Så snabba blir hissarna i Karlatornet

2018-08-08 06:00  

Hissarna i Karlatornet blir snabbare än de i Turning Torso – men fortfarande inte ens i närheten av världsrekordet.

Karlatornet i Göteborg blir Sveriges högsta byggnad med sina 249 meter. Det ska stå klart 2021. Turning Torso i Malmö är den nuvarande högsta byggnaden med sina 190 meter.

I ett blogginlägg berättar nu Karlastaden vilket företag som ska leverera hissarna som ska transportera människor mellan de 73 våningsplanen. Det blir finska Kone.

Fem hissar installeras

I själva tornet kommer fem hissar att installeras, varav tre går hela vägen från botten till toppen. Hissarna kommer att färdas med 8 respektive 6 meter per sekund. Det är snabbare än i Turning Torso, där de färdas i 5 meter per sekund, men betydligt långsammare än världsrekordet som innehas av Hitachi, Mitsubishi och Toshiba: 20,5 meter per sekund.

Att färdas från markplan till toppen kommer att ta 30 sekunder.

Kolfiberlinor i stället för stål

I stället för stållinor ska Kones teknik med kolfiberlinor kallade Ultrarope användas. Gränsen för när det är möjligt att använda stållinor går egentligen vid cirka 500 meter. Det blir helt enkelt för mycket massa att lyfta på grund av stållinans egenvikt. Men trots att Karlatornet blir hälften så högt kommer kolfiberlinor alltså att användas.

- Det ger oss möjlighet att använda större hisskorgar för 21 personer utan att våra planerade maskinrum ökar i storlek, säger Adam Adielsson, hissanasvarig och projektledare på Serneke Bygg.

Kolfibertekniken innebär en högre installationskostnad men lägre driftskostnad, inte minst eftersom linorna inte behöver justeras in i samma omfattning som stållinor gör.

En annan fördel med kolfiberlina jämfört med stållina är att den bättre kan hantera husets rörelser orsakade av vinden.

Hissarna blir "intelligenta" på så sätt att de lär sig hur människorna använder dem och anpassar körningarna. Uppskattningsvis 3 000 personer kommer att använda dem varje dag. För att ta hissen från markplan måste de boende registrera sig med kort eller tagg. Ett system räknar ut vilken hiss respektive person ska ta för att minimera väntetiden. Det går alltstå inte att välja hiss själv.

Målsättningen för en hisstur i Karlatornet är en genomsnittlig väntetid över en dag på cirka 40 sekunder, vilket uppnås med hjälp av den intelligenta styrningen. Om den inte använts hade väntetiden i stället blivit 55-60 sekunder, enligt beräkningar.

- Väntetiden handlar inte om något myndighetskrav utan är en USP (unique selling point, fritt översatt unikt försäljningsargument, reds. anm), säger Adam Adielsson.

Ett annat sätt att få ner väntetiden är att installera ytterligare en hiss, vilket kostar mycket pengar och inskränker antalet värdefulla kvadratmeter.

- En extra hiss hade kunnat förstöra hela projektet, säger Fredrik Lindh, projektchef för Karlatornet på Karlastaden.

 

Uppdaterad version: Texten har uppdaterats med kommentarer från ansvariga.

Johan Kristensson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt