Strålsäkerhetsmyndigheten tror inte på genombrottet i Tjernobyl

2021-12-13 13:51  

Exlterra hävdar att deras nya metod sänkte strålningsnivån i Tjernobyls jord med 37 procent på ett år. Strålsäkerhetsmyndighetens expert är dock skeptisk. “Jag tycker att allt det här verkar väldigt skumt”, säger Patrick Isaksson till Ny Teknik.

Ukraina har gett statligt ägda SSE Ecocentre ansvaret för att övervaka strålningen och dess miljöpåverkan i Tjernobylområdet. Nu samarbetar de med det schweiziska företaget Exlterra som har använt ny teknik för att sanera marken kring kärnkraftverket. 

Med start 2019 applicerades metoden som de kallar Nucleus Separation Passive System (NSPS) på en hektar mark inom den stängda zonen. Enligt Exlterras pressmeddelande hade de ett år efter installationen lyckats sänka strålningsnivån i jorden med 37 procent, och i luften sjönk strålningen med 47 procent.

Behandlingen av området sker under jord. NSPS sägs innebära att positroner, elektronens antipartikel, används för att slå sönder de bindningar som håller samman de radioaktiva isotoperna. När en positron kolliderar med en elektron så annihileras båda – och enligt Exlterra ska processen förvandla den radioaktiva isotopen till ett stabilt ämne.

Sanera Tjernobyls stängda zon

Sett till de resultat som man har uppnått på ett år anser Exlterra att man inom loppet av fem år torde kunna sanera Tjernobyls stängda zon på totalt 2 600 kvadratkilometer tillbaka till de strålningsnivåer som rådde innan olyckan 1986. Företaget vill även applicera sin teknik vid kärnkraftverket i Fukushima.

Läs mer: Spår efter kalla krigets kärnvapentester hittad i honung

På Strålsäkerhetsmyndigheten har man inte hört talas om schweizarnas metod. Och med utgångspunkt från företagets beskrivning av tekniken känner sig myndighetens expert tveksam till genombrottet – för tillvägagångssättet rimmar inte med den grundläggande fysiken. 

– Utifrån deras ytliga beskrivning har jag väldigt svårt att se vad som skulle kunna få ett ämne att gå från att vara radioaktivt till att bli ett stabilt ämne genom den här positronstrålen som man skulle skicka ner, säger Patrick Isaksson, utredare inom svåra haverier på Strålsäkerhetsmyndigheten till Ny Teknik.

”En kärnreaktion som krävs”

Patrick betonar att han förvisso inte är expert på mätteknik. Men med utgångspunkt från allmän kunskap i fysik tycker han att några saker ser väldigt märkliga ut. Medan Tjernobyls americium i princip skulle kunna klyvas med neutroner och transmuteras genom en kärnreaktion på plats så är detta knappast möjligt med strontium och cesium. Ämnena är fissionsprodukter, som alltså redan har klyvts i en reaktor – och för att transmutera dem krävs en kärnreaktion skapad med höga energier.

– Jag tycker att allt det här verkar väldigt skumt rent ut sagt. Jag tror inte på det här. För om du ska omvandla ett ämne till ett stabilt ämne – vilket ju är syftet här – då är det ju en kärnreaktion som krävs, och då får man ett nytt ämne som förmodligen är radioaktivt, som till exempel en klyvningsprodukt. Ämnen definieras genom sammansättningen av protoner och elektroner. Att göra om ett ämne som har en aktivitet till stabilt ämne genom en sådan här positronbehandling, det hänger inte ihop med fysiken, då positron-elektronreaktionen rör sig på atomär nivå, säger Patrick Isaksson.

John Edgren

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt