Rusning till nya studiestödet – men inga nya utbildningar

2022-10-30 07:00  

Under hösten har det varit rusning till det nya omställningsstudiestödet som ger möjlighet att studera med till stor del bibehållen inkomst. Men flera av landets främsta tekniska högskolor ser i nuläget varken behov eller möjligheter till att anpassa sina utbildningsutbud efter det nya stödet. Både anslag och direktiv saknas, menar Anders Johansson på KTH.

CSN:s prognos slog fel. Myndigheten hade gissat på strax över 5 000 ansökningar under de två ansökningsperioderna för studieåret 2023. När den första öppnade den i början av oktober kom det över 8 000 ansökningar på mindre än en vecka. I mitten av månaden var de fler än 13 000.

Det nya omställningsstudiestödet (OSS) är ett resultat av den så kallade LAS-överenskommelsen mellan fack och arbetsgivarorganisationerna. Den är öppet för alla mellan 27 och 62 år som är ”etablerade på arbetsmarknaden” och räcker till ett års heltidsstudier.

Vilken roll det nya studiestödet kan spela för att öka antalet personer i teknikbranschen eller höja kompetensen på dem som redan arbetar inom branschen återstår att se. På landets tekniska högskolor verkar OSS inte ha gett upphov till nya utbildningar.

När Ny Teknik frågade fem av landets tekniska högskolor – Chalmers, Kungliga tekniska Högskolan (KTH), Lunds tekniska högskola (LTH), Linköpings tekniska högskola (LiTH) och Blekinge Tekniska högskola (BTH) – var svaren unisona: lärosätena anser sig redan ha anpassat utbildningsutbuden efter de kompetensbehoven som finns.

Samtliga lärosäten anger att de arbetar enligt principen om livslångt lärande vilket bland annat gjort att antalet fristående kurser ökat de senaste åren. På KTH har antalet kurser på något årtionde ökat från ”något tiotal per termin till 130 stycken”.

Bland annat LTH, KTH och Chalmers nämner behoven av kompetensutveckling inom programmering och elektrifiering, bland annat batter  iteknik, som drivande för hur utbildningsutbuden utvecklas.

Tydligare direktiv efterfrågas

Men det finns även rena hinder för att anpassa utbuden efter OSS. Lärosätena KTH, LTH och Chalmers anger platsbrist – befintliga utbildningsplatser är redan fyllda till sista plats. För att kunna frigöra platser på kortare utbildningar för redan yrkesverksamma som vill studera så måste de dra ner på andra utbildningsplatser.

– Men vi uppfattar inte att det är det som efterfrågas, säger Kristofer Modig, vicerektor vid LTH.

Läs mer: Ingenjörsutbildningar bryter trenden – fortsatt högt söktryck

Både LTH:s och KTH:s representanter menar i sina svar att det behöver tillföras medel i form av höjda anslag för att de ska kunna skapa nya typer av utbildningar eller fler utbildningsplatser. Kristofer Modig vill dock inte uttala sig om huruvida regeringen borde ha gett tydligare direktiv och ökade anslag i samband med införande av OSS.

– Jag kan inte svara för hur regeringen resonerat. Men det finns ju högskolor som inte fyller sina platser så där finns det ju större möjligheter att utveckla verksamheterna, säger han.

Anders Johansson, samordnare för livslångt lärande på KTH, är tydlig med att det inte går förvänta sig fler platser eller nya utbildningar på KTH utan ökade anslag.

– Vill regeringen ha det här då får de ju betala oss för det. Annars får vi minska antagningen till ingenjörsprogrammen men det tror jag inte man vill, säger han.

”Vi är ödmjukt handfallna inför det här”

Johansson tror att de flesta studenter som kommer till KTH efter att ha beviljats OSS kommer att vara redan yrkesverksamma akademiker, ofta ingenjörer. Få andra lär vara behöriga. Han tror också att en stor del av OSS-ansökningarna kommer från personer som vill gå YH-utbildningar. 

Överlag menar Anders Johansson att det är oklart vilken roll universiteten och de tekniska högskolorna ska spela när det gäller den kompetensutveckling som OSS ger möjligheter till.

– Vi är ödmjukt handfallna inför det här – vad efterfrågas av oss och vad är vår roll i detta? Svaret är att vi inte vet, kanske är det något som klarnar efterhand, säger han.

Fakta: Ett studiestöd mitt i arbetslivet

Omställningsstudiestödet (OSS) införs till läsåret 2023 och kan från den första oktober 2022 sökas av personer mellan 27 och 62 år som anses vara ”etablerade på arbetsmarknaden”. I ansökan måste det visas att studierna kommer att stärka ens roll på arbetsmarknaden.

Stödet kommer i tre delar. Två av dem – grundbidraget (80 procent av lönen upp till 21 300 kronor) och lånedelen (max 12 514 kronor) – administreras av CSN. Det som kallas kompletterande studiebidrag betalas ut av omställningsorganisationerna och kan enbart sökas av anställda vars arbetsplats har kollektivavtal med ett fack som skrivit under huvudavtalet.

Ett exempel för en civilingenjör med månadslön på 53 000 kan se ut så här: 21 300 kronor i grundbidrag, 13 150 kronor i kompletterande studiestöd genom kollektivavtal. Utöver det en lånedel från CSN på max 12 514 kronor.

Första året beräknas stödet räcka till knappt 6 000 studerande. På sikt ska det räcka till uppemot 40 000 personer per år. Chansen att beviljas ökar om man söker tidigt samt om man har ett yttrande från din omställningsorganisation.

Källor: CSN och PTK

John Palm

Mer om: KTH LTH

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt