Så kan skidåkare duscha varmt och ändå spara energi

2018-05-14 06:00  

Genom att tillfälligt minska på värmen i elementen kan alla skidturister duscha varmt – och ändå spara energi. Det blir möjligt när Åre blir först i världen med att digitalisera sitt fjärrvärmenät.

Tätorten Åre har omkring 1 400 bofasta invånare. Men på vintern kommer mängder av turister.

Då ökar belastningen på fjärrvärmenätet, särskilt eftersom de flesta skidåkare beter sig ungefär likadant. Alla vill ta en varm dusch på kvällen när liftarna har stängt.

I samband med att Jämtkraft, som äger fjärrvärmenätet, bygger en ny biobränslepanna i värmeverket på andra sidan sjön satsar bolaget också på att digitalisera nätet. Det görs med Uppsalaföretaget Ngenics styrsystem.

Nyligen har det testats på 350 värmepumpar i Uppland, med goda resultat. I Åre är tanken att styrsystemet ska göra det möjligt att fördela den vattenburna värmen bättre inom orten.

Genom att temperaturen i radiatorerna minskas vid de tidpunkter när alla vill ha varmvatten i duschen går det att spara energi, cirka 250 MWh på årsbasis, enligt beräkningarna.

Element sänks med några grader

Syftet är alltså att fjärrvärmen i Åre ska bli resurssnålare. Jämtkraft räknar då med att man inte ska behöva använda de två extrapannorna lika ofta som i dag. De eldas med bioolja och tas i drift under kalla dagar när värmeverket inte räcker till.

– Det är inte effektivt att köra de pannorna. Även om biooljan är förnybar går det åt mer bränsle när man starta upp en panna. Med digitaliseringen kan vi låna den energin från kunderna i stället. En jämnare drift ger en miljövinst, säger Ulf Lindqvist, affärsområdeschef för värme på Jämtkraft.

Läs mer: Smart teknik byggs in i alla bostäder

Planen är att kunderna inte ska märka att det blir kallare i deras bostäder. Varje element kommer som mest att sänkas med några grader. Eftersom byggnader är termiskt tröga tar det tid innan sänkningen slår igenom på lufttemperaturen inomhus. Den kommer bara att gå ned med några tiondels grader, bedyrar Björn Berg, vd på Ngenic.

– Om alla avstår lite just nu klarar vi av att elda mer miljövänligt. Det är ett kollektivt tänkande men alla får ändå den värme de behöver, säger han.

Jämtkrafts ambition är att Ngenics styrdosa ska kopplas in på alla 200 undercentraler som ingår i Åres fjärrvärmenät. Dosan kommunicerar med värmeväxlaren och ger besked om hur mycket värme som ska ledas ut till radiatorerna.

Styrdosorna kommunicerar också med varandra, så att de vet hur värmeanvändningen ser ut i de andra byggnaderna i fjärrvärmenätet. Om många vill duscha vid samma tidpunkt kan värmen till radiatorerna dras ner i många hus.

Strömmar data i realtid

Enligt Björn Berg kommer systemet även att göra det möjligt att övervaka fjärrvärmenätet bättre.

– Vi strömmar data i realtid och kan se i realtid när det är problem i nätet. Det finns i dag i många fjärrvärmenät men bara i ett fåtal mätpunkter. Här kommer vi att kunna se framledningstemperatur, effekt och flöde i varje anslutningspunkt i realtid, säger han.

Inom kort ska Jämtkraft be sina kunder om tillstånd för att installera styrdosorna på undercentralerna. Planen är att digitaliseringen ska vara klar till alpina VM, som arrangeras i Åre i februari 2019.

Läs mer: Nya energisystemet delar värme mellan husen

När alpina VM hölls i Åre 2007 fick arrangörerna hård kritik för sin användning av dieselaggregat. Inför nästa års VM satsar arrangörerna på att världsmästerskapet ska vara fossilfritt och koldioxidneutralt.

Jämtkrafts digitaliseringsprojekt är en del i att uppfylla målsättningen. Fjärrvärmenätet ska förse de tillfälliga tält som ska hysa restauranger och utställningar under VM:et med värme genom stora fläktar som drivs av el men där luften värms upp av varmvatten i värmeväxlare.

Enligt Jämtkraft och Ngenic är fjärrvärmenätet i Åre det första i världen där hela nätet digitaliseras och även inkluderar styrning hos kunderna.

Ngenics styrsystem

Styrdosan som installeras i undercentralen kommunicerar via kundens internetuppkoppling med det övergripande styrsystemet. När styrsystemet är fullt utbyggt kommer en miljon mätningar att göras varje dag. Från den enskilde kunden blir det dock bara några kilobytes per timme som förs över, vilket gör att kunden inte ska märka någon försämring i uppkoppling, enligt Ngenic.

För att värmeverket ska kunna drivas så jämnt som möjligt ska styrsystemet ge prognoser för framtida värmebehov. Med hjälp av maskininlärning lär sig prognosmotorn att ta fram allt mer träffsäkra prognoser utifrån faktisk användning, utetemperatur, veckodag, tid på säsong och väderprognos. Just nu tränas prognosmotorn på befintliga data från fjärrvärmenätet.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt