Så ska elbolagen få kunder att använda mindre el

2018-10-17 06:00  

Elbolag kan tvingas betala för att kunderna ska minska sitt effektbehov. Det är förslaget i en ny statlig utredning – som redan från start får kritik från sina egna experter.

Lise Nordin, som tidigare var riksdagsledamot för Miljöpartiet, fick för ett drygt år sedan i uppdrag att ta fram förslag på hur hushåll och mindre företag kan bli mer energieffektiva, börja producera egen el eller lagra egen el.

I fredags lämnade hon över utredningens slutbetänkande till regeringen. Det innehåller bland annat ett utökat energirotavdrag, som föreslås omfatta 50 procent av arbetskostnaden i stället för dagens 30 procent, samt en höjning av bidraget till energilager från 50 000 till 150 000 kronor.

Bidraget till energilager föreslås även breddas så att det kan ges till företag och till hushåll som inte producerar sin egen el.

– Vårt styrmedelspaket är ett viktigt steg för att nå målet om 100 procent förnyar elproduktion till år 2040, säger Lise Nordin.

Byte av fönster eller ventilationsåtgärder

För att minska problemet med effektbrist föreslår hon ett system med kvotplikt. Det skulle innebära att elbolag får ansvar för att åtgärder för att effektivisera elanvändningen genomförs hos elkunder, som kan vara företag eller hushåll.

På så sätt ska en viss kvot av elanvändningen minska varje år. Målet föreslås bli att effektbelastningen under en topplasttimme år 2040 ska minska med tre gigawatt. Når inte elbolagen sin kvot kan de få betala en sanktionsavgift.

– Effektutmaningen är den största utmaningen i omställningen till ett hållbart energisystem, därför vill vi att åtgärder som minskar effektuttaget ska premieras. Det kan till exempel vara att vinden på ett hus tilläggsisoleras, då minskar elanvändningen, särskilt under kalla vinterdagar när effekttopparna är höga, säger Lise Nordin.

Energimyndigheten föreslås få i uppdrag att ta fram en lista på typåtgärder som är godkända i kvotpliktsystemet. Förutom tilläggsisolering skulle det kunna vara att byta till energieffektiva fönster eller se över ventilationssystem.

”Innebär en omställning för elleverantörer”

Själva plikten i systemet innebär att elbolag blir skyldiga att hjälpa elkunderna att genomföra åtgärderna.

– Elleverantörerna får använda olika verktyg för att ta kontakt med kunderna och ta fram tillräckligt lockande erbjudanden. Sannolikt kommer det att handla om att medfinansiera åtgärder, säger Lise Nordin.

Så du tänker dig att elbolaget betalar en del när jag tilläggsisolerar vinden på min villa?

– Ja, men marknaden avgör vilka åtgärder som är mest kostnadseffektiva. Det är en av styrkorna med styrmedlet. Om elleverantören ser att just tilläggsisolering av vind är en kostnadseffektiv åtgärd kan de kontakta elkunder som bor i gamla hus och ge ett sådant erbjudande.

Läs mer: Energilager kan bli alternativ till ny kabel i elnätet

Men hur mycket elbolaget ska betala för tilläggsisoleringen är inget ni har tagit ställning till i utredningen?

– Nej, precis. Det blir en del av konkurrensen, att avgöra hur mycket elleverantören måste finansiera för att locka tillräckligt många kunder för att uppfylla sin kvotplikt.

Ser du något problem med att elbolag får ett ansvar för åtgärder som ska utföras hos någon annan?

– Det innebär en omställning för elleverantörer eftersom de får ett nytt uppdrag. Det kan de möjligen tycka är utmanande. Men vi tror att det är en fördel om någon hjälper aktörerna. Vi ser att åtgärder som är lönsamma för de flesta villaägare inte genomförs.

Dubbelt stöd till villaägare

Ska elbolagen få betalt på något sätt för att de åläggs plikten att effektivisera hos kunderna?

Inte av staten. Finansieringen kommer att ske genom att elleverantören sannolikt lägger en extra kostnad på elräkningen för hela kundkollektivet, säger Lise Nordin.

Så om jag nappar på erbjudandet om medfinansiering för tilläggsisolering av min vind så får mina grannar vara med och betala för det?

– Ja, men totalt sett bedömer vi att både du och dina grannar tjänar på det för att energisystemet kan byggas billigare när effektbelastningen minskar. Då behöver vi inte bygga ut elproduktionen eller elnäten.

Läs mer: Till nya regeringen: Så kan ni undvika effektbrist

Om du får som du vill kan villaägare både få energirotavdrag och medfinansiering från elleverantören för tilläggsisolering, varför behöver den gruppen två stödsystem?

– Villaägarna styrs i mindre grad än andra av prissignaler. När man har undersökt varför villaägare inte tilläggsisolerar i Storbritannien var ett vanligt svar att det är så stökigt på vinden. Människor har inte tid och ork att städa där. Hindren för att genomföra åtgärder är fler hos villaägarna och vi vill ge dem en extra morot, säger Lise Nordin.

Saknar förslag om efterfrågeflexibilitet

Fyra av utredningens experter är dock kritiska mot slutbetänkandet och har formulerat egna yttranden. Elon Strömbäck från Energimarknadsinspektionen, Erik Thornström på Energiföretagen och Linda Flink från Svenskt Näringsliv anser att den samhällsekonomiska analysen har brister. Därför tycker de inte att det går att ta ställning till om kvotplikt är den bästa åtgärden.

– Jag upplever att utredningen inte har gjort en tillräckligt djup analys av de samhällsekonomiska effekterna. Det är väldigt oklart hur stora kostnaderna blir, hur mycket kunderna får betala på elfakturan, säger Linda Flink.

Läs mer: De bygger smartaste elnätet – där elbilar ska hindra effektbristen

Hon lyfter även upp problemet med att den som är kvotpliktig inte är densamme som faktiskt styr elanvändningen.

– Det är inte säkert att den kvotpliktige elhandlaren vet vilka åtgärder som skulle vara mest kostnadseffektiva hos den enskilde kunden. Det är elanvändaren själv som har störst kännedom om hur man använder el och vilka åtgärder som är möjliga, säger hon.

Johanna Lakso från Naturskyddsföreningen har också invänt mot utredningens slutförslag. Hon hade velat se konkreta förslag på hur efterfrågeflexibilitet kan uppmuntras och hur energiskatten på el kan utformas för att leda vägen i energiomställningen.

Några av de övriga förslagen i slutbetänkandet

Ett råd ska varje år föreslå för regeringen hur stort investeringsstödet ska vara för solceller med sikte på att det successivt ska fasas ut. Stödet ska maximalt vara så stort att återbetalningstiden för investeringen i snitt blir tio år.

Definitionen av mikroproducent ska harmoniseras i ellagen och inkomstskattelagen så att den övre gränsen är en säkring om 100 ampere.

Utforma reglerna för laddinfrastruktur så att inte bara parkeringsplatser i anslutning till lokaler utan även bostadshus omfattas av krav på ett minsta antal laddpunkter.

Alla parkeringsplatser som har fler än tio platser och finns nära bostadshus bör omfattas av samma lagkrav på laddinfrastruktur oberoende av bostädernas ägandeform och om de är småhus eller flerbostadshus.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Aktuellt inom

Debatt