Saab Surveillance: Vi är på väg att bli ett mjukvaruföretag

2018-10-04 06:00  

Inom några år kommer Saab att ha fler ingenjörer som jobbar med att programmera radarteknik än som utvecklar ny hårdvara. I en föränderlig värld är det uppdateringar och artificiell intelligens som kommer att spela den viktigaste rollen.

På en ställning på golvet vilar vad som ska bli antennen till en Giraffe 4A, ett mellanstort radarsystem som körs runt på en lastbil. Kåpan som normalt täcker innanmätet i radarn är inte monterad ännu så längorna av små sändare är synliga.

– Var och en av de här sändarna är en liten, liten radar, berättar Anders Linder som är chef för ytradarsystem på Saab.

Vi står nere i en monteringshall på bottenvåningen av Saabs komplex i Kallebäck i Göteborg. Vi får inte fota just här inne, det är känslig militär utrustning som monteras och säkerheten är hög.

I byggnaden sker utveckling och produktion av Saabs olika radartyper. Det går i grova drag att dela upp dem i tre huvudspår. Där finns Giraffe-familjen som monteras på motorfordon eller fartyg, Erieye-systemet som sitter på spaningsplan och radar för stridsflygplan som Gripen. Det senaste året har även en satsning inletts på radarsystem för rymden.

Se övriga artiklar om Saabs radarteknik:

Läs mer: Så här har Saab aldrig byggt en radar förut

Läs mer: Så blev Göteborg världsledande på mikrovågor

Etersom komponenterna i den påbörjade Giraffe 4A-antennen än så länge är synliga har den vänts bort från garageportarna som leder ut mot en inhägnad parkering – ifall någon trots allt skulle lyckas se in i fabriken.

– Tidigare hade radar oftast bara en central sändare. Här är allt distribuerat, i var och en av antennerna sitter en liten, liten sändare och mottagare. De är helt fristående, berättar Yngve Mare som är utvecklingsingenjör inom radar och jobbade på anläggningen i Kallebäck redan innan Saab köpte den av Ericsson för tolv år sedan.

Det här radarsystemet använder en teknik som kallas aesa, aktiv elektroniskt styrd antenn, som går ut på att sätta mängder av separata antenner i en och samma radarpanel. Eftersom signalerna styrs med hjälp av mjukvara går det att rikta in dem på specifika mål för att få hög precision, och det går att flytta signalerna utan att snurra på antennen.

Nyckeln: ett anpassat radarsystem

Varje antenn skickar in uppemot 20 gigabit sändardata i sekunden i systemet. Den genomgår flera snabba sållningar och sedan samkörs datan från de olika antennerna och resulterar i information om vad som finns i luften, hur snabbt det rör sig och i vilken riktning.

Förutom ytradarsystemen i Giraffe-serien används aesa-tekniken i nya Gripen E och förstås det nya luftburna flaggskeppet Globaleye. Lösningen är modulär och går att anpassa till många olika radarsystem. Något som varit en nyckel för att ett med internationella mått relativt litet försvarsföretag som Saab ska kunna tillhandahålla en bred uppsättning system.

– Vi måste ha samma byggstenar till olika produkter. Vi vet inte exakt vilka behov våra kunder har om några år, men då kan vi anpassa oss och bygga nya radar i olika konstruktioner eftersom delarna i princip är som legoklossar, säger Anders Linder.

Radarföretaget skiftar fokus till mjukvara

I ett konferensrum med utsikt över nästan hela Göteborg träffar vi Anders Carp som är chef över Saab Surveillance där anläggningen i Kallebäck ingår. Det är en enhet med runt 4 200 anställda världen över som står för drygt en fjärdedel av Saabs omsättning. Radarsystem som Giraffe-serien och flygburna Erieye ER är affischnamnen men den här delen av Saab rymmer också avdelningar som jobbar med cybersäkerhet, telekrigföring och ledningssystem.

Ingenjörerna och montörerna på berget i Kallebäck är hjärtat i verksamheten. Här jobbar drygt 1 200 personer i den stora anläggningen som ursprungligen byggdes för att utveckla Ericssons radarsatsning.

Här har det forskats på radar i årtionden, men legobitarna på bottenplan och den snabba teknikutvecklingen har skakat om verksamheten – och Saab Surveillance är sakta på väg att skifta fokus. Från ett hårdvarubolag som tillverkar ”burkar” till ett mjukvarubolag där algoritmer och artificiell intelligens står högt på dagordningen.

– Man kan se det i fördelningen mellan hårdvaru- och mjukvaruingenjörer. Går man tio år tillbaka i tiden var kanske tio procent mjukvaruingenjörer. Nu är det relativt nära 50-50, och om tio år tror jag att det är tvärtom, säger Anders Carp.

Är Saab Surveillance ett ”mjukvarubolag” om tio år?

– Ja, det är jag helt säker på. På vissa områden, som ledningssystem, är det egentligen redan bara mjukvara, säger Anders Carp. Hårdvaruingenjörerna kommer mer än i dag att fokusera på att titta på vad som finns på marknaden och vad vi kan köpa in för att sätta ihop burkarna och det riktiga värdet kommer att finnas i vår mjukvara.

Ett exempel på hur den här utvecklingen ser ut i praktiken är experimentlabbet PU X som ansvarat för radarn Giraffe 1X.

Varför det här skiftet? Mycket handlar om att bli snabbare på att möta nya behov.

Läs mer: Saab upplever en ”galen” tillväxt inom cybersäkerhet

När radarsystem var helt hårdvarubaserade kunde en revolutionerande ny störningsteknik slå ut alla system på marknaden om det ville sig illa. Och det kunde ta försvarsföretagen flera år att få ut nya, tåligare radarenheter i handeln.

Men när fokus ligger på mjukvaran går det att utveckla produkten utan att skicka in den på verkstaden. Precis som en Tesla eller Iphone får nya funktioner via uppdateringar vill Saab utveckla sina radarsystem. Den där störningstekniken kan alltså motverkas bra mycket snabbare.

– Det är som med all modern teknik, man behöver justera produkterna under deras livscykel, och det är en av fördelarna med att gå över till mer mjukvara. När man gjorde helt nya hårdvarugenerationer tog det ett par år, säger Anders Linder.

Vissa komponenter kommer att fortsätta att utvecklas och tillverkas internt på Saab, men allt fler delar till radarpanelerna går att köpa in från marknaden. Saabs roll blir att slutmontera och sedan installera den egenutvecklade mjukvaran som gör tjänsterna bättre.

Ai perfekt lämpat för radarteknik

När Saab flyttar fokus från hårdvaran till programmen och applikationerna går det samtidigt att dra nytta av trenderna inom teknikutvecklingen. Som den pågående ai-revolutionen som på många sätt är perfekt lämpad för radarteknik.

Ett problem med radarsystem är nämligen att sålla bort falsklarmen utan att gallra undan faktiska mål som flygplan med stealthteknik, lågflygande höghastighetsmissiler eller drönare.

– Drönarna är ganska små och flyger ganska långsamt och lågt. De är egentligen inte svåra att se med radarn. Problemet är att det finns andra saker som är små och flyger lågt och långsamt: fåglar, säger Anders Linder.

När Saab slår på sina radarsystem i Kallebäck ser de hundratals fåglar i luften över Göteborg. Det är inget nytt. Tidigare har man löst det genom att helt enkelt ställa in radarn på att filtrera ut små objekt i luften.

– Men nu ska du helt plötsligt jaga något som flyger som en fågel. Hur ska man separera en drönare från 583 fåglar över Göteborg?, säger Anders Linder.

Läs mer: Saabs vd: ”Sverige är ockuperat av främmande makt”

Svaret är algoritmer. Hittills har Saabs ingenjörer konstruerat dem för hand för att hjälpa radarn hittar rätt. Men det är ingen tvekan om att artificiell intelligens kommer att göra gallringen mer träffsäker.

– Vi har börjat använda maskininlärning. Vi låter radarn stå på och skickar upp egna drönare som kör runt så att systemet kan lära sig själv, säger Anders Linder.

Används ai och maskininlärning i produkter i dag eller är det på forskningsstadiet?

– Huvuddelen av våra produkter är inte baserad på den tekniken. Men inom alla produktområden använder vi något av den här tekniken och det växer. Hade du frågar för nio månader sedan hade jag svarat att det varit ganska lite, men det har hänt mycket under året.

På många sätt liknar Saabs tillämpningar av maskininlärning hur tekniken används inom andra branscher. Poängen är att lära en dator hitta mönster, och med tillräckliga mängder träningsdata så överträffar de i regel mänskliga förmågor. I längden kan en dator bli mycket mer träffsäker än en människa på att skilja vilka radarutslag som kommer från kråkor och vilka som kommer från drönare.

På samma sätt använder man maskininlärning inom telekrig, eller electronic warfare, som är det internationella begreppet. Som när det gäller att hitta kommunikation som en fiende försöker dölja i bruset på den del av frekvensbandet som kanske normalt sett används för att sända tv eller radio.

– Det är inte krångligt för oss att lyssna av en tv-signal, men precis som med fåglarna i luften finns det ett brus som måste filtreras bort. Nu börjar vi titta på hela frekvensbandet och låter ai titta efter anomalier i tv-sändningarna. Det vore nog svårt att göra utan någon form av artificiell intelligens, säger Anders Carp.

Hoppas Globaleye ska ta efter Erieye

Saabs radar sitter redan på militära fartyg och fordon världen över, men de är minst lika viktiga i luften. Inte bara på Gripen utan på de luftburna radarsystemen, flygplan fullt bestyckade med radarteknik för att kunna identifiera mål i luften, på land och till sjöss på enorma avstånd.

Åtta länder har redan köpt in systemen, och ett 20-tal flygburna radaranläggningar av modellen Erieye ER finns redan i luften och kan täcka enorma ytor. Ett radarbestyckat plan i Göteborg kan se en vattenskoter som kör utanför Helsingborg.

Hittills har Saab monterat Erieye på en rad mindre flygplan, men i februari presenterades nästa generation – Globaleye. Ett komplett radarsystem monterat på en Bombardier Global 6000 med 11 timmars flygtid och upp till 45 mils radarräckvidd.

– Det finns ingen motsvarande flygburen radar som har sålts i samma volymer som Erieye. Global Eye är en fortsättning, vi ska ta lika många kunder till och sälja minst lika många plattformar, säger Anders Carp.

Läs mer: Saabs GlobalEye lyfte för första gången i Linköping

På sjunde våningsplanet har Saab monterat en hel Erieye-radar på en balkong med utsikt över centrala Göteborg. En av fördelarna med husets speciella läge, på en bergsknalle i höjd med Delsjömotet, är att det är fri sikt åt alla håll. Från kusten till Landvetter flygplats finns det gott om objekt i luften att testa radarsystemen på.

Balkongen når du via ett rum där en rad tekniker jobbar vid en handfull radarskärmar. De kan ta emot data från systemet utanför eller från testflygningarna som Globaleye. Deras arbetsplatser ska spegla skrivbordsplatserna ombord på flygplanet.

När vi kommer på besök tittar de på data från en tidigare flygning. När planet lyfter i Linköping får de radardata som visa hur båtar och flygplan när de rör sig både mot Östersjöns östra stränder och vid den danska kusten. På under en timme kan planet ta sig upp i luften och ha en radarbild över vilken plats i Sverige som helst.

Globaleye är fortfarande ett par år bort från marknaden. Prototypplanet är för närvarande i Spanien för att testflygas i varmare klimat. Den första kunden är Förenade Arabemiraten som beställt tre radarsystem, och Saab hoppas att systemet precis som Erieye kommer att bli en storsäljare på sikt.

”Globaleye är otroligt viktig för Saab”

När jag frågar hur viktig affär Globaleye är i förhållande till Saabs andra produkter sätter Anders Carp den i relation till stora satsningar som Gripen E och ubåten A26.

– Den är otroligt viktig. Det är Gripen, u-båten och Globaleye, säger han och tillägger att det inte nödvändigtvis är i den ordningen.

Nästa steg är att utveckla radarlösningar som sänker tröskeln för kunderna. Anders Linder säger att dagens radarsystem med sina många funktioner samtidigt är avancerade och kräver erfarna och välutbildade operatörer. Han skulle vilja se en Apple-omställning där funktionerna blir enkla och intuitiva.

– Innan Iphone kom tyckte man att det var lite krångligt att använda telefonen – sedan funkade det bara! Dit skulle jag vilja komma. Operatörerna ska inte behöva ett antal veckors utbildning för att kunna göra något bra med radarn, den ska bara funka. Kommer det ett visst väderbeteende ändrar radarn läge automatiskt, säger Anders Linder.

– Drömmen är att kunden bara slår på radarn, och så får de bara in massor av intressant sensordata.

Läs mer: Saab visar upp nya Global Eye

Ett annat område där radar möter artificiell intelligens är självgrupperande radarfordon. En framtidsvision är att göra vissa av fordonen självkörande. Både för att optimera radarbilden och att hålla operatörerna säkra.

– Ibland vill du inte vara nära radarn eftersom den kan bli beskjuten, och vi håller på att titta hur du kan optimera var den ska stå för att täcka en stor geografisk yta och hur ofta den ska flytta på sig, säger Anders Linder.

Saab AB

Anställda: Cirka 16 500, varav runt 13 500 i Sverige.

Grundades: 1937.

Omsättning: 31,5 miljarder kronor (2017)

Bolaget är uppdelat i sex affärsområden där Surveillance (radarsystem, cybersäkerhet och telekrigföring) är ett. De andra fem är Aeronautics (flygplan), Dynamics (markstridvapen), Support and services (support för Saabs vapen och system), Industrial products and services (ledningssystem och konsulttjänster för civila sektorn) och Kockums (u-båtar).

Simon Campanello

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Aktuellt inom

Prevas

Debatt