Satsning på bioflygbränsle kan återuppliva Green Fuels

2018-11-19 08:39  

Sverige tar ytterligare ett steg mot egen tillverkning av bioflygbränsle. Därmed skulle bränslefabriken LTU Green Fuels snart kunna väckas ur sin dvala.

De senaste åren har ett fossilfritt flyg seglat högt upp på den svenska agendan. Häromveckan berättade Ny Teknik att forskningsinstitutet Rise får nästan 8,8 miljoner kronor för att snabba på utvecklingen. Nu står det klart att även Luleå tekniska universitet, LTU, får miljonstöd från myndigheten för ett grönare flyg.

LTU får totalt 2,7 miljoner kronor för att göra en förstudie om tillverkning av bioflygbränsle.

– Den här studien är väldigt tekniskt lagd och avsikten är att få till ett demonstrationsprojekt i nästa skede, förklarar Fredrik Granberg, projektledare från LTU.

Det handlar specifikt om en process baserad på förgasning av sulfatlut och sulfitlut från massakokning. Den energirika gasen kan via Fischer Tropsch-syntes konverteras till bioflygbränsle.

En tidigare förstudie från 2017, av bland andra Fredrik Granberg och Erik Furusjö, IVL Svenska Miljöinstitutet, visade att dagens fossila bränsle för svenskt inrikesflyg i nära framtid kan bytas ut mot bioflygbränsle baserad på biomassa. Förgasning av biomassa och Fischer Tropsch-syntes skulle enligt studien kunna ge en konkurrenskraftig och hållbar produktion.

”Vi är rätt säkra på att konceptet fungerar”

I den kommande förstudien ska Luleå tekniska universitet tillsammans med bland andra forskningsinstitutet Rise, flygbolaget Sas och Fly Green Fund utvärdera olika aspekter av tillverkningen. De ska titta närmare på produktionsteknik, bränslecertifiering, distributionskedjan och fälttestplanering.

– Vi är rätt säkra på att konceptet fungerar rent tekniskt och målet är att ta fram ett bränsle som redan är certifierat, Jet A1, via Fischer Tropsch-syntes och upparbetning till produkt. Största svårigheten blir att säkra en affärsmodell, att hitta lönsamheten med den här tekniken. När vi har klargjort den delen blir konceptet realistiskt att kommersialisera, säger Fredrik Granberg.

Förstudien pågår under hela 2019. Går den smärtfritt följs den av ett demonstrationsprojekt där 300-500 ton biobränsle kan tillverkas inom några år och testas för kommersiellt flyg.

Tillverkningen av grönt flygbränsle kommer i så fall att ske vid Luleå tekniska universitets anläggning LTU Green Fuels i Piteå, en anläggning som har stått stilla sedan mitten av 2016. Fredrik Granberg räknar med att två tredjedelar av den utrustning som redan finns i anläggningen då kan återanvändas.

– Därmed skulle ett demonstrationsprojekt kunna bli väldigt kostnadseffektivt, och det är betydligt lättare än att bygga upp allt från grunden, säger Fredrik Granberg.

Enligt Fredrik Granberg ger förgasningstekniken en av de potentiellt största produktionsvolymerna bland de biodrivmedel som är uppe på bordet i dag. Jämfört med fossilt bränsle kan den i ett nuvarande scenario bidra till cirka 90 procents koldioxidreduktion.

Ett tillskott av vätgas, via elektrolys av vatten, kan dubbla mängden biobränsle från samma mängd biomassa, enligt Fredrik Granberg.

– Teknikkonceptet är redan bra som det är, men om vi pratar om skogen som en hållbar resurs, att vi inte ska bruka den mer än nödvändigt, då kan vi använda den ännu mer effektivt på det här sättet. Få andra tekniker har samma potential.

Sas och Fly Green Fund deltar i LTU-studien

Inom ramen för projektet samarbetar Luleå tekniska universitet bland annat med forskningsinstitutet Rise och Svebio. De kommersiella aktörerna är flygbolagen Sas och Bra. Holländska SkyNRG samt Fly Green Fund är experter på certifiering och distribution. På tekniksidan finns tyska Schmidtche Schack samt Ineratec. Övriga medlemmar är Smurfit Kappa Piteå samt Sveaskog. Swedavia och KLM har också gett sitt skriftliga stöd till projektet.

Ania Obminska

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt