Saabs teknikchef: Glad och stolt över att vi bidrar till Ukraina

2022-10-07 10:52  

Att Saabs materiel används av Ukraina för att försvara sig mot den ryska invasion gör företagets teknikchef Petter Bedoire både stolt och glad, säger han i en stor intervju med Ny Teknik.

Det här är ett utdrag av frågor som diskuteras med Petter Bedoire i Ny Tekniks podcast. Lyssna på hela avsnittet här och hör mer om kompetensbehov, utvecklingen av stridsflyg och vad Saab har åstadkommit om två år om alla delar faller på plats.

Det är en uppsluppen och glad Petter Bedoire som träffar Ny Teknik på Saabs huvudkontor i centrala Stockholm. Det går bra nu för den svenska försvarskoncernen. Fler och fler vill köpa företagets produkter och system.

Förhoppningarna på framgångar syns bland annat på Stockholmsbörsen. Saabs aktie har i år stigit med 53 procent, att jämföra börsen generalindex som fallit med cirka 30 procent.

I förra veckan kom beskedet att företaget öppnar en ny fabrik i Indien för att tillverka vapensystemet Carl-Gustaf M4, ett system som är effektivt mot exempelvis stridsvagnar.

Sverige skickar 5 000 pansarvärnsvapen av modell Pansarskott 86 till Ukraina. Vapnet är svensktillverkat men tillverkas även i USA under namnet AT-4. Foto: Christoffer Lomfors/ Saab

Saab har även meddelat att företaget går in som delägare och samarbetspartner till svenska Heart Aerospace, som utvecklar elflygplan (mer om varför längre ner i texten).

Så det kanske inte är konstigt att Petter Bedoire är på gott humör. Som teknikchef på Saab är han ansvarig för företags forskning och utveckling med cirka 8 500 ingenjörer. Ingenjörer som arbetar för fullt med att utveckla nästa generations försvarsmateriel.

– Vår FoU-verksamhet mår väldigt bra. Vi har ett väldigt högt tryck i verksamheten och vidhåller vår position som en av de största arbetsgivarna för ingenjörer, säger Peter Bedoire i Ny Tekniks podcast Allt du behöver veta om ny teknik.

Nlaw utvecklat tillsammans med Storbritannien

Efterfrågan på försvarsmateriell har ökat i takt med en mer utbredd geopolitisk osäkerhet efter Rysslands invasion och Ukraina. Den svenska Försvarsmakten behöver uppgradera och bredda sin kapacitet. Försvarsbudgeterna ser ut att öka på bred front internationellt kommande år.

– Vår vision är ju att vi ska bidra till säkrare samhällen och att människor ska kunna känna sig säkra. Hela Europa har tvingats att öka sina försvarsutgifter ganska kraftfullt. Sverige och Finland har beslutat sig att ansöka om Natomedlemskap och man har också ansett att man ska öka sina försvarsinvesteringar kraftigt och det resulterar naturligtvis i att det blir mycket mer efterfrågan även på våra produkter, säger Petter Bedoire.

Saabs fabrik i Karlskoga tillverkar AT-4, Pansarskott m/86. Foto: JERKER IVARSSON/Aftonbladet

Samtidigt har många länder som köpt in försvarsmateriel från Saab skänkt det vidare till Ukraina. Där används Saabs produkter för att slå tillbaka den ryska invasionen.

– Det är granatgeväret Carl-Gustaf. Det är understödsvapnet AT4, eller pansarskott som det heter i Sverige i dag, men även missilsystemet Nlaw som vi har utvecklat tillsammans med Storbritannien, säger Petter Bedoire.

NLAW (Next-generation Light Anti-tank Weapon), ett pansarvärnssystem från Saab även kallat robot 57. Det tillverkas av Thales i Nordirland och har skänkts av Storbritannien till Ukraina. Bild från Ukraina, juli 2022. Foto: Hennadii Minchenko/Ukrinform/NurPhoto/Shutterstock

Vad känner du när du tittar på tv-bilder från kriget och ser er utrustning dyka upp där?

– Alltså, jag måste säga att jag är otroligt glad och stolt över att det vi gör på Saab kan bidra till att Ukraina kan stå emot den här invasionen från Ryssland. När Saab bildades 1997 var det med ett uppdrag att skapa säkrare samhällen och ökad säkerhet för människor, och nu känns det mer aktuellt än någonsin. Jag blir väldigt nöjd när våra system kan göra skillnad.

I somras blev det klart att Försvarets Materielverk, FMV, tecknat ett femårigt kontrakt värderat till 7,3 miljarder kronor för leverans av två övervakningsflygplan av typen Global Eye.

– Det är det svenska flygvapnet som köper Global Eye med en väldigt kraftfull radar på taket. Men här håller vi även på att utveckla nästa generations markbaserade radarsystem där mer digitalisering kommer in. Det som tidigare gjordes med mikrovågsteknik och analog teknik kan vi nu göra med digital teknik och datorer. Det skapar fantastiska möjligheter med vad man kan göra med radarsystem, säger Petter Bedoire.

Här visas ett av spaningsflygplanen Global Eye upp i Linköping, målat för det emiratiska flygvapnet. Arkivbild. Foto: Stefan Jerrevång/TT

Vilken funktion tror du att Global Eye kan ha om Sverige till slut blir medlem i Nato?

– Det kommer att vara en resurs, som vi bedömer det, där man ökat situationsmedvetenheten, eller omvärldsuppfattningen över stora delar av nordkalotten tack vare de här Global Eye-systemen. Vi bedömer att det kommer att vara ett väldigt bra tillskott till den förmåga som finns inom Nato.

Hur har samarbetet eller relationen till svenska Försvarsmakten förändrats under det senaste året?

– Det är ett enormt tryck på Försvarsmakten att utveckla förmågor och man har nu fått ökade anslag. Samtidigt så ska Försvarsmakten hantera förberedelserna för ett eventuellt Natomedlemskap, vilket kräver en massa resurser. Så det är en enorm utmaning för Försvarsmakten att både upprätthålla säkerheten i Sverige och rusta för den här tillväxten. Och vi bidrar naturligtvis så gott vi kan till de utmaningar de har och hjälper till där vi kan med i form av att tillhandahålla produkter och system.

Men är det något särskilda önskemål som de har kommit med som du inte riktigt tänkt på?

– Vi har ganska bra koll på vad som efterfrågas framöver. Det är ju vad man kan göra på kort sikt eftersom man snabbt vill bygga upp en förmåga. Och normalt i vår industri så har vi ganska långa ledtider så där har vi tillsammans med Försvarsmakten och FMV försökt vara lite innovativa och fundera över hur vi kan höja förmågan snabbt på kort sikt.

Ubåten A26. Illsutration: Saab

Vad sker inom ert affärsområde Kockums just nu?

– Det är väldigt spännande. Här har vi verksamhet i Karlskrona och Malmö där vi utvecklar nästa generations ubåtar. (A26, som ska få namnen HMS Blekinge och HMS Skåne, reds. anm.) Mycket högt tryck i verksamheten och här har vi rustat upp varvsverksamheten i Karlskrona så att vi kan bygga ubåtar på ett rationellt sätt. Parallellt med att vi bygger nya ubåtar så underhåller vi marinens fartyg och prospekterar nästa generations fartyg. Vi har ju ytfartyg i marinen av Visby-klass som vi uppgraderar.

Flyttar verksamhet till Lund

Ni är även på väg att flytta verksamheten inom det här området från Malmö till Lund. Varför då?

– Vi flyttar verksamheten till Lund inom ett par år för att etablera oss nära universitet och den science park som har etablerats i Lund. Vi känner att vi kommer få tillgång till en fantastisk innovationsmiljö, närhet till akademin och det gör oss till en ännu mer attraktiv arbetsgivare och enklare att rekrytera för oss.

Om vi tittar på de här två ubåtarna, Blekinge och Skåne, så har Sverige har köpt två. Är det flera länder som har lagt beställningar?

– Nej, än så länge är det ingen som har lagt beställningar. Vi har en pågående kampanj nu i Nederländerna som är intresserade av vår ubåtsteknik och där jobbar vi tillsammans med ett lokalt varv som heter Damen. I Australien har man ju ändrat sin upphandling av ubåtar så att i stället för att köpa ubåtar från franska Naval Group som man hade tänkt, har man beslutat sig för ett mer långsiktigt program med atomdrivna ubåtar. Och det gör att de ubåtar som Kockums designade åt Australien för ett antal år sedan förmodligen kommer behöva uppgraderas och livstidsförlängas. Där är vi väldigt aktiva med att se hur vi kan bidra till den uppgraderingen.

Läs mer: Här är den nya tekniken i Australiens Collinsubåtar

Läs mer: Här är ubåtarna bakom den diplomatiska krisen

Är Sverige i topp i världen på att tillverka ubåtar?

– Sverige är absolut i topp i världen när det handlar om ubåtsteknik som passar i Östersjön. Sen är vi också bra på att göra generella ubåtar. Det var därför som vi fick förtroendet att tillverka ubåtarna eller utveckla dem som används i Australien idag. Men där vi är absolut världsklass. Det är på de speciella förhållanden som gäller i Östersjön.

Ni gick nyligen in som delägare i det svenska elflygplanstillverkaren Heart Aerospace. Varför?

– Det är väldigt intressant för oss och det är ju en väldigt spännande teknikutveckling inom just det här med hållbart flyg så att vi är väldigt intresserad av att utveckla den verksamheten tillsammans med dem och få ta del av den.

Läs mer: Heart Aerospace slopar helelektriskt flygplan – Saab går in som ägare

Gäller det även militärt flyg?

– När det gäller militärt flyg så var jag faktiskt i veckan med och invigde ett jetmotorlabb där vi på Saab tillsammans med Lunds universitet ska titta på hur man kan utveckla miljöbränsle för jetflyg framöver. Som gör att våra militära flyg kan fortsätta det på ett sätt som lever upp till de förväntningarna på koldioxidneutralitet.

Petter Bedoire, försäljnings- och marknadschef. Foto: Johan Kristensson

Om du skulle plocka ut dina tre mest spännande sakerna som ni håller på med, vad skulle du välja då?

– Då skulle jag välja den här satsningen vi gör nu på digitalteknik kopplat till antenner och radar. Det är fantastiskt vad vi kan åstadkomma där. Jag skulle ta med de satsningar vi gör på att använda artificiell intelligens för att analysera sensordata och kunna hantera väldigt, väldigt stora mängder information på ett sätt som blir begripligt för operatörerna. Och sen skulle jag också ta de spännande satsningar som vi gör när det gäller att vidareutveckla den här speciella ubåttekniken som vi har för att ta fram tysta ubåtar. Den forskning som vi gör där för att hitta både miljövänliga och tysta sätt att driva ubåtar framöver. Det är ett fantastiskt spännande område.

Göteborg har utvecklats till ett kluster för företag och forskning inom mikrovågsteknik. Bilden från Saab Surveillance anläggning på en höjd i Kallebäck, med utsikt över stan. Foto: Sören Håkanlind

Vilka tre projekt borde ni skrota?

– Det är ju en känslig fråga naturligtvis. Vi har som sagt bestämt oss för att fokusera på fem kärnområden och det finns saker vi håller på med i dag som inte riktigt passar in i de kärnområdena. Där försöker vi se nu om vi kan hitta en bättre hemvist och få en ägare som är beredd att investera.

Vilka områden rör det sig om?

– Det vill jag inte nämna så här, utan det får vi ta som en intern diskussion först.

Hur ser du på kompetensutvecklingen och konkurrenssituationen på ingenjörsmarknaden?

– Med den utveckling vi ser nu med tillgången till personal och sådant så tror jag inte att vi kommer ta några enorma kliv framåt. Det här är nog för oss en ganska rimlig storlek. Sen håller vi på växer kontinuerligt. Men, jag ser ju inte att vi kommer att göra några jättestora kliv på kort sikt i alla fall.

Vad beror det på att så många ingenjörsintensiva företag får allt svårare att hitta rätt personal?

– Jag tror att det beror på att för ett antal år sedan så hade olika företag i Sverige lite olika behov. Fordonsindustrin tittade kanske mer på efter mekanik, kompetens och förbränningsteknologi. Och Ericsson, det var kommunikationsteknologi och mikrovågsstrålning. Men nu så har fler och fler företag upptäckt att det här med digitalisering, mjukvara, artificiell intelligens och autonomi blir allt viktigare och då kommer alla företag och jagar efter samma typer av kompetens. Nu konkurrerar vi om samma personer i mycket större utsträckning.

Läs mer: Saab: ”Ingenjörer rör sig fritt mellan ubåtar och flyg”

Men då låter det som att det kommer att bli ännu svårare att hitta kompetens?

– Vi hoppas ju att det ska tillföras kompetens i den andra änden och att det kommer ut fler ingenjörer både från högskolorna och från företagen som har den här kompetensen. Så förhoppningsvis så kan vi ställa om så att utbud och efterfrågan blir mer balanserade än just nu. Efter pandemin känns det som att det har blivit lite ”mismatch” mellan just utbud och efterfrågan när det gäller den här typen av kompetens.

Läs mer: Så här har Saab aldrig byggt en radar förut

”Större intresse än tidigare att jobba på Saab”

Krävs det även politiska åtgärder för att få ordning på balansen?

– Långsiktigt så ser vi att det här intresset för teknik och matematik och de här områdena måste vi stimulera långt ner i åldrarna. Möjligheten att utbilda sig under tiden man är anställd ingenjör, den måste breddas mycket mer. Alla våra anställda behöver lära sig mer om artificiell intelligens, om cybersäkerhet Så där tittar vi på våra möjligheter att bedriva internutbildning. Men vi tycker också att det vore otroligt bra om akademin kunde vara med och bidra och tillhandahålla den typen av utbildning som man kan kombinera med en anställning.

Läs mer: Så här har Saab aldrig byggt en radar förut

Om man då tittar på kompetensfrågan så nämner du att ni börja slåss om samma typ av kompetens som svenska industribolag, men mer specifikt och för Saab. Vad handlar det om? Vilken typ av kompetens är det ni behöver nu och framåt?

– Mycket handlar ju om digitalisering och mjukvara. Det finns ju en enormt tydlig trend här att mer och mer funktionalitet ska utvecklas i mjukvara. För oss som försvars- och säkerhetsföretag så måste ju allt det där vara säkert. Så för oss är det väldigt viktigt det här med cybersäkerhet. Hur kan vi säkerställa att mjukvara och programvaror system som vi levererar till våra kunder inte innehåller några oönskade delar i form av virus och annat? Hur kan vi se till att de inte kan manipuleras. Så det är ju en kompetens vi behöver. Sedan så tittar vi naturligtvis mycket på möjligheterna med artificiell intelligens kopplat till autonomi och sådana frågor.

Känner du att de här förändringarna i världen och med kriget i Ukraina, att det blivit mer attraktivt att jobba hos Saab?

– Ja, det är ju väldigt tydligt att det finns ett mycket, mycket större intresse än tidigare att jobba på Saab. Ingenjörer som kanske jobbar i andra branscher eller kommer ifrån direkt från högskolan och annat upptäcker att på Saab kan man vara med och verkligen göra skillnad, säger Petter Bedoire.

Per Malm Danielson

Mer om: Saab

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt