Så minskar likström energiförlusten från solcellsel

2018-11-05 06:00  

Tack vare ett likströmsnät mellan fyra bostadshus i Fjärås utanför Kungsbacka kan mer av elektriciteten från solcellerna användas lokalt. Fastighetsägaren Eksta Bostad ser modellen som en lösning i omställningen till förnybar elproduktion.

En kilowattimme från en solcellsanläggning är mer värd om den används lokalt än om den leds ut på nätet.

För Eksta Bostads fall kostar en kilowattimme som köps till bostadsområdet i Fjärås ungefär 1,20 kronor inklusive skatter och avgifter. Men för varje kilowattimme som leds ut på nätet får bolaget bara 20-30 öre betalt.

Därför är det av stort intresse att öka egenanvändningen av solelen från solcellspanelerna. Det är anledningen till att Eksta Bostad har byggt ett likströmsnät mellan de fyra nybyggda bostadshusen i Fjärås.

Hjärnan i systemet är en så kallad Energy Hub från företaget Ferroamp. Det är en oansenlig svart låda som sitter på väggen i teknikhuset. Den kommunicerar med liknande lådor i de fyra bostadshusen och fördelar solelen dit den behövs bäst.

I första hand går solelen till något av de fyra bostadshusen, men behövs den inte där laddar den litiumjonbatteriet som ingår i mikronätet. I tredje och sista hand leds solelen ut på nätet.

Just likströmsteknik har valts i mikronätet för att det ska bli enklare att styra och mäta energiflödena, samt minska energiförlusterna i omvandlingsstegen. Men den likström som skickas runt omvandlas till växelström innan den används i bostäderna.

Likströmsnätet har varit i drift sedan november förra året och utvärderas av teknikkonsulten WSP. Utan mikronätet skulle egenanvändningen av solel i de fyra bostadshusen ligga på 36 procent, enligt konsulternas beräkningar. Tack vare likströmsnätet har andelen ökat till 56 procent.

Vad det betyder i minskade elkostnader för Eksta Bostad håller WSP på att analysera.

Nu planerar fastighetsbolaget att ta ett ytterligare steg. Genom att utvidga likströmsnätet till fyra befintliga byggnader, bland annat ett gruppboende, en förskola och ett äldreboende, kan egenanvändningen öka ytterligare. Från dagens 57 procent till 89 procent.

– Förskolans solcellsanläggning ger jättemycket solel i juli, men då är det inga barn där, så då förlorar vi flera tusen kilowattimmar till elnätet. Men om vi kan koppla ihop förskolan med äldreboendet, där det finns ett storkök, kan vi ta tillvara på den elen, säger Christer Kilersjö, vd på Eksta Bostads.

Slutsatsen från pilotprojektet i Fjärås är att mikronät kan vara en lösning för att få ökad lönsamhet i en solcellsanläggning. Och om den ekonomiska kalkylen blir bättre är det möjligt att fler väljer att installera solceller. Modellen kan därför vara ett sätt att skynda på omställningen till förnybar elproduktion.

– Då kan man installera större anläggningar, och maximera dem efter taket i stället för efter rådande elbehov, säger Charlotta Winkler, solenergiexpert på WSP.

Men det är oklart om likströmsnätet i Fjärås är lagligt. Enligt nätkoncessionslagen är det inte tillåtet att bygga eller använda starkströmsledningar om man inte har särskilt tillstånd, en så kallad nätkoncession.

Det finns ett undantag i lagen som innebär att interna nät får byggas om de förbinder två eller fler elektriska anläggningar för produktion. Det är dock inte självklart att undantaget gäller likströmsnätet i Fjärås eftersom två av flerbostadshusen saknar elproduktion.

För säkerhets skull har fastighetsbolaget inhämtat ett godkännande från Ellevio, elnätägaren i området, innan likströmsnätet byggdes.

Eksta Bostads har lång erfarenhet av att använda solfångare för att värma vatten till sina fastigheter. De bästa taken har försetts med solfångare och sedan har det varma vattnet letts till byggnader med sämre solinstrålning på taken.

Christer Kilersjö uttrycker viss irritation över att nätkoncessionslagen sätter käppar i hjulet för att göra samma sak på elsidan. Det har sporrat honom till att driva projektet i Fjärås.

– Med solceller har vi känt oss låsta. Vi gillar inte att bli hindrade av gamla system när vi ska optimera våra solelanläggningar, säger Christer Kilersjö.

Både han och Charlotta Winkler anser att reglerna måste bli enklare så att utbyggnaden av solceller tar fart. Nätkoncessionslagen behöver inte slopas, menar Charlotta Winkler, men hon vill se en möjlighet att kvitta producerad och konsumerad el, så att det lönar sig att dela solel.

– Om vi menar allvar med energiomställningen måste vi bygga elproduktion på de ytor i städerna som annars bara ligger och blir varma, säger hon.

Hon och hennes kolleger har räknat på vad det skulle innebära om landets alla flerbostadshus med lämpliga tak skulle förses med solcellsanläggningar och sedan dela med sig av solelen till flerbostadshus med sämre tak. Resultatet tyder på att flerbostadshusen skulle kunna generera 3,8 TWh el per år och dela omkring 2 TWh mellan sig. Det är betydligt mer än de 0,3 TWh som Sveriges solceller ger i dag.

Mikronätet i Fjärås

Antal byggnader: Fyra flerbostadshus och ett teknikhus, samtliga byggdes 2017.

Elanvändning: 9 680 kWh per år och bostadshus.

Solceller: Två av bostadshusen har solceller med installerad maxeffekt om 11,5 kW vardera på taket. Ett hus har solfångare på taket för uppvärmning av vatten. Teknikhuset intill har solceller om 5,5 kW.

Energilager: Litiumjonbatterier med lagerkapacitet om 21,6 kWh.

Likströmsnät: 760 volt.

Kostnad för likströmsnätet: 0,5 miljoner kronor.

Statligt stöd: Energimyndigheten har bidragit med 800 000 kronor för utvärderingen av pilotprojektet.

Nätkoncessionen ses över

Regeringen har tillsatt en utredning som ska se över regelverket för nätkoncessioner. Utredare är generaldirektören för Elsäkerhetsverket, Elisabet Falemo.

Energiminister Ibrahim Baylan har konstaterat att reglerna om nätkoncessioner har blivit omoderna och att det därför är dags för en genomlysning.

Utredningen ska lämna sina förslag senast i juni nästa år.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Aktuellt inom

Debatt