Så valde Volvo ut de udda ljuden till sina ellastbilar

2021-05-28 15:56  

Fyra olika ljud ska göra omgivningen medvetna om ellastbilarna. Här berättar Anna Wrige Berling om hur Volvo Lastvagnar har resonerat kring ljuddesignen.

I EU har nya elbilar sedan tidigare tvingats ha ett syntetiskt ljud för att göra omgivningen varse. Under förra året presenterade flera biltillverkare nya ljud för de batteridrivna modellerna, exempelvis Skoda som valde att imitera en förbränningsmotor. Volvo Cars skapde sin tolkning under parollen "ansvarsfull och hållbar ljuddesign" – medan Audi hittade sitt ljud i änden av ett aluminiumrör.

Den 1 juli i år börjar en ny lag gälla som säger att samtliga elfordon inom EU måste avge ett med hastigheten stegrande ljud när de färdas i upp till 20 km/h – och vid "topphastigheten" ligger kravet på 56 decibel. Nu har Volvo Lastvagnar presenterat de olika ljud som bolaget har designat för sina tre tre tunga och lika många medeltunga ellastbilar.

– Det har varit en ganska spännande uppgift för de som jobbar med ljud på Volvo, för på ett lastbilsföretag arbetar man generellt sett med att försöka få bort ljud, Här jobbar man så att säga med ett positivt ljud istället, säger Anna Wrige Berling, trafik- och produktsäkerhetschef på Volvo Lastvagnar.

En liten mistlur eller en avlägsen fagott i skogen

Företaget har valt fyra ljud. När lastbilen saktar in låter det lite som en blandning mellan vindsus och radiobrus. När fordonet står stilla – och en förbränningsmotor hade gått på tomgång – spelas ett mer musikaliskt ljud. Och när lastbilen accelererar från ett stopp så hörs en kort ton som liknas vid en liten mistlur eller en avlägsen fagott i skogen, vilket följs av vindbruset. Till detta kommer ett högst konventionellt pling vid backning.

– Mycket har handlat om vilka frekvensområden som passar, och vi insåg tidigt att vi behöver hålla oss borta från de lågfrekventa ljuden eftersom de tar sig igenom igenom byggnader på ett helt annat sätt. Vi försöker såklart undvika  att ljud kan tränga in i lägenheter och störa folk om vi exempelvis kör på natten, säger hon.

Anna Wrige Berling, trafik- och produktsäkerhetschef på Volvo Lastvagnar. Foto: Volvo Lastvagnar

Lågfrekventa ljud hörs också på mycket längre avstånd, men Volvo har ingen nytta av räckvidd eftersom de syntetiska ljuden bara ska höras av de som är i direkt närhet till lastbilarna.

– Samtidigt får man även undvika de mest högfrekventa ljuden eftersom de i princip går rakt igenom en glasruta. Detta har gett oss ett spann där vi får hålla oss. En annan viktig del är att man helst ska kunna lokalisera varifrån ljudet kommer – och det är lättare för oss människor med ett brus-baserat ljud än exempelvis med ett pipljud, säger Anna Wrige Berling.

”Saker du associerar med rörelse”

Hon betonar att man trots säkerhetsljuden fortfarande kan njuta av att ellastbilarna överlag är väldigt tysta fordon. Bakom ljuden ligger mycket forskning, men Anna Wrige Berling erkänner att man under arbetets gång inte kan låta bli att snegla på vad exempelvis biltillverkare gör, för inspiration. 

– Som alltid när man  utvecklar saker så försöker man titta på vad som finns, men jag skulle ändå säga att vi har utvecklat det här ganska mycket från vårt eget och snarare försökt frångå hur lastbilar låter i vanliga fall, Våra ljuddesigners har försökt ta fasta på ljud som ändå betyder någonting för människor i dag, som vindljud, däckljud –  saker som du associerar till en rörelse. Samtidigt signalerar mer lågfrekventa ljud storlek, och även om vi inte har hamnat vid vad som rent tekniskt kvalificerar som ett lågfrekvent ljud så har vi försökt att ligga lite lägre just för att förmedla känslan av storlek, säger Anna Wrige Berling.

John Edgren

Mer om: Volvo Ellastbilar

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt