Bakom satsningen står företaget Satcube i samarbete med Forsway, Gapwaves och Chalmers. Projektet är ett av tio som innovationsmyndigheten Vinnova nyligen beslutade att finansiera med fyra miljoner kronor inom ramen för området smartare elektroniksystem.
LEO står för Low Earth Orbit och är de omloppsbanor runt jorden som de senaste åren kanske har blivit mest hajpade – mycket tack vare Elon Musks satsningar på området. Fördelen med att placera kommunikationssatelliter i LEO-banor är att det inte krävs lika kraftfull kommunikationsutrustning som om satelliterna hade placerats längre ut från jorden.
Det öppnar för möjligheter att utveckla mindre men kraftfullare terminaler som dessutom drar mindre energi.
Ger global internettäckning
Göteborgsbaserade Satcube tillverkar små bärbara satellitterminaler som gör det möjligt att använda internet överallt på jorden – även där all annan täckning saknas. Det är praktiskt för mediehus som vill liverapportera från oroshärdar, men även för myndigheter som hanterar krissituationer när annan infrastruktur inte fungerar.
I dagsläget använder terminalerna geostationära satelliter för sin bredbandskommunikation, men målet för projektet tillsammans med Forsway, Gapwaves och Chalmers är att ta fram en lösning som använder LEO istället för ”geo”.
– Nackdelen med geostationära satelliter är fördröjningen som uppstår, men med den här lösningen så får man i princip samma responstid som när man använder markburet nät. Det innebär att du får global bredbandsuppkoppling med 5g-hastighet oavsett om du är i Antarktis eller mitt ute i öknen, säger Lukas Nyström, projektledare på Satcube, till Ny Teknik.
Följer satellitens bana
Fördelen med geostationära satelliter är att användaren vet exakt vart antennen ska riktas. För internetterminaler som kommunicerar med satelliter i LEO-banor krävs däremot antenner som följer satelliternas bana, något som konstellationen med Satcube i spetsen nu ska arbeta med.
– Det finns två olika lösningar för att kunna följa satelliterna. Den ena är mekanisk, den andra elektrisk, och vi kommer att titta närmare på båda, säger Lukas Nyström.
För en internetterminal likt Satcubes är antenndelen den mest kostsamma och projektet ska ta fram en antennuppsättning för det så kallade K/Ka-bandet, som använder frekvenser på 17-31 GHz, samt testa och utvärdera ytterligare funktioner kring strålstyrning och gap-vågledarteknik.
Lansering på marknaden år 2023
Lukas Nyström vill inte avslöja detaljer kring tidsplanen för satsningen men säger att det går relativt snabbt att ta fram en prototyp och att lanseringen på marknaden planeras till 2023.
På kundlistan för Satcube står bland annat redan FN, Airbus, Japans regering, ett antal olika mediehus samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Omsättningen var förra året 46 miljoner kronor och bland investerarna finns affärsängeln Jane Walerud.
Kommentarer
Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.
Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.