Sniffar-Lansens uppdrag: mäta radioaktivet i luften

2021-03-14 07:00  

TEKNIKHISTORIA. Jaktflygplanet Lansen hade spelat ut sin roll som krigsflygplan när det fick ett nytt uppdrag: att mäta radioaktiva partiklar i atmosfären under stormakternas kärnvapentester. När så isländska vulkanen Eyjafjallajökull fick ett utbrott, hämtades provtagningskapslarna ned från hyllan på Flygvapenmuseum för en ny vända i luften.

När jaktflygplanet Saab J 32B Lansen tjänat ut i sin krigsroll, kom ett drygt tjugotal exemplar att överföras till Målflygdivisionen på Malmen utanför Linköping. Kanoner och radarutrustning plockades bort. Flygplanen användes som rena målflygplan för anfallande jaktflygplan av typerna J 35 Draken och JA 37 Viggen, som bogserare av olika mål samt som störövningsflygplan. De kom att ha beteckningarna J 32B, J 32D och J 32E.  

En av uppgifterna för J 32B handlade om så kallade radiakflygningar. Dessa syftade till att samla partiklar i de övre luftskikten för analys avseende närvaron av radioaktivt stoff – radiak är en sammandragning av det ursprungliga ordet radioaktiv.

Denna typ av flygningar utfördes från mitten av 1950-talet av modifierade Saab S 29 Tunnan, men ersattes av Lansen under det följande decenniet. Uppdraget för dessa provsamlingar, högt upp i jordens atmosfär, leddes av Försvarets forskningsanstalt (FOA). Inte överraskande var avläsningarna särskilt intensiva under och efter kärnreaktorhaveriet i Tjernobyl i dåvarande Sovjetunionen i april 1986. 

Saab S 29C Tunnan genomförde provtagningarna innan J 32 övertog uppgiften 1971. En mekaniker från F 11 i Nyköping bär på en av provtagningskapslarna till en av flottiljens flygplan. Kapslarna var av samma typ som senare på Lansen. Foto: SVENSK FLYGHISTORISK FÖRENINGS ARKIV

Då J 32 Lansen togs ur tjänst 1997 avbröts också denna typ av flygning i Flygvapnets regi. Möjligheten att genomföra sådana uppdrag finns dock fortfarande kvar inom Swedish Air Force Historic Flight (SwAFHF) som på ideell basis håller alla Saabs tidigare jetflygplan utom J 21R i flygbart skick. De förfogar över två Lansen med rätt kabeldragning och därmed möjlighet att bära provtagningskapslar under vingarna. 

Bakgrund 

USA genomförde världens första kärnkraftsdetonation 1945. Sovjetunionen följde efter, fyra år senare. Storbritannien provsprängde 1952 utanför Australien sin första atombomb. 1960 provsprängde Frankrike sin första atombomb, och bara fyra år senare följde folkrepubliken Kina efter. Ett stort antal kärnvapenprov ägde rum i atmosfären under 1950- och 1960-talen. Den enorma värmen från dessa explosioner innebar att radioaktiva klyvningsbiprodukter steg till stora höjder och spreds över hela jordklotet. 

Huvuddelen av testerna utfördes nära tropopausen, på mellan 10 000–14 000 meters höjd. Partikelspridningen nådde även Sverige. De av FOA initierade radiakflygningarna för insamlingarna och analyserna av dessa partiklar, genomfördes fram till omkring 1980 och avsåg de kärnvapensprängningar i atmosfären som genomfördes i Kina. Flygningarna utfördes normalt på en höjd av 14 000 meter med start från Malmen. En vändpunkt var i linje med Ljusdal i centrala Sverige. 

Läs mer: Det olyckliga slutet för svenska flygplansfabriken

De sex kapslarna under vingarna skulle vara öppna i exakt 30 minuter. På den höga höjden krävdes så kallad tryckandning, vilket innebar att puffar med 100 procent syrgas tvingades in i besättningens lungor och måste stötas ut, en något annorlunda typ av andningsteknik.

Att manövrera på nästan 14 000 meters höjd i Lansen krävde uppmärksamhet. Den tunna luften gjorde att flygplanet uppförde sig lite som den berömda smörklicken i stekpannan. Dessa flygningar var dock mycket uppskattade av dess besättningar eftersom de erbjöd en strålande utsikt, särskilt i kalluftmasseväder, med Bottenviken i öster och Norge och Atlanten i väster.

De sex provtagningskapslarna under vingarna på en J 32B Lansen. Dessa öppnades i exakt en halvtimme på en höjd av 14 000 meter; stigningen till den höjden tog 12–15 minuter utan efterbrännkammare. Foto: HÅKAN ANDERSSON

Efter landning tömdes kapslarna, och filtren placerades i kronans vanliga bruna tjänstekuvert vilka slickades igen på traditionellt sätt, lades på lådan och skickades till FOA med den vanliga posten.

Efter ett tag blev man dock varse att dessa filter kunde innehålla potentiellt radioaktivt material, varför rutinerna ändrades. Tömning av kapslarna utfördes av personal i skyddskläder och filtren transporterades i blyfodrade behållare. Det stående skämtet vid den tiden var att om lysande gamla män dyker upp i framtiden, var de nästan säkert före detta målflygveteraner. 

I samband med Tjernobylkatastrofen återupptogs flygningarna. Dagligen under några veckors tid genomfördes provtagningsflygningar över Östersjön, på höjder från bara några hundra meter till flera tusen, för att kartlägga det radioaktiva molnets utbredning. 

Situationen i dag 

Strålsäkerhetsmyndigheten har nu övertagit FOA:s roll att mäta förekomsten av radioaktivt nedfall. Myndigheten är medveten om att Swedish Air Force Historic Flight med relativt kort varsel äger både förmågan och utrustningen att genomföra radiakflygningar, om behovet skulle uppstå. När flygningarna genomfördes av Flygvapnet, betalade myndighetens föregångare – Statens strålskyddsinstitut – nödvändiga modifieringar av flygplanen, som installation av satellitnavigeringssystemet Garmin 430 och ILS.  

Den senaste provtagningen med Lansen ägde rum 2010 i samband med den isländska vulkanen Eyjafjallajökulls utbrott, varvid vulkanaskan spreds över stora delar av norra Europa och orsakade stora störningar i flygtrafiken.

Din bonus som Ny Teknik-läsare: En del av svensk teknikhistoria  

Du som är prenumerant på Ny Teknik digitalt får som en extra bonus ett urval av artiklarna från Teknikhistoria, ett magasin om den tekniska och industriella utvecklingen som lett fram till samhället som det ser ut i dag – med fokus på den svenska utvecklingen.  

Vill du få en bit av historien direkt hem i brevlådan? Teckna din prenumeration redan i dag på: teknikhistoria.prenservice.se

Gilla Teknikhistoria på Facebook för att få senaste nytt ur historien! 

Gilla Teknikhistoria på Instagram!

Lennart Berns

Mer om: Flygplan Lansen

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt