höger med ögonen för att indikera svaret två.

Ingen av deltagarna kände på förhand till vilka frågor som skulle ställas. Några av dem uppfattade att frågorna kom från en plats som inte tillhörde drömmen, eller via ett objekt i drömmen, som en radioapparat.

Paller: ”Går att slipa förmågor”

Det man bör ha i åtanke är att studien var liten, med endast 36 deltagare och totalt 57 sömnsessioner. I en dryg fjärdedel av sessionerna, 26 procent, kunde deltagarna visa att de befann sig i ett klardrömmande tillstånd. Vid de sessionerna försökte forskarna kommunicera med deltagarna vid 158 tillfällen och 18 procent av frågorna deltagarna fick bestod av rätt svar. Vid 60 procent av de 158 tillfällena fick man inget svar alls.

Ken Paller hoppas att resultaten ska leda till ökad förståelse för hur drömmar eventuellt kan påverka våra vakna liv.

– Man kan tänka sig tillämpningar där det går att utveckla problemlösningsförmåga, slipa förmågor, andlig utveckling, terapi för att behandla mardrömmar och andra psykologiska fördelar, säger Paller till Gizmodo.

Peter Ottsjö

Mer om: Neurovetenskap

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt