Robot letar upp skador på järnvägen – på egen hand

2022-10-10 06:00  

Mycket tid går åt till manuella inspektioner av järnväg i Sverige. En järnvägsrobot som kan göra jobbet utvecklas nu vid Chalmers. Vid ett fälttest upptäckte roboten en fingerad rälsskada på första försöket.

Anta att ett tåg måste göra en kraftig inbromsning, och lokföraren misstänker att det kan ha orsakat en skada på rälsen.

I dag måste detta inspekteras manuellt av järnvägstekniker, som åker ut med bil eller spårbundet servicefordon.

Med Chalmers självkörande system ska lokföraren kunna larma och få en robot utsänd, som gör en snabb skadebedömning och kanske rentav själv åtgärdar skadan på plats.

Forskargruppen har börjat utveckla en visionplattform, som ska låta roboten känna igen vägkorsningar, växlar, bommar och annat. Foto: Anders Carolin/Trafikverket

Roboten ska också kunna genomföra vanliga planerade inspektioner, och då inte bara upptäcka inträffade skador utan även kunna förutse var skador och underhållsbehov snart kommer att uppstå.

På så vis skulle man kunna minska de stora trafikförseningar, som orsakas av inspektioner och underhåll på järnvägen.

– Dessutom skulle det öka säkerheten för dem som arbetar med järnvägsunderhåll, säger projektledaren Krister Wolff, som är docent vid avdelningen för fordonsteknik och autonoma system på Chalmers.

Roboten hittade 6 mm tjockt föremål

Roboten har testats på en 1,7 kilometer lång järnvägssträcka utanför Västerås, där forskargruppen riggat upp en fingerad skada på rälsen i form av en sex millimeter tjock metallplatta.

Förutom kameror, 3d-lidar och gps var roboten utrustad med en accelerometer, som registrerar rörelser i höjdled. Uppdraget bestod i att ta sig fram för egen maskin, upptäcka ”skadan” och stanna, samt att meddela var skadan fanns och vid vilken tidpunkt den upptäcktes.

– I princip funkade allt som förväntat, roboten upptäckte den fingerade skadan på första försöket. Testresultaten är mycket lovande, säger Krister Wolff.

Han framhåller att det är enklare att utveckla autonomi inom spårbunden trafik, än inom vägtrafiken.

– Men roboten har förstås funktioner för att upptäcka hinder framför sig, som människor eller djur på spåret, säger Krister Wolff.

Autonomi är enklare att implementera i spårbunden trafik, än i många andra applikationer. Men även ett rälsfordon måste naturligtvis upptäcka hinder på spåret, och stanna i tid. Foto: Anders Carolin/Trafikverket

I arbetet ingår ett ”subprojekt” där man utvecklar en visionplattform som ska låta roboten känna igen vägkorsningar, växlar, bommar och annat.

– Men där återstår en hel del att göra. Hittills har vi tränat roboten med filmer tagna från förarhytten på vanliga tåg, säger Krister Wolff.

Projektet bedrivs inom det större EU-projektet In 2 Smart 2, som avslutas vid årsskiftet.

– Men vi fortsätter utveckla järnvägsroboten och planerar ytterligare fältförsök, säger Krister Wolff.

Brittiska Network Rail koordinerar forskning

Projektet finansieras av Trafikverket och är en del av EU-projektet In 2 Smart 2, med fokus på järnvägsforskning som koordineras av brittiska Network Rail.

Själva robotutvecklingsprojektet projektleds och utförs vid Chalmers och initierades under 2020, då Krister Wolff började konvertera ett konventionellt järnvägsfordon till autonom robot.

In 2 Smart 2 avslutas vid årsskiftet, men Chalmers ska fortsätta utveckla och testa järnvägsroboten.

Tommy Harnesk

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt