Reduktionsplikten i politisk skottlinje – nu ses den över 

2022-01-31 06:00  

Bör inblandningsnivåerna för bensin och diesel sänkas? Flera partier tycker det. Under året ska reduktionsplikten ses över – men inte med huvudsyftet att sänka priset.

Reduktionsplikten infördes 2018. Den är ett av flera styrmedel för att nå Sveriges klimatmål, bland annat det som säger att utsläppen från inrikes transporter (förutom inrikesflyget som ingår i EU:s utsläppshandel) ska minska med 70 procent jämfört med 2010.  

Systemet innebär att det måste blandas in förnybart bränsle för att uppnå reduktionskrav satta för bensin, diesel respektive flygfotogen.  

Var tredje år finns möjligheten att genomföra översyner, kallat kontrollstationer. En gjordes redan 2019. I år är det dags igen. Energimyndigheten fick strax innan jul i uppdrag av regeringen att ta fram underlaget.

21 kronor per liter

Under tiden har bränslepriserna stigit till nya rekordnivåer. En liter diesel kostar nu runt 21 kronor per liter. En orsak är förstås att oljepriset har gått upp, från 56 till 90 dollar per fat på ett år (Brentolja). 

Men den allt högre andelen förnybart innehåll påverkar också. Reduktionskravet för diesel är i år 30,5 procent minskad klimatpåverkan, vilket kan översättas till ungefär 40 volymprocent förnybart bränsle, mestadels HVO men även Fame (se fakaruta). För bensinen är den i år 7,8 procent. Och de förnybara komponenterna är dyrare än den fossila, vilket ger en dyrare slutprodukt.

De politiska förslagen för att sänka bränslepriserna blir allt fler. För ett par veckor sedan föreslog KD att reduktionskravet för diesel ska sänkas till 14 procent. Och i slutet av förra veckan föreslog SD en sänkning till 5 procent. Hur båda partier kommer fram till att priset vid pump med respektive förslag skulle sjunka med tre kronor är oklart.

Politiskt het potatis

Men det finns alltså alla förutsättningar för att årets kontrollstation kan bli en politiskt het potatis. 

Den nuvarande inriktningen är att reduktionsnivåerna till 2030 ska ha ökat till 66 procent för diesel och 28 procent för bensin.

Arkivbild. Foto: Pontus Lundahl/TT

Det primära målet med översynen är dock inte att sänka kostnaden för slutkonsumenten, utan att ta reda på om nivåerna för 2024–2030 behöver förändras för att uppnå klimatmålen på ett kostnadseffektivt sätt, säger Sara Sundberg, enhetschef för drivmedel och hållbara bränslen på Energimyndigheten. 

– Men en viktig del av konsekvensanalysen är även att titta på kostnaderna. Det vi som myndighet kan göra är att föreslå förändringar av systemet, säger hon till Ny Teknik. 

Ser du några sådana tänkbara förändringar redan nu? 

– Vi har ingen slutsats klar, säger hon. 

Att bränslepriserna lär stiga i takt med att andelen förnybart ökar är känt sedan tidigare. Men någon prognos för vad priset kan tänkas bli vid till exempel 2025 eller 2030 finns inte, enligt Sara Sundberg. 

– Vi har ingen prognos klar. Det blir något vi får titta på eftersom vi ska bedöma kostnaderna för att uppnå reduktionsplikten under kommande år. Vårt tidsperspektiv gällande reduktionsnivåerna är ju till 2030, men hur långt vi kan prognosticera priset vet jag ännu inte, säger hon.

Elektrifieringen påverkar också

Reduktionsplikten är bara ett av flera styrmedel för att sänka utsläppen från vägtrafiken. Bonus-malus och stödet till laddbara bilar är ett annat. Men även om de laddbara bilarnas andel av nyförsäljningen nu har fått rejäl fart så tar det tid innan det får påtaglig effekt på hela fordonsbeståndets utsläpp. Utvecklingen är hursomhelst något som måste tas hänsyn till i översynen av reduktionsplikten. Detsamma gäller förändringar av trafikarbetet, det vill säga om antalet körda mil ökar eller minskar. 

Ytterligare en faktor är hur de höginblandade och rena biodrivmedlen ska hanteras, till exempel den rena HVO:n (HVO100) samt etanolen (med 15 procent bensin, E85). I dagsläget ingår de inte i reduktionsplikten, utan är i stället befriade från koldioxid- och energiskatt för att stimulera försäljning genom en dispens från EU:s statsstödsregler.  

Men att dispensen inte kommer att ges för evigt har varit känt länge. Den nuvarande löper ut vid årsskiftet.

Höginblande drivmedel räknas in?

I höstas arbetade därför regeringen fram ett lagförslag om att från 2023 inkludera de höginblandade drivmedlen i reduktionsplikten. Förslaget är nu ute på remiss. Går det igenom skulle det – hypotetiskt – kunna innebära att de faktiska inblandningsnivåerna vid pumpen minskar, eftersom drivmedelsföretagen då även får räkna in försäljningen av de höginblandade bränslena för att uppnå reduktionsplikten.  

– Jag uppfattar det som att ministern vill invänta remissrundan innan man sätter ner foten vilken väg man vill gå, säger Sara Sundberg. 

– Det här nämns inte specifikt i vår uppdragsformulering men är något vi kan behöva förhålla oss till i vårt uppdrag, eftersom det skulle justera förutsättningarna för analysen. Så vi kommer i så fall att behöva titta på det specifikt, fortsätter hon.

Sara Sundberg, enhetschef för drivmedel och hållbara bränslen på Energimyndigheten.  Foto: Adam af Ekenstam 

Ytterligare områden som myndigheten ska undersöka handlar om trygghet i råvaruförsörjning samt uppfyllnad av bränslekvalitetsdirektiv.

Flygfotogen

Vad gäller reduktionsplikten för flygfotogen är den ännu så länge på en låg nivå, för 2022 endast 1,7 procent. Den infördes i fjol och drivmedelsleverantörerna har ännu inte skickat in sina första rapporteringar till Energimyndigheten. 

– Vi har ännu ingen data att följa upp men så klart måste vi titta på utvecklingen framöver, framför allt tillgången på bränsle och hur det driver på en minskad klimatpåverkan, säger hon. 

Slutligen, vad är mest sannolikt: Att ni föreslår en sänkning av reduktionsnivåerna, en höjning, eller att de bör lämnas orörda? 

– Det vet jag inte och det vore att föregripa analysen. Det är fokus för vårt uppdrag men jag vill inte redan nu spekulera, säger Sara Sundberg. 

Energimyndigheten ska lämna in underlaget till kontrollstationen senast den 15 december i år. 

Johan Kristensson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt