Storskalig återvinning av komplexa plaster i Site Zero

2022-07-13 06:00  

Svensk Plaståtervinning har valt teknik till sin sorteringslina i Site Zero, världens största anläggning i sitt slag. Idag kan man identifiera och sortera fyra sorters plast: den nya linan ska klara i princip allt förekommande plastmaterial.

Som Ny Teknik rapporterat, gör Svensk Plaståtervinning en stor utbyggnad och kapacitetsökning i sin anläggning i Motala. Under namnet Site Zero ska den uppgraderade återvinningsanläggningen kunna hantera 200 000 ton plastförpackningar om året, vilket gör den till världens största i sitt slag.

Nystartade eftersorteringsanläggningar på flera orter ska avskilja plast från hushållsavfall, och skicka materialet till Site Zero där det delas upp efter sort.

Nu har Svensk Plaståtervinning, med 102 miljoner kronor i finansieringsstöd från Klimatklivet, investerat i den sorteringsteknik som ska användas i Site Zero. Den nya linan ska kunna hantera plast som tidigare varit svår och komplex att sortera och återvinna.

– När vi började ta emot eftersorterat material, märkte vi att det var komplicerat av främst två skäl. Det är mer förorenat än källsorterat material, och det innehåller mer mjukplast än vi räknat med. Och mjukplast är rent mekaniskt knepigare att ta hand om än hårdplast, säger Svensk Plaståtervinnings vd Mattias Philipsson.

Sorteringstrumma i den befintliga linan hos Svensk Plaståtervinning i Motala. Foto: Svensk Plaståtervinning

Den valda tekniken omfattar ett tiotal utvecklingssteg av den befintliga sorteringslinan.

– Bland annat har vi uppdaterat mjukvaran som styr flödena, och försett den med en sorts artificiell intelligens som ”lär sig” materialet och anpassar hastighet och styrning efter det. Och sensorerna som detekterar olika plaster är av en ny generation, som är bättre på att identifiera material i hög hastighet. Vissa steg i den äldre linan kommer också att kunna hoppas över, säger Mattias Philipsson.

Fyra sorters plast

Hittills har Motalaanläggningen kunnat sortera ut fyra olika sorters plast.

– Nu går vi upp till tolv olika sorter. Genom detta tror vi oss kunna återvinna i princip alla sorters plastmaterial, säger Mattias Philipsson.

Svensk Plaståtervinning blir därmed den första aktören i Sverige som i stor skala kan ta emot plastförpackningar från eftersorteringsanläggningar. Men Mattias Philipsson medger att den nya sorteringstekniken var en saftig investering.

– Särskilt nu med stigande stål- och bränslepriser, så var stödpengarna från Klimatklivet helt avgörande. Ett mycket bra initiativ från staten, säger han.

Just nu är man i full gång med utbyggnaden, som bland annat omfattar ett övertagande av Electrolux gamla lokaler i Motala.

– Vi anpassar dem för att kunna lyfta in den nya processutrustningen, och räknar med att kunna provköra den runt årsskiftet. Formellt tar vi hela Site Zero i drift under 2023, säger Mattias Philipsson.

Fakta: Plaståtervinning i Motala

Svensk Plaståtervinnings anläggning i Motala byggs ut från 15 000 till 60 000 kvadratmeter. Från 2023 ska den nya Site Zero-anläggningen kunna hantera 200 000 ton plast per år, vilket är dubbelt så mycket som idag.

Så kallade eftersorteringsanläggningar i Brista, Högdalen och Linköping ska avskilja plast från osorterat hushållsavfall och skicka det till Site Zero, som delar upp materialet efter plastsort.

Respektive sort säljs sedan till industrier som återvinner dem, mekaniskt eller kemiskt, för användning i nya plastprodukter. Det sker på samma sätt som källsorterade plastförpackningar från landets återvinningsstationer eller fastighetsnära insamlingar.

Idag återvinns bara omkring 15 procent av de svenska hushållens plastförpackningar, och plast står för cirka 6 procent av Sveriges klimatpåverkan. Svensk Plaståtervinning har som mål att återvinningsgraden ska vara 55 procent 2025.

Det kan jämföras med EU:s mål som är 50 procent till 2025, och 55 procent till 2030.

Tommy Harnesk

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt