Professor: Så kan vätgasen slå igenom i Sverige

2018-05-24 10:03  
Peter Leisner, chef för avdelningen elektronik på Rise och professor i elektrokemi, med vad som får förmodas vara en ballong fylld med lättaste grundämnet näst väte, nämligen helium. Foto: Johan Kristensson

Vätgastekniken är mogen – nu gäller det att få med sig industrin på tåget – och ta hänsyn till landets avlånga form, enligt Peter Leisner, ordförande för Blue Move.

Vätgasen som energibärare har sina anhängare – och motståndare. Några ur den förstnämnda gruppen samlades under Nordic Clean Energy Week i Malmö för att lyssna till resultaten från ett treårigt EU-finansierat projekt kallat The Blue Move for a green economy. Projektets syfte är att etablera vätgasen som ett naturligt val som energibärare.

En bränslecellsbil som tankas med vätgas ger precis som batteribilen inga lokala koldioxidutsläpp. En av fördelarna med vätgas är att den är enklare att lagra i stor skala jämfört med batterier. En av nackdelarna är systemets lägre verkningsgrad.

Peter Leisner är till vardags chef för avdelningen elektronik på forskningsinstitutet Rise. Han är professor i elektrokemi och har under det senaste året även suttit som ordförande för Blue Move.

Vilket är projektets viktigaste resultat?

– Personligen tycker jag att det är att vi inte bara har sett det som ett projekt som startar och slutar och att man är nöjd med rapporten som har skrivits. Här funderar vi även på hur fortsättningen ser ut – att det måste blir riktiga affärer. Även de politiska besluten förutsätts ju föra med sig affärsutveckling och tillväxt, säger han.

Det har under dagen talats mycket om att öka produktionsvolymer och att utveckla affärsmodeller. Men vad finns det rent teknikmässigt som fortfarande behöver utvecklas?

– I samband med att tekniken börjar massproduceras kommer även förfiningarna av tekniken. Sen lider vätgasen av hönan och äggets problematik vad gäller tankstationer för fordon. Sverige är ett så pass stort land att jag här mer tror på specialfordon till en början; arbetsfordon, bussar, kanske på flygplatser. På så vis kan man efter hand bygga upp tillräckligt många tankstationer som kan bilda en egen infrastruktur och som i förlängningen kan användas på samma sätt som bilister använder vanliga bensinstationer, säger han.

Vad är viktigast att fokusera på för att komma vidare med vätgas som energibärare?

– Att få med industrin. I projektet har vi kopplat ihop tillverkare av arbetsmaskiner med beställare av tjänster och maskiner, för att matcha förväntan från de som vill beställa med de som vill leverera, säger han.

I din tjänst på Rise träffar du återkommande företrädare för exempelvis fordonsbranschen. Hur har deras inställning till vätgasen förändrats?

– Den har varit avvaktande. Volvo Cars är stora i Sverige men inte globalt. De har valt att inte ta första steget utan låta Toyota och de andra jättarna ta risken och investeringen. Volvo Cars satsar nu på elektrifiering av drivlinorna – vilket ju är en förutsättning för att kunna använda bränsleceller i framtiden.

– Lastbilssidan har också varit avvaktande. Men inom Volvo CE har man insett att fokus nu förflyttas till arbetsmaskinerna. Det finns ett intresse inom hela branschen för vätgas, även om det beror mycket på vilken typ av arbetsmaskin som avses. Vätgasen är inte lösningen på allt. Men de mer nischade produkterna kommer att kunna växa fram, säger Peter Leisner.

Blue Move

The blue move for a green economy, kortare Blue Move, är ett EU-finansierat treårigt projekt med syftet att öka intresset för vätgas som energibärare.

I projektet ingår en rad organisationer, bland annat Vätgas Sverige, Falkenbergs kommun, Region Skåne och Innovatum.

Johan Kristensson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt