Så påverkas svenska elsystemet av Polens energiomställning

2020-12-18 06:00  

Polen siktar på att fasa ut kolet till förmån för kärnkraft och havsbaserad vindkraft. Hur stora utmaningar det medför i det svenska elsystemet beror på teknikutvecklingen inom energilagring och flexibilitet, enligt Svenska kraftnät.

I dagsläget kommer 75 procent av Polens elproduktion från kol. Inget annat land i EU är lika beroende av kolet.

Men Polens plan är att fasa ut kolet. Alla kolgruvor ska stängas till 2049. I stället siktar landet på att bygga havsbaserad vindkraft och sex nya kärnkraftsreaktorer.

Sedan år 2000 är Sverige och Polen förbundna via en länk för högspänd likström, den så kallade Polenkabeln, som egentligen heter Swepol Link.

Kabeln mellan Sverige och Polen, Swepol, under 20 år. Grafik: Jonas Askergren

När den skulle byggas möttes den av omfattande protester. Kritiken handlade bland annat om att kabeln skulle leda till import av smutsig el från polska kolkraftverk.

Statistiken för de senaste 20 åren ser ut att ge kritikerna rätt. En hel del el har importerats från Polen genom åren, totalt drygt 11 TWh hittills. På årsbasis har dock Sverige för det mesta varit en nettoexportör till Polen, särskilt under det senaste årtiondet.

Insidan av omriktarstationen. Foto: ABB

Mattias Jonsson, chef för elmarknadsanalys på Svenska kraftnät, tycker dock inte att man kan dra slutsatsen att Polenkabeln har lett till import av smutsig el.

– Elen som kommer via Polenkabeln kan lika gärna ha producerats i någon annan produktionsenhet, till exempel från vind, gas, vatten eller kärnkraft, i något annat land. Och ska man säga något om det totala klimatavtrycket som kabeln medför är det sannolikt lägre nu än utan kabeln eftersom den har möjliggjort att nordisk el används i större utsträckning, säger han.

Läs mer: Saule Technologies printar solceller i koltunga Polen

Den systemansvariga myndigheten Svenska kraftnät tror inte att Polens omställning kommer att påverka import-/exportbilden nämnvärt framöver. Sverige kommer att fortsätta att importera polsk el men exporterar desto mer svensk el till Polen.

”Fram till 2050 blir teknikutvecklingen jätteviktig”

När Polen stänger sina kolkraftverk blir följden naturligtvis att den polska el som importeras till Sverige och används här får ett bättre klimatavtryck. Men samtidigt ökar utmaningarna i det svenska elsystemet när Polen och andra länder i Europa ökar sitt inslag av icke planerbar vindkraft.

– Vi kommer att behöva ha en större robusthet och flexibilitet i systemet för att kunna hantera olika typer av situationer. Det kan vi få genom nya elnät, nya marknadslösningar, energilager, efterfrågeflexibilitet och andra stödtjänster, säger Mattias Jonsson.

Det nederländska fartyget Sea Spider användes vid kabelläggningen av likströmsförbindelsen mellan Polen och Sverige, Swepol Link. På bilden ligger fartyget i hamn i Connecticut. Foto: Bob Child/TT

Polens omställning är en del av en större utveckling i Europa, där allt fler länder siktar på att minska sina koldioxidutsläpp genom att fasa ut kol. Tyskland till exempel planerar att sluta med både kol och kärnkraft.

Hur stor utmaningen blir för svensk del när mer icke planerbar kraft förs in systemet kommer att bero mycket på hur olika tekniker för energilagring utvecklar sig framöver, tror Mattias Jonsson.

– Under den närmaste tiden, innan det finns väletablerade lösningar för energilager, kommer det att leda till större utmaningar. I perspektivet fram till 2050 blir teknikutvecklingen jätteviktig, säger han.

”Allt fler länder förutspår ansträngda balanser”

Det är framför allt effektbalansen i elsystemet som kan bli svårare att få till om alltfler länder förlitar sig på icke planerbar elproduktion utan att det finns storskaliga energilager på plats. Risken är helt enkelt att det inte finns tillräckligt med el vid vissa tillfällen.

– Men vi bygger ut med ett antal utlandsförbindelser från Norden till andra länder, det gör att vi kan dela kraft länder emellan, vilket hjälper oss att balansera upp nätet. En förutsättning för det är så klart att det finns kraft att dela vid ansträngda situationer. Trenden vi ser är att allt fler länder förutspår ansträngda balanser framöver, säger Mattias Jonsson.

Svenska kraftnät planerar till exempel att bygga Hansa Power Bridge, en likströmskabel från Skåne till Tyskland. I Norge pågår bygget av två nya utlandsförbindelser, en till England och en till Tyskland, medan ytterligare en kabel till Skottland befinner sig i planeringsstadiet.

Polenkabeln

Polenkabeln är 254 km lång och går mellan Karlshamn i Sverige och Słupsk i Polen. Den har kapacitet att överföra 600 MW och en spänning om 450 kV. Leverantör var ABB och den togs i drift år 2000.

Sedan starten har 11 267 777 MWh importerats från Polen, och 38 292 888 MWh exporterats till Polen från Sverige.

Nya norska utlandskablar

North Sea Link: Länk mellan Norge och England. Pågående projekt. 1 400 MW. Planerad driftstart 2021.

Nordlink: Länk mellan Norge och Tyskland. Pågående projekt. 1 400 MW. Planerad driftstart 2021.

Northconnect: Länk mellan Norge och Skottland. Planerat projekt. 1 400 MW.

Linda Nohrstedt

Mer om: HVDC Elsystem

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt