Så kartlades mammutens rörelser genom hela livet

2021-08-18 14:24  
Mammuten i fråga vandrade en sträcka motsvarande nära två varv runt jorden innan han dog vid 28 års ålder. Foto: Thomas Quine

Med maskininlärning och ai har forskarna kunnat följa mammutens resa steg för steg. Isotoper i betarna visar att ett djur avverkade 7 000 mil under sin livstid.

Fyndet Gjordes i en slänt vid Brooks Range, en bergskedja som sträcker sig genom norra Alaska och vidare in i Kanada. Mammuten visade sig vara 17 000 år gammalt, och tack vare nya framsteg inom teknikområdet har forskare lyckats kartlägga isotoper av strontium och syre från djurets betar. Därmed har man för första gången kunnat få en fullständig bild av en ullhårig mammuts rörelser genom hela livet. Det rapporterar Vice.

Tidigare har liknande analyser inte gett lika detaljerade resultat, men genom att använda maskininlärning och ai har forskarna fått fram nya algoritmer som kan modellera och kartlägga isotoper med en mycket större exakthet än tidigare.

Läs mer: Nya dinosaurie-fyndet kan lösa gåtan om T-rex

Mammutens betar är uppbyggda av lager, vilket ger en snittyta som liknar årsringar. Genom att mäta varje lager kunde forskarna placera djuret geografiskt år för år. Som lokal referens utgick de från isotoper i tänder hos gnagare, insamlade i Beringia – alltså Beringlandbryggan, som en gång kopplade samman Sibirien med Nordamerika.

Mammuten färdades 7000 mil

Det visar sig att mammuten under sitt 28-åriga liv färdades 7 000 mil, en sträcka som motsvarar nära två varv runt jorden. Forskarnas teori är att den i likhet med dagens elefanter stöttes ut ur flocken i tonåren. Därefter täcktes stora avstånd med frekventa besök vid polcirkeln, i den ensamma jakten på mat och partners.

– Det var en verklig överraskning att det här beteendet, enligt vad vi tror, är väldigt likt det hos moderna elefanter. Det fanns en distinkt förändring när det kom till tillryggalagd sträcka och rörelsemönster. Djuret tillbringade mycket mer tid på högre höjd och längre norrut under den tiden i sitt vuxna liv, säger Matthew Wooler, som är chef för the Alaska Stable Isotope Facility vid University of Alaska Fairbanks.

Förhoppningen är att den här typen av kartläggning ska kunna ge svaret på den stora gåtan – hur mammutarna dog ut, och att de lärdomarna kan kanske användas för att bättre skydda dagens hotade arter. Forskarnas studie är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Science.

Läs mer: Spännande spår i tand från utdöd noshörning

John Edgren

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt