Så fungerar självkörande ubåten Ran

2018-08-29 06:00  

Den självkörande ubåten Ran kan användas för att kartlägga istjockleken kring Antarktis. Så här fungerar den unika farkosten.

Rampen som håller den knappt åtta meter långa ubåtskroppen lyfter sakta uppåt. Det är en gråmulen himmel över Gullmarsfjorden, och den knallorange farkosten är den enda färgklicken i närheten.

Sakta glider Ran, som hon heter, ner i Gullmarns vatten, och följebåten kör ur vägen. Efter ett par minuter börjar den klart lysande ubåten att blåsa ut luften och sjunker sakta ned under ytan för att inleda sin förprogrammerade jungfrufärd.

Det har varit ett fem år långt arbete med att få Ran att landa här på Göteborgs universitets forsknings-station i Kristineberg, strax utanför Fiskebäckskil i Bohuslän. I augusti levererades till sist den självgående ubåten som specialbyggts hos Kongsberg Maritime i Norge.

Ubåten kan förprogrammeras till att genomföra dygnslånga uppdrag på upp till 3 000 meters djup. Under sensommaren ska den köras flitigt och kartlägga bottenmiljö i Gullmarsfjorden. I september packas den på ett skepp för en resa som först går till södra Chile. Sedan ska den följa med ett amerikanskt forskningsfartyg på en nio veckor lång expedition till Antarktis som inleds efter årsskiftet.

Läs mer: Sonar omvandlas till luftburen kommunikation

Den här typen av djupgående självkörande ubåtar är en nykomling i forskningsvärlden. Ran är en av bara tre med jämförbar kapacitet i världen. Och hon ska utforska en helt ny värld, långt under ytan och utom räckhåll för de flesta andra farkoster.

– Vi har inga andra sätt att observera den typen av områden, säger Anna Wåhlin som är professor i oceanografi vid Göteborgs universitet och leder utbåtsprojektet.

Ubåten kan ta sig in under polarisen och kartlägga botten, se hur vattnet rör sig och vilka ämnen som finns. Det är platser som är i stort sett okända för oss.

Ubåten mäter glaciärernas tjocklek

Den kan också användas för att ge en bättre bild av tjockleken på glaciärerna runt polerna. I dag mäter man tjockleken på isen med hjälp av borrhål. Men att borra genom flera hundra meter is är en tidskrävande och dyr process. En ubåt som mäter tjockleken underifrån kan kombineras med mätdata från satelliter för att kartlägga istjockleken på stora ytor.

Anna Wåhlin tror att den här typen av självgående farkoster kommer att bli ett måste för att få en bättre förståelse för vår omvärld under vattnet. Inte minst hur klimatet kan påverkas av olika långsiktiga förändringar i havet.

– För att förstå det måste vi göra minst tio gånger fler mätningar än vi gör i dag. Det enda sättet att klara det är autonoma mätmetoder som den här, säger Anna Wåhlin.

Jämfört med en självkörande bil är mjukvaran i en självgående ubåt betydligt enklare. Forskarna förprogrammerar en rutt som kan sträcka sig upp till 30 mil. Sedan får ubåten navigera på egen hand under ytan med hjälp av ett tröghetsnavigeringssystem och med ekolod som mäter hastigheten genom att se hur snabbt farkosten glider fram över botten.

Läs mer: ”Fler har besökt månen än djuphavet”

Det finns också enklare system för att upptäcka hinder och kunna göra undanmanövrar, men i stort sett är tanken att Ran ska följa den inställda rutten. Och det kan den göra med en blygsam felmarginal på runt 0,02 procent.

Efter en lyckad tur stiger Ran upp mot ytan och skickar ut radiosignaler till moderskeppet så att forskarna kan komma och hämta upp ubåten, samla in datan och ladda batterierna inför nästa färd.

Göteborgs universitet gör flera satsningar på den typen av självständig mätteknik. Förutom Ran finns ett par så kallade havsglidare, meterlånga energisnåla miniubåtar som kan vara i tjänst månader i streck. En självgående segelbåt av märket Sailbouy som laddar sensorbatterierna med solceller står också på inköpslistan.

Många olika användningsområden

Norska Kongsberg Maritime har sålt ett 60-tal autonoma ubåtar av modellen Hugin, samma storleksklass som Ran. Det vanligaste användningsområdet är för att inspektera kablar, oljeledningar och göra olika typer av inspektioner vid offshoreverksamhet som till exempel oljeplattformar.

En ubåt av samma typ har även använts vid sökandet av det försvunna flygplanet MH370, vilket Ny Teknik tidigare rapporterat om.

Den här typen av fordon köps även in av militären, där de bland annat används för att leta undervattensminor.

Simon Campanello

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt