Så fungerar forskningsfartyget RV Skagerak

2020-06-16 06:00  

Efter år av förseningar är nya Skagerak på plats i Göteborg, klar att tas i bruk nästa sommar. "Det bästa forskningsfartyget vi kan köpa", säger oceanografen Sebastiaan Swart.

– Det är lite speciellt att gå omkring på en båt som ser helt färdig ut, men som vi vet har ett års jobb kvar innan den fungerar, säger Roger Karlsson som är projektledare för att färdigställa fartyget medan han visar vägen ombord.

Forskningsfartyget Skagerak ligger vid kajen i Nya Varvet i Göteborg, men officiellt sett är hon fortfarande en byggarbetsplats. Göteborgs universitets nya fartyg är vid det här laget fem år försenat, men efter upprepade byggproblem vid det polska varvet är hon till sist på hemmaplan. Allt som återstår är nu installationen av ett nytt styrsystem, vilket beräknas ta ett drygt år.

– Det har funnits en trötthet i organisationen kring fartyget som aldrig blivit klart. Men nu ligger hon här och vi har en tidplan, nu börjar forskarna se att hon kan vara i bruk nästa sommar, säger Göran Hilmersson som är ordförande för styrgruppen för fartygsprojektet.

När universitetet för första gången släpper pressen ombord märks entusiasmen tydligt bland forskarna som visar runt.

– Vi känner att forskningskapaciteten kommer att öka mycket, och nu när hon är här känner vi att vi snart kan börja använda henne. Så vi är väldigt glada. Det är ett toppmodernt fartyg, det bästa forskningsfartyget vi skulle kunna köpa i den här storleken, säger oceanografen Sebastiaan Swart som visar runt på akterdäcket.

Oceanografen Sebastiaan Swart använder små autonoma ubåtar, gliders, i sin forskning. Skagerak är ett perfekt fartyg för att sjösätta den typen av forskningsinstrument. Foto: Simon Campanello

Läs mer: Fem år försenat är GU:s forskningsfartyg i hamn – kan tas i bruk först 2021

Sjösätta autonoma u-båtar

Här är ytorna väl tilltagna för ett fartyg på 49 meter, gott om plats för att forskare ombord ska kunna arbeta med instrument och robotar. GU:s autonoma u-båt Ran som togs i tjänst för några år sedan går att sjösätta direkt från Skagerak, och Sebastiaan Swart själv jobbar med små autonoma miniubåtar, så kallade gliders, som kan vara ute i månader och självständigt samla in data som rapporteras in via satellitlänk.

– Det här är ett fantastiskt fartyg för att kunna åka ut och sjösätta dem. Det här akterdäcket kanske inte ser så spännande ut, men det är ganska speciellt för ett forskningsfartyg i den här storleken att ha så här mycket plats att arbeta på, säger han.

Uppe på bryggan finns en annan stor skillnad mot ett normalt fartyg. Mitt bland besättningen har forskarna fått sin egen arbetsstation, med terminaler där de kan avläsa data från ekolod och sensorer. Något som normalt sett brukar skötas under däck.

– Där sitter forskarna sitter med sin sonar och sitt ekolod och ska hitta någonstans att köra ner sin bottenhuggare, och måste ringa till någon på bryggan för att säga åk hitåt. Här finns all utrustning här uppe, så de kan bara prata med varandra, säger projektledare Roger Karlsson.

Läs mer: Svenska forskare löser smältgåtan i Antarktis

Thomas Dahlgren är marinbiolog vid Göteborgs universitet och kommer att tjänstgöra ombord och Roger Karlsson är projektledare för färdigställandet av Skagerak. Foto: Simon Campanello

Nytt ekolod för att kartlägga havsbotten

Fartyget har till skillnad från gamla Skagerak, som nu kommer att pensioneras, också ett system för dynamisk positionering. Det betyder att fartyget automatiskt kan hålla en exakt position till havs, eller flytta sig i en bestämd riktning i en viss hastighet, något som underlättar vid provtagningar eller sjösättning av forskningsredskap.

När skeppet är färdigställt ska det också finnas en fjärrstyrd undervattensfarkost, en så kallad rov, ombord. Även den går att kontrollera direkt från terminalerna på bryggan.

De data som forskarna kan se framför sig på terminalerna på bryggan är också betydligt mer omfattande än tidigare. Det största enskilda lyftet är ett multistrålande ekolod som kan användas för att kartlägga havsbotten.

– Vi har inte så väldigt bra kartor över havsbotten, och det är något man jobbar med på många håll i världen. Inte minst kring Sveriges kust där det pågår ett jättestort projekt med att kartlägga hela den marina kusten en bra bit ut till havs för att få reda på vilka miljöer som finns där och hur man kan sköta dem utan att de förstörs, säger marinbiologen Thomas Dahlgren.

Läs mer: Varför utrustar USA atomubåtar med laser?

Ekolodet är optimerat för arbete på kontinentalsockeln, det vill säga på djup ner till ungefär 500 meter.

– Vi vill göra mycket arbete kring Sveriges kuster. Det är i stort sett ett stort svart hål i våra data. Vi har egentligen inte någon information om hur havet verkligen ser ut och det gäller inom alla vetenskapliga discipliner, från fysik till biologi. Det här fartyget kan hjälpa oss att täppa till det hålet, säger Sebastiaan Swart.

Bryggan är utformad med två styrplatser. Tanken är att studenter från Chalmers sjöfartsutbildning kan tjänstgöra ombord som en del av sin utbildning. Foto: Simon Campanello

Kartlägga biomassan i havet

Förutom att kartlägga botten kan ekolodet också användas för att undersöka biomassan i havet. Med ekolod går det att räkna på biomassan hos enskilda arter som sill eller krill, eller få en bild av hur organismer rör sig mellan olika vattendjup.

– Som biolog är jag intresserad av vad som finns mellan botten och havsytan. Plankton och all småfisk som simmar omkring och ofta klumpar ihop sig i skikt, det är sådant man kan få en bild av med hjälp av ekolodet, säger Thomas Dahlgren.

Han visar en visualisering över data inhämtad i Stilla havet där han följt hur organismerna i öppet hav vandrar ner på dagen för att hålla sig undan rovdjur och sedan går upp mot ytan för att äta på natten. Samma typ av kartläggning går nu enkelt att göra tack vare ekolodet ombord på nya Skagerak.

– Migrationen pågår varje dag, upp och ner. På dagen mitt ute på havet är allt blått, man ser inte många djur alls. Går du upp mitt i natten och lyser med en lampa mot havet formligen kokar det av fisk och bläckfisk och flygfisk och plankton av olika slag. Det är just det skitet med djur vi kan se. Vi visste inte alls så mycket om de här djuren när vi bara håvade, men när vi började använda ekolod av olika slag började vi förstå den här miljön mycket bättre, säger Thomas Dahlgren.

Läs mer: Två miljoner år gammal is ger svar om koldioxid i atmosfären

Katarina Abrahamsson är kemiskt och professor på institutionen för marina vetenskaper på GU. Hon hoppas kunna delta vid Skageraks jungfruresa nästa år. Foto: Simon Campanello

Havsvatten rakt in i labben

Nere under däck fick rum för de 5 besättningsmedlemarna och upp till 16 forskare och studenter, och flera labb som kan anpassas med olika utrustning för olika typer av forskningsprojekt.

– Vi har byggt fartyget så att det inte är unika laboratorium utan mer generella. Här ska man till exempel kunna flytta på borden för att göra plats och ordna om beroende på verksamhet, säger Katarina Abrahamsson som är professor på institutionen för marina vetenskaper och visar runt i ett av labben.

– På gamla Skagerak fick jag inte ens plats med min utrustning på arbetsbänkarna. Det fanns den typen av väldigt praktiska problem.

På skeppet finns ett havsvattenintag med sensor som kontinuerligt samlar in data om vattnet där fartyget befinner sig. Samtidigt finns ett system som samlar in vatten under färd och distribuerar i de olika labben.

– Vid havsvattenintaget längst ner i fören sitter sensorer som alltid påkopplade och kan mäta saker som syrehalt, salthalt, temperatur och klorofyll A, som används för att beräkna biomassa. Men det finns mycket annat som vi vill mäta inom de marina vetenskaperna. Förut fick man stanna och ta vattenprover och det tar väldigt lång tid, nu kommer vatten direkt in i labbet, säger Katarina Abrahamsson.

Läs mer: Efter dödsolyckan – amerikanska flottan fasar ut pekskärmar

Göran Hilmersson är ordförande för styrgruppen för GU:s fartygsbygge. Foto: Simon Campanello

Labbcontainrar på däck

Förutom att labben i sig är flexibla har fartyget designats för att kunna hantera situationer där teknikutvecklingen öppnar för nya möjligheter. På akterdäck finns plats för att montera ytterligare labb med den utrustning som kan komma att behövas i framtiden.

– Om tio år, när det kommer behov som vi inte har tänkt på i dag, kan forskare komma med en labbcontainer som har utrustningen som de behöver, säger Katarina Abrahamsson.

Läs mer: Sveriges nyaste forskningsfartyg ska hålla koll på miljön i svenska vatten

Om allt går enligt plan kommer jungfrufärden att bli av mot slutet av nästa sommar. I dagarna påbörjar den polska ingenjörsfirman MPL sitt arbete ombord, samtidigt pågår rekryteringen av en föreståndare för skeppet.

När den personen är på plats är det dags att sätta ut ett schema för vilka forskningsprojekt som ska få ta plats på Skagerak och när. En sak verkar åtminstone säker. Intresset från omgivningen är stort.

– Flera lärosäten både i Sverige och utomlands har uttryckt intresse, och en del företag också. Men det är inget som går att schemalägga för än vi bestämt vet att hon blir klar, nu är vi extra försiktiga med att ge det beskedet med tanke på historien, säger Göran Hilmersson.

Simon Campanello

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt