Så kan de lyssna med vibrationer mot huden

2018-06-12 14:45  

För forskaren och dataingenjören Parivash Ranjbar är den personliga kontakten avgörande när hon utformar tekniska hjälpmedel för personer med dövblindhet. ”Många undrar vad som driver mig. Se bara på resultatet!” säger hon.

Den som har dövblindhet brukar läsa av teckenspråk med händerna eller så tecknas ett särskilt handalfabet i deras handflata, det som kallas taktilt teckenspråk. Vid skriftlig kommunikation används punktskrift, Braille.

Örebroforskaren och dataingenjören Parivash Ranjbar har i arbetet med det tekniska hjälpmedlet Vibrobraille utgått från just punktskrift.

Vibrobraille består av ett band med vibratorer, som fästs runt armen eller midjan, och en app. Via appen kan textmeddelanden och notifikationer i en smart mobiltelefon omvandlas till punktskrift, som förmedlas via plattorna på huden.

– Fingrarna och händerna är egentligen känsligare, men det fungerar inte att använda dem hela tiden. Ibland behövs de till något annat. Med Vibrobraille behöver du inte avbryta det du håller på med för att ta del av ett sms eller en notifikation, berättar Parivash Ranjbar.

Tekniken ska göra det enklare för personer med dövblindhet att nås av viktig information, som en trafikändring eller om brandlarmet går, men ska även kunna meddela när någon som man har bestämt träff med närmar sig.

Parivash Ranjbar tar ett eget exempel, hämtat från hennes verklighet.

En ovanligt kall vinterdag skulle hon resa med tåg. Men tåget var försenat. Detta kunde hon läsa på informationstavlan. Därför behövde hon inte gå ut och frysa i onödan, i väntan på att tåget skulle komma. Hur hade det varit om hon hade varit döv och blind, och varken hade kunnat se eller höra trafikinformationen?

”En fråga om delaktighet”

– Det här är en fråga om delaktighet. Precis som alla andra måste personer med dövblindhet kunna delta i samhället, och få nödvändig information.

Det har snart gått tio år sedan Parivash Ranjbar blev doktor i elektronik vid Örebro universitet. Hennes avhandling handlade om hur ljud kan omvandlas till kännbara vibrationer, något som kan hjälpa personer med grav hörselskada eller dövblindhet att bli medvetna om vad som sker i deras omgivning.

– Det här är ett område som inte har utforskats särskilt mycket, som handlar om människor och en minoritetsgrupp som ofta hamnar i beroendeställning, berättar Parivash Ranjbar.

Avhandlingen har lagt grunden till hennes fortsatta arbete som vd på Pariception, som hon startade tillsammans med hennes tidigare handledare Dag Stranneby, professor i elektronikproduktion, och Erik Borg, professor i audiologi. Huvudfokus är att utveckla tekniska hjälpmedel för framför allt dövblinda.

I dagsläget utformar Parivash Ranjbar flera hjälpmedel parallellt.

– Jag är med i hela processen, från idé till utvärdering av produkt. Det går inte att arbeta med ett projekt i taget. Det blir för mycket väntetid. Men jag gör inte allt, utan har anlitat programmerare och konstruktörer, för att det ska bli produkter av hög kvalitet.

Readyride tog Torbjörn över Öresund

I tester av Vibrobraille har Parivash Ranjbar först låtit försökspersonerna känna vilken vibration som representerar vilken bokstav. Sedan har hon presenterat alfabetets alla bokstäver i två omgångar, i slumpmässig ordning och frågat försökspersonerna om de känner igen vilken bokstav som Vibrobraille för tillfället förmedlar.

Varje testomgång har pågått i tre timmar. För vissa har det till en början varit svårt att pricka rätt, andra har klarat försöket galant, berättar Parivash Ranjbar. Den färdiga prototypen ska nu testas i utemiljö, och vidareutvecklas så den blir mer produktlik.

En annan teknik som Parivash Ranjbar utvecklar är Readyride. Den består av en sändarenhet med fyra knappar som i mottagarenheten ger fyra olika vibrationer. En ledsagare kan från sändarenheten signalera sådant som start, stopp och sväng.

Readyride utformades först för att personer med dövblindhet skulle kunna rida mer självständigt, men har även fått andra användningsområden. Nyligen paddlade den dövblinde skribenten och konstnären Torbjörn Svensson över Öresund med hjälp av Readyride, som en del av Deafblind Challenge.

– Paddlingen med Readyride gick jättebra. Det var en mycket utmanande paddling med oroligt vatten, men med en fantastisk känsla av frihet och äventyr. Det visar att med rätt stöd i livet så är ingenting omöjligt! säger han till Ny Teknik.

Stort behov av tekniska hjälpmedel

Tekniska lösningar är fantastiska på att underlätta och möjliggöra olika saker i vardagen, tycker Torbjörn Svensson.

– Jag vill också påstå att personer med dövblindhet är några av de individer på denna planet som använder mest tekniska lösningar. Så behovet är stort! Men jag vill också betona att tekniska hjälpmedel alltid har den baksidan att när de inte fungerar så blir utsattheten rätt svår. Jag är av den åsikten att det ska finnas en balans, så man inte förlitar sig enbart på hjälpmedel utan faktiskt får rätt stöd i livet också, säger Torbjörn Svensson.

Det finns även en trådlös variant av Readyride som kallas Readymove, där en app ingår i systemet.

– Vi försöker använda tekniker som är tillgängliga i dag. Med appar blir det billigare och de är lätta att uppdatera. Men erfarenheten visar också att de helt fysiska hjälpmedlen används i högre grad, för att de är så enkla att använda, som Readyride, berättar Parivash Ranjbar.

Även Readymove är till början utformad för ridsport. Den gör det möjligt att omvandla meddelanden i form av exempelvis morsekod till vibrationer som känns på kroppen, så en ledsagare kan meddela den som rider när det är läge att stanna eller svänga.

En annan uppfinning som Parivash Ranjbar har utvecklat är Distime, en app för att hjälpa dem som kan ha svårt att läsa scheman och kalendrar eller hålla tider. Appen fungerar som en kalender, anpassad för synskadade, hörselskadade och dövblinda, som kan ge påminnelser antingen som ljud, bilder eller taktilt.

Tekniken kan göra det enklare att uppfatta musik

Något som många, särskilt unga, med grav hörselskada, dövhet eller dövblindhet har efterfrågat, är enklare sätt att uppfatta musik. Parivash Ranjbar hoppas därför kunna vidareutveckla Good Vibrations, i dag utformad som en processor med fyra olika vibrationer. En förutsättning för att fortsätta det arbetet är att få anslag.

– Eftersom målgruppen är rätt liten, åtminstone ur företagssynpunkt, är det inte många som satsar på den här typen av produkter. Det är svårt att bli lönsam, berättar Parivash Ranjbar.

Det stora jobbet, att visa att teknikerna fungerar, tycker Parivash Ranjbar att företaget har klarat. Nu handlar det om att göra riktiga produkter av prototyperna, anpassade efter användarnas behov och önskemål, som att göra vattentäta versioner av Readyride och Readymove, så de går att använda vid simning.

Användarnas egna upplevelser av produkterna är helt centrala för Parivash Ranjbar. Ska tekniken göra nytta måste hjälpmedlen fungera på ett bra sätt, enkelt och effektivt, för dem som faktiskt ska ha dem. Att se hur tekniken kan göra skillnad är rörande, säger Parivash Ranjbar.

– Det är mycket känslor inblandade i det här arbetet och jag fäller ofta tårar av glädje på grund av det. Många undrar vad som driver mig. Se bara på resultatet! svarar jag.

Mer om Pariception

Pariception bildades år 2014. Bakom bolaget står forskaren och dataingenjören Parivash Ranjbar, Dag Stranneby, professor i elektronikproduktion, och Erik Borg, professor i audiologi. De har tagit in tre delägare: Elisabeth Wedenber, vd och jurist på företaget Maminza i Linköping, Gunnar Åkerblom, civilekonom och affärscoach som har varit vd på Anticimex samt Ann Mongomery-Cederheim, ägare Segersjö.

Ania Obminska

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt