Stort sug efter energieffekivisering inom tillverkningsindustrin

2021-03-10 06:00  

Nästan 100 effektiviseringsprojekt inom industrin fick stöd i en statlig satsning som blev så populär att pengarna tog slut i förtid. Hos metallpulvertillverkaren Höganäs har åtgärder minskat utsläpp av koldioxid med upp till 350 ton per år och elbehovet med 400 MWh per år.

Det så kallade Pulververket är en av Höganäs fabriksanläggningar, som huvudsakligen glödgar och färdigställer svampbaserade och atomiserade baspulver.

För att föra in rätt mängd luft i glödgningsugnarna så att förbränningen av naturgas blir jämn och ren, används stora fläktanläggningar. Och där hade Höganäs länge sett förbättringspotential.

– Vi hade 16 fläktar av äldre modell, där vi såg chans till en energieffektivisering. Problemet var att få lönsamhet i att byta ut dem som en fristående åtgärd, säger Magnus Pettersson, energisamordnare på Höganäs.

Men när det blev dags att byta ut två glödgningsugnar från sent 60-tal, såg man synergieffekter som gjorde det möjligt att även byta fläktarna till lägre kostnad än tidigare.

Magnus Pettersson, energisamordnare på Höganäs. Foto: Johan Peyron

– Den nya ugnen var betydligt större och lämnade inte plats för fläkten på befintlig plats, utan behövde en ny fläkt en bit längre bort. Därmed behövdes även nya kanaler för förbränningsluften, som passerade flera andra ugnar. När vi dessutom beviljades stöd från Energisteget på strax under 30 procent av merkostnaden, så kom det inom räckhåll att ansluta alla ugnar i verket, säger Magnus Pettersson.

Energisteget avslutades i förtid – 125 miljoner kronor var slut

Energisteget ligger under Energimyndigheten, och riktade sig till större energiförbrukare bland de industribolag som omfattas av lagen om energikartläggning i stora företag (sysselsätter minst 250 personer och omsätter över 50 miljoner euro per år).

I praktiken har det omfattat 475 svenska företag inom gruvsektorn och tillverkningsindustrin. Dessa har haft möjlighet att söka investerings- eller projekteringsstöd för energieffektiviserande insatser genom programmet. Programmet inleddes 2018, omfattade 125 miljoner kronor, och var tänkt att pågå i tre år.

– Men vi fick avsluta i förtid, för programmet var så lyckosamt att medlen tog slut snabbare än förväntat. Det här är en målgrupp som normalt inte har den här typen av stöd att söka, och det finns en viss ovana att söka stöd från Energimyndigheten. Det finns också en uppfattning att sökprocessen kan vara komplex. Men intresset har varit väldigt stort, berättar Anders Pousette, programansvarig på Energimyndigheten.

Läs mer: Höganäs ska tillverka grön vätgas med ny svensk teknik

Totalt har Energisteget gett stöd till 97 enskilda projekt inom gruvor och tillverkande industri.

– Det är svårt att peka ut vilka åtgärder de gjort typiskt sett, för även om det är en begränsad målgrupp så handlar det om ett brett spektrum av verksamheter. Men i många av projekten har det handlat om återvinning av energiflöden, att ta vara olika former av restenergier. Sådant som är komplext, och ofta förknippat med stora kostnader och en viss risk, att införa i ett befintligt produktionsflöde, säger Anders Pousette.

Höganäs minskade elbehov med 400 MWh per år

Hos Höganäs, som beviljades knappt två miljoner kronor, gick stödet till att delfinansiera ett nytt kanalsystem som pulververkets samtliga 16 ugnar anslöts till. Stödet bidrog också till att man kunde ersätta de gamla fläktarna med ett modernt fläktsystem som minskar elbehovet.

– Det nya systemet har tre fläktar, men det är byggt med redundans och normalt har vi två stycken i drift. Minskningen av elbehovet varierar med vad vi producerar och hur hårt vi kör ugnarna, men vi räknar med elbesparingar i storleksordningen 350 till 400 MWh per år, säger Magnus Pettersson.

Läs mer: Här är teknikföretagen som satsar mest på FoU

Den kalkylerade besparingspotentialen, sammanlagt för alla de 97 projekt som fått stöd genom Energisteget, ligger på 620 GWh per år. Foto: Stig-Göran Nilsson

Parallellt med detta byggdes en ny rökgaskanal, med 1,5 miljoner kronor i stöd från Naturvårdsverkets program Klimatklivet. Tack vare den kan Pulververket driva upp temperaturen på rökgaserna och därigenom öka sin leverans av spillvärme till Höganäs Energis fjärrvärmenät, motsvarande uppvärmningen av 120 villor.

– Och värme från rökgaserna, som blir över efter fjärrvärmen, använder vi till att genom en vattenkrets förvärma förbränningsluften till ugnarna. På så sätt minskar ugnarnas förbrukning av naturgas. Där tycker vi faktiskt att vi var lite fiffiga, sammanfattar Magnus Pettersson.

Därtill har man byggt så att överskottseffekt från luftförvärmningen kan användas till att minska Pulververkets behov av fjärrvärme under delar av året. Sammanlagt räknar Höganäs med att spara omkring 2,5 GWh per år på de genomförda åtgärderna.

– Eleffektiviseringen blev något mindre än förväntat, medan förvärmningen av förbränningsluften gav lite bättre resultat än vi väntat oss. Det betyder att koldioxidutsläppen kommer att minska med 350 ton per år i stället för 300 ton per år som vi räknade med från början, säger Magnus Pettersson.

Projekten kan spara 620 GWh per år

Stöden från Energisteget och Klimatklivet var avgörande för att åtgärderna skulle falla på plats, menar han.

– Vi brukar acceptera ett antal års återbetalningstid när det gäller energieffektivisering och koldioxidminskning. Men här hade det nog handlat om åtta-nio års återbetalningstid utan stöd, så det hade nog inte gått igenom utan dem, säger Magnus Pettersson.

Läs mer: ”Billig teknik” gör infångad koldioxid till sten – på två år 

Den kalkylerade besparingspotentialen, sammanlagt för alla de 97 projekt som fått stöd genom Energisteget, ligger på 620 GWh per år. Det motsvarar nästan vad Forsmark 1 levererade under 2020.

– Men det pågår fortfarande installationer, och för att mäta den faktiska effekten krävs ju att de färdiga installationerna är i drift under ett par-tre år åtminstone, säger Anders Pousette.

I juni ska Energimyndigheten göra en formell återrapportering till Regeringskansliet.

– Vi förordar en fortsättning på programmet, men i nuläget har vi inga besked från vår uppdragsgivare Infrastrukturdepartementet. Men vi tror och hoppas att det blir fler liknande satsningar framöver, säger Anders Pousette.

Energisteget stöttade 97 projekt

Energisteget genomfördes av Energimyndigheten på regeringens uppdrag mellan 2018 och 2020. Det omfattade 125 miljoner kronor och fick avslutas i förtid, eftersom det stora intresset från industrin fick medlen att ta slut fortare än förväntat.

Totalt 97 enskilda projekt inom gruvor och tillverkande industri, där man först genomfört energikartläggning, har fått stöd. Det har antingen handlat om bidrag för fördjupad projektering av åtgärder för effektivare användning av energi, eller om stöd motsvarande delar av merkostnaden för att investera i en energieffektiviseringsåtgärd identifierad i energikartläggningen.

Den totala kalkylerade besparingspotentialen är 620 GWh per år. Energimyndigheten ska avge sin formella slutrapport i juni.

Tommy Harnesk

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt