Sjöfartsverket ser HVO som sin fossilfria framtid – inte batteridrift

2021-02-11 08:00  

Sjöfartsverket ska minska sin bränsleförbrukning och bli fossilfria. Operationella förändringar, som rekognosering med drönare, ska göra behovet att gå ut med fartyg mindre. För att bli helt fossilfria kommer de vända sig till biodiesel.

Sjöfartsverkets flotta på 110 fartyg ska bli fossilfri till år 2045. Nyligen släpptes en rapport som förklarar hur det ska gå till. Omställningen som ska genomföras på uppdrag av regeringen är i linje med de klimatmål om ett fossilfritt Sverige som Ny Teknik tidigare skrivit om.

– Det behövs en kombination av tekniska och operationella effektiviseringar, alltså hur vi använder fartygen. Gör du en operationell och eller teknisk förändring som minskar energibehovet så möjliggör du för fler alternativa bränslen och maskinerier, säger Björn Andreasson som är projektledare för regeringsuppdraget.

Sjöfartsverkets flotta består av flera olika båt- och fartygsmodeller. Bland dessa finns fem isbrytare, cirka 70 lotsbåtar och flertalet farledsbåtar. I dag är det dominerande bränslet för flottan det fossila dieselbränslet Eldningsolja 01.

Läs mer: Oden: En kraftig bjässe som bröt ny mark

Strategin går ut på att vid varje fartygsuppdateringuppdatering eller fartygsbyte se över vad som har bäst miljöprestanda för tillfället, enligt Björn Andreasson. Det mest troliga alternativet för en stor del av Sjöfartsverkets skepp är i dag olika sorters biodiesel, så som hydrerad vegetabilisk olja (HVO).

– Eftersom fartyg har så pass lång livstid, upp emot 30 till 40 år, så slipper vi konverteringar med HVO. Vilket vi ser som det i dag bästa alternativet av drivmedel med dieselliknande egenskaper, säger Björn Andreasson.

Läs mer: Studie: LNG kan vara sämre för klimatet än bunkerolja

Andra alternativa drivmedel medför problem

Förvätskad naturgas (LNG) är ett alternativt drivmedel som används av andra aktörer. Bland annat används det av en finsk isbrytare, Polaris, men Björn Andreasson ser inte LNG som en möjlig lösning för Sjöfartsverket på grund av driftprofilen som behövs.  

– Vår drift är ofta intermittent, bränslet fungerar bättre om du har en ganska konstant drift. LNG behöver hållas nedkylt vilket kräver tillförd energi, annars skapas ett avkok som vid normal drift förbränns i motorn. Om avkoket inte används till framdrift behöver det tas om hand om, till exempel för att generera elenergi och köra det till elnätet. Men verkningsgraden är nog inte så hög där.

Elmotorer eller laddhybrider är också något som Sjöfartsverket har undersökt. Det är inte något som passar hela flottan men som skulle kunna vara ett alternativ för vissa av farledsbåtarna.

– I rapporten har vi utgått från vad som skulle fungera nu. Vi har försökt ha ett lite kortare tidsperspektiv och inte överskatta möjligheterna med ny teknik. Men för vissa utav våra farledsbåtar ser vi laddhybrider som ett alternativ. Men fartyg skiljer sig från till exempel vägtransporter då de har ett ganska stort effekt- och energibehov. Lätt att tro att det är enkelt, men det fungerar oftast inte att bara lyfta in ett par batterier, säger Björn Andreasson.

Batteridrift för nya isbrytare är möjligt

Ny Teknik rapporterade under 2020 att Sjöfartsverket har beställt en design för nya isbrytare. I den beställningen ska olika batterilösningar undersökas, men också drivmedel som metanol och ammoniak.

– Där skulle batterier vara för “peak-shaving”, för att kunna ta lasttoppar och ligga på ett effektivare och jämnare varvtal på övriga maskiner och ta topparna med batterier. Det kan även användas för det som kallas spinning-reserv, att i stället för att ligga med en extra maskin igång som backup när du kör in i en isvall kan man använda ett batteri. Då köper man den tiden som går åt till att få igång en extra motor, säger Björn Andreasson.

Läs mer: Echandias lösning på sjöfartens utsläpp: ammoniak

De operationella förändringarna innebär även de mer tekniska lösningar för Sjöfartsverket.  Bland annat så skulle rekognosering vid isbrytning kunna göras med drönare och webbkameror i stället för att direkt gå ut med isbrytare.

Nu ser Sjöfartsverket fram emot att komma igång med omställningen och arbeta mot en fossilfri flotta.

– Vi ser fram emot att vara en del i omställningen. Vi vill vara med och dra vårt strå till stacken, säger Björn Andreasson.

Sjöfartsverkets analys av olika bränslen

Här följer en sammanställning av några av de bränslealternativ som Sjöfartsverket presenterar i sin rapport. De klassificeras som fullt möjligt, möjligt vid justering av kritiska parametrar och ej möjligt.

1. Biodiesel:

Fullt möjligt för alla flottans fartygsmodeller.

2. Flytande biogas:

Möjligt vid justering av räckvidd, utrymme och bränslestabilitet för fartyg så som transportbåtar för kortdistans och långsamma lotsbåtar. Ej möjligt för resterande fartyg.

3. Flytande vätgas:

Möjligt vid justering av räckvidd och bränslestabilitet för fartyg så som transportbåtar för kortdistans och långsamma lotsbåtar. Ej möjligt för resterande fartyg.

4. El, batteri:

Fullt möjligt för fartyg så som transportbåtar för kortdistans. Möjligt vid justering eller ej möjligt för resterande fartyg.

5. Elhybrid med dieselinstallation:

Fullt möjligt för fartyg så som transportbåtar för kortdistans och långsamma lotsbåtar. Möjligt vid justering eller ej möjligt för resterande fartyg.
 

Bill Burrau

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt