Professor: Crispr fantastisk teknik – men stora risker

2022-05-10 07:57  

Att klippa och klistra i dina gener för att bli lite smartare eller snyggare – känns det lockande? Gensaxen kan göra det möjligt, men är inte redo att användas utanför sjukvården, varnar Statens medicinsk-etiska råd.

Det handlar om en alldeles speciell sorts sax – som troligen inte gått någon förbi: Gensaxen Crispr, som kan styras för att klippa av vårt dna på ett önskat ställe – för att ta bort, förändra eller lägga till önskade gener.

Ett verktyg som ger oanade möjligheter att ändra i arvsmassan hos alla levande organismer. Det kan leda till helt nya sätt att bota svåra sjukdomar, men det skulle i framtiden även kunna användas till att förändra våra egenskaper – och i förlängningen påverka människans evolution.

Stora förhoppningar på crispr-tekniken

En teknik som kan leda till räddning – och katastrof?

– Det kan man kanske lite tillspetsat säga. Crispr är fantastisk teknik och det finns stora förhoppningar om att den kan hjälpa oss till bättre hälsa, till exempel nya behandlingar mot cancer och genetiska blodsjukdomar samt nya antibiotika. Men vi måste också se till riskerna med att klippa och klistra i våra gener, så att inget olyckligt händer, säger Nils-Eric Sahlin, professor i medicinsk etik vid Lunds universitet.

Läs mer: Här är djuren som kan väckas till liv – med gensaxen Crispr

Han är sakkunnig i Statens medicinsk-etiska råd (Smer) som tagit fram en ny rapport som skärskådar olika argument för och emot genredigering och ger ett antal rekommendationer.

Ingen vet exakt hur tekniken kommer att utvecklas eller användas, vilket gör det viktigt att redan nu fundera på vad som ska vara tillåtet i framtiden, framhåller Smer.

Bland annat anser rådet att man – åtminstone tills vidare – bör stoppa möjligheten att redigera människors gener i andra syften än sjukvård, alltså för att exempelvis förbättra våra egenskaper, utseende eller förmågor. I dag finns inga juridiska hinder för detta.

Smer tar inte upp några konkreta exempel där gensaxen använts i sådana syften. Men försök pågår på olika håll i världen enligt Nils-Eric Sahlin, till exempel inom det estetiska området.

– Precis som skönhetsingrepp blivit en mångmiljardindustri tror jag att det skulle finnas en stor efterfrågan om en relativt enkel teknik kan förändra ditt utseende till det bättre. Även inom dopningen verkar det pågå försök. Om man i stället för att blod-dopa sig kan få samma effekt med genredigering så är det väl utmärkt för en idrottare, särskilt om man inte kan spåra genredigeringen på något enkelt sätt, säger Nils-Eric Sahlin.

Hot mot människovärde

Att den typen av behandlingar inte borde tillåtas handlar enligt rapporten inte minst om vilket slags samhälle vi vill ha – och vilka värderingar som ska styra oss.

Minskad tolerans mot det icke-perfekta och ett hot mot människovärdet är några av de konsekvenser Smer varnar för i det långa loppet.

– Till sist kanske man känner ett tryck att göra vissa genförändringar med sig själv, bara för att det är bra för samhället. Vi behöver få en bredare diskussion och jag önskar att fler reflekterade kring de här frågorna. Det tror jag inte gemene man gör, säger Nils-Eric Sahlin.

Läs mer: KI-professor om försök med Crispr och mRNA: Dramatisk effekt

Samtidigt betonar han att genredigeringen kan föra mycket gott med sig, inte minst inom vården.

– Etiken och moralen är inte till för att förbjuda forskningen på området. Men det gäller att man forskar på ett etiskt försvarbart sätt och inte tar onödiga risker med människor.

Genförändringarna går bara i arv till nästa generation om Crispr används i våra könsceller. Sådan genredigering skulle kunna användas exempelvis vid ofrivillig barnlöshet som har genetiska orsaker, eller för att göra förändringar hos barnet.

Och det har redan skett. 2018 chockades världen av beskedet att ett tvillingpar fötts i Kina vars arvsmassa förändrats med Crispr när de var embryon, något som fördömdes kraftfullt av forskarvärlden. I dag är sådan ärftlig genredigering förbjuden i de flesta länder, inklusive Sverige, och så bör det fortsätta, åtminstone i nuläget, anser Smer.

Klumpig gensax

En orsak är att det inte går att veta säkert att gensaxen klipper och klistrar på exakt rätt ställe i arvsmassan. Den är helt enkelt för klumpig.

– Du vill vara säker på de förändringar du gör inte har oönskade effekter – inte heller för barnet och barnets efterkommande. Och det vet vi inte idag, säger Nils-Eric Sahlin.

En fråga är i vilken utsträckning det kommer att gå att genredigera våra egenskaper, som oftast är kopplade till en mängd gener och sällan till en enstaka gen som enkelt kan bytas ut.

– Det gör att det kan bli jättesvårt, men det är ändå viktigt att fundera på frågan eftersom vi redan ser att det pågår försök i den här riktningen, säger Nils-Eric Sahlin.

Fakta: Gensaxen

2020 belönades upptäckten av gensaxen Crispr med Nobelpriset i kemi. Den är genteknikens hittills skarpaste verktyg och användningen har exploderat i forskarvärlden.

Tekniken har bland annat bidragit till många grundvetenskapliga upptäckter och forskare har exempelvis kunnat framställa grödor som kan motstå torka och skadedjur.

Den nya rapporten om genredigering tar upp flera metoder för att ändra i organismers arvsmassa som använts bakåt i tiden men där Crispr blivit den dominerande.

Rapporten har tagits fram av Statens medicinsk-etiska råd, som är tillsatt av regeringen för att belysa medicinsk-etiska frågor ur ett övergripande samhällsperspektiv. Rådet har en ordförande, åtta företrädare för de politiska partierna och tio sakkunniga.

Källor: Statens medicinsk-etiska råd

Mer om: Crispr

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt