Så ser svenska vindparksägare på ”moturs”-studien

2020-07-14 06:03  

Den lilla ändringen som kan göras på befintliga vindparker är inte så liten som forskarna vill ge sken av. Men svenska vindparksägare tycker att resultatet av studien är intressant. ”Spännande slutsatser”, säger Anders Rylin operativchef på Stena Renewable.

Nyligen skrev Ny Teknik om en studie där forskare kommer fram till att det finns mer el att hämta från befintliga vindparker – bara man gör en liten korrigering. I stället för att låta alla turbiner snurra medurs menar forskarna att man bör vända några av rotorbladen så de snurrar moturs.

”En vindvridning i kombination med blad som roterar moturs skulle kunna resultera i en effektökning på 11,5 procent jämfört med en vindturbin som roterar medurs", skriver Antonia Englberger, som är en av författarna.

Alltså: Om den första vindturbinen i ledet snurrar medurs, så bör nästa vindturbin snurra moturs, och så vidare.

Läs mer: Tusen hemmaladdare sköter frekvensen i elnätet

Frågan vi ställer oss nu. Är det här något som är möjligt att implementera i Sveriges vindkraftsparker?

– Överlag låter det som spännande slutsatser och de bygger på samma fysikaliska fenomen som man hittar inom en del andra industrier, till exempel det marina. Men om man kan använda det inom befintliga vindparker eller vindparker man planerar att bygga är två olika frågor, säger Anders Rylin, operativ chef på Stena Renewable, till Ny Teknik.

Problem med miljölagstiftningen

Ska man använda befintliga parker är inte ändringen så lätt som forskarna gör gällande. Anders Rylin säger att rotorbladen är tillverkade för att snurra åt ena hållet (medurs) och framför maskinhuset och tornet, det man brukar kalla "up wind". Ska man ändra åt andra hållet, "down wind", med samma blad hamnar man bakom vindkraftverkets maskinhus och i lä för tornet. Alternativet är att köpa nya rotorblad, designade att rotera motsols, vilket är dyrt och sannolikt kommer äta upp en potentiell vinst.

Vad gäller för nya parker då? Jo, där är det sannolikt enklare.

– Finns det sådana vindkraftverk på marknaden så kan man projektera för sådana anläggningar men det finns ett problem med miljölagstiftningen. När man upphandlar en vindpark måste vi i ett väldigt tidigt skede sätta position för turbinerna. Det är ett problem i branschen när man vill optimera vindparken, säger Anders Rylin.

Läs mer: Vattenfall satsar på världens största vindpark

När en vindpark står redo ska den hålla i 25 år. Därefter tittar man på något som kallas ”lifetime extension”, det vill säga: man investerar i befintlig struktur så att den kan hålla längre. Ett annat alternativ är ”re-powering”, alltså att man behåller en stor del av infrastrukturen men bygger nya vindkraftverk.

– Vid dessa tillfällen, när man bygger nytt, tar man så klart hänsyn till ny teknik. Men min bedömning är att det är svårt att göra den här ändringen i befintliga parker, säger Anders Rylin.

I teorin då, om vi leker med tanken att forskningen leder till en produkt på marknaden – och Stena Renewable justerar sina parker. Hur mycket mer el skulle då kunna produceras?

– I dag producerar vi runt 900 GWh, så 10 procent mer produktion skulle ge ytterligare 90 GWh med samma vindparker. Rent teoretiskt borde inte vindkraften bli dyrare. Men får man ut mer kilowattimmar så gynnar det både oss och konsumenterna.

”Rotorbladen är asymmetriska”

Robert Hugosson är utvecklingsingenjör på Jämtkraft. Med sina fem vindkraftparker producerar energibolaget cirka 530 GWh per år. Hugosson tycker att studien är intressant på ett generellt plan, men har invändningar mot den ”lilla ändringen” som forskarna menar räcker.

– Den är egentligen ganska rejäl. Rotorbladen är till exempel asymmetriska och anpassade att rotera i endast en riktning, om man bara vänder dem så funkar de inte, säger han till Ny Teknik.

Läs mer: Unikt avtal – reaktor säkrar elnätet i sommar

Liksom Anders Rylin är Robert Hugosson inne på att det här snarare kan bli aktuellt i nybyggnationer. Men det förutsätter att storskaliga fabriker anpassar sina produktionslinjer för att producera turbiner som roterar åt motsatt håll mot dagens standard. Som alltid måste man väga kostnader mot den eventuella vinningen.

Ett dilemma när man isolerar problem i en studie är att man inte har med alla aspekter som kan påverka produktionen ute i verkligheten.

– Först när man sätter det i ett större sammanhang kan man se hur stor skillnad det skulle göra på riktigt. Är det ett kuperat skogslandskap kanske man inte har lika stora problem med vakförluster, som i klusterparker till havs eller i slättlandskap. Och vindförhållanden ändras ju. Vindförhållanden förändras över dygnet och året och vakförlusterna varierar därefter.

Oavsett de potentiella problemen är resultatet av studien intressant, tycker Robert Hugosson. Framöver hoppas han få se en modell där man tar hänsyn till fler saker, som topografi och markfriktion som påverkar turbulens. Det är ytterligare exempel på saker som kan förändra förutsättningarna.

Viktor Krylmark

Mer om: Vindkraft

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt