Saab: Elflyg löser kanske inte hela problemet

2021-09-13 06:00  

Batterier, biobränslen, bränsleceller eller vätgas i stället för flygfotogen? Vägarna mot ett fossilfritt flyg är många. Nu ska Saab, GKN, Chalmers och Linköpings universitet syna alternativen.

Växthusgasutsläppen från svenskars flygande uppgick 2017 till cirka 10 miljoner ton koldioxidekvivalenter, motsvarade hela den svenska personbilstrafiken. 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.  

Hur ska vi kunna fortsätta resa via luften och ändå lyckas med att göra flyget fossilfritt? I debatten stöts och blöts olika lösningar.

Men vilka av dem är rimliga att satsa vidare på? Det ska försvarskoncernen Saab, flygkomponenttillverkaren GKN Aerospace, Chalmers och Linköpings universitet ta reda på i ett nytt projekt.

Undersöker tekniker – och analyserar energibehovet

I projektet kommer de olika tekniska möjligheterna att göra det svenska eller nordiska flyget fossilfritt att analyseras genom bland annat modellering.

Läs mer: Så kan kryogen vätgas ersätta jetbränsle

De effekter olika framdrivningstekniker ger på till exempel flygplatser i form av tankning eller laddning ingår också, liksom förändringar av samhällets totala energibehov. 

– Debatten har hittills ofta handlat om enskilda tekniska lösningar, aldrig helheten kring hur vi ska lösa det här globalt sett, säger projektledare Christopher Jouannet, teknologie doktor och ingenjör inom avancerad flygplansdesign på Saabs affärsområde Aeronautics, till Ny Teknik.

Christopher Jouannet, projektledare samt ingenjör inom avancerad design på Saab Aeronautics. Foto: Saab

Som exempel på en teknisk lösning som i dag diskuteras, men där fokuset tenderar att bli för smalt, nämner han batteriflyg. 

– Elflyget kommer säkert och det löser säkert en del av problemet. Men löser det allt? Kanske inte. Så hur löser vi de andra delarna, frågar han sig och syftar på att batteritekniken ännu är långt ifrån att kunna ersätta jetbränsle så som vi använder flyget i dag.

”Mer pengar till civilt flyg”

Saab ägnar sig i dag huvudsakligen åt militärt flyg. Men utvecklingen inom den civila sektorn, som är vad projektet handlar om, kan förstås även påverka Saab. 

– Vi vill försöka få en neutral bild av vart riktningen pekar. Det är alltid svårt med kristallkulor men om man inte tittar i dem vet man ännu mindre, säger Christopher Jouannet.

Läs mer: Så ska Heart Aerospace bygga Sveriges första elflygplan

Ann-Kristin Adolfsson, strategichef på Saab Aeronautics, konstaterar att den militära utvecklingen för några årtionden sedan var mer avgränsad gentemot den civila. I dag ser det annorlunda ut. 

– Mer och mer pengar går i dag till civil teknik. Det finns en hastighet i utvecklingen som vi naturligtvis kollar på och ställer oss frågan vad vi kan göra med, säger hon.

Ann-Kristin Adolfsson, strategichef på Saab Auronautics. Foto: Saab

En hel del av de lösningar som florerar i debatten om flygets klimatpåverkan i dag är kanske inte helt realistiska, menar Petter Krus, professor och avdelningschef för fluida och mekatroniska system (Flumes) vid Linköpings universitet. Han hoppas att projektet ska bidra med en god uppfattning om vilket mått av realism de olika framdrivningskoncepten har.  

– Det är så mycket tyckande nu. Och många startupföretag med mer eller mindre seriösa förslag. Som en neutral part vill vi genomlysa vilka möjligheter som finns, säger Petter Krus.

Petter Krus, professor och avdelningschef för fluida och mekatroniska system (Flumes) vid Linköpings universitet. Foto: Linköpings Universitet

Förankrat i verkligheten

Projektet är inte så stort i omfattning, och är bara ett av flera olika som just nu pågår i Sverige och Europa, konstaterar Anders Lundbladh, GKN:s specialist på flygmotorer och adjungerad professor i framdrivningsteknik på Chalmers.

Foto: Lars Pehrson/SvD/ TT

Han välkomnar att debatten till viss del har övergått från att handla om hur flyget kan begränsas till hur utsläppen kan minskas genom förbättringar av tekniken.

Läs mer: Så mycket bättre batterier krävs för att elflyget ska lyfta

– Men i längden är vi inte betjänta av att tro att saker ska hända som inte kommer att hända, speciellt inte att de ska hända väldigt snabbt, säger han.

– Jag tror att det kan vara nyttigt för Sverige och våra nationella mål att ta reda på vad som är möjligt gällande flyget. Jag hoppas att projektet ger ett underlag som är förankrat i erfarenheten av flygteknik, med dess begräsningar och möjligheter. Som min underton avslöjar kanske det hörs att jag inte alltid tycker att så varit fallet, säger Anders Lundbladh.

Anders Lundbladh, GKN:s specialist på flygmotorer och adjungerad professor i framdrivningsteknik på Chalmers. Foto: Arkivbild/Sören Håkanlind

Projektet drog i gång i augusti och pågår tills slutet av nästa år. Målsättningen är att alla rapporter, publikationer och all data ska bli publika.  

Svenskt hållbart flyg 

Projektet heter Svenskt hållbart flyg – Teknologi och förmåga bedömning mot 2045. 

Deltar gör Saab, GKN Aerospace, Chalmers samt Linköpings universitet. Forskningsnätverket Swedish Aerospace Research Center (SARC) stöder arbetet. Dessutom samverkar projektet med Innovari, Svenskt Flyg och Aerospace Cluster Sverige. 

Budgeten är på totalt 3,5 miljoner kronor varav en del har finansierats av Energimyndigheten. 

Johan Kristensson

Mer om: Flyg Saab

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt