Preem ska avskilja koldioxid – siktar på norsk lagring

2019-03-27 06:00  

Nästa år börjar oljebolaget Preem avskilja koldioxid i liten skala vid raffinaderiet i Lysekil. Planen är att det ska göras storskaligt 2025 – och att koldioxiden då ska skeppas till Norge för lagring.

En mobil utrustning för avskiljning ska testas i Lysekil under 2020. Syftet är att bolaget ska lära sig mer för att kunna ta ställning till om storskalig avskiljning ska införas längre fram.

Utrustningen har tidigare använts vid cementtillverkaren Norcems fabrik i Norge och ska separera koldioxid från process- och förbränningsgaser som bildas i Preems vätgasanläggning. Men den koldioxid som avskiljs kommer att släppas ut i luften.

– Vi vill gå i takt med Equinor och det norska fullskaleprojektet, som beräknas vara i drift 2024. I dag finns ingen mottagare för den koldioxid som vi fångar in i demonstrationsprojektet, säger Mattias Backmark, affärsutvecklingschef på Preem.

Även fjärrvärmeleverantören Stockholm Exergi skissar på koldioxidavskiljning i liten skala. Båda bolagen har fått ekonomiskt stöd från Energimyndigheten för sina förstudier.

Läs mer: Världens första koldioxidhotell byggs på norska västkusten

Men Exergi räknar med att det kommer att behövas statligt stöd i någon form för storskalig avskiljning och lagring.

– Vi vill ha allting klart så att vi kan ha ett erbjudande färdigt när staten eller någon annan vill betala, säger Fabian Levihn, utvecklingsansvarig på Exergi.

Inga lagringsförsök på svensk mark

Sveriges geologiska undersökning, SGU, pekade för två år sedan ut två områden i södra Sverige som lämpliga för lagring av koldioxid. Men några lagringsförsök har aldrig gjorts på svensk mark. Om koldioxid från svenska fabriker ska avskiljas i stor skala i framtiden är det därför i första hand lagring i Norge som gäller.

– I närtid är det Norge som har kommit längst, säger Åsa-Britt Karlsson, regeringens utredare av negativa utsläpp.

Men det kommer sannolikt att dröja. Tio eller femton år tror Energimyndighetens Svante Söderholm att det kan ta innan avskiljning av koldioxid görs i stor skala i Sverige. Och han bedömer att Preem ligger bäst till.

– Preem vill samla in den koldioxid som bildas när bolaget producerar vätgas från naturgas, det känns som ett snabbare och enklare sätt att göra det än i andra branscher, säger han.

Läs mer: Deras gröna satsning för klimatvärsting är långt borta

Längre tillbaka har flera projekt med svenskkoppling handlat om avskiljning av koldioxid. Vid det oljeeldade kraftverket i Karlshamn separerades koldioxid ur rökgaserna från en mindre hjälpångpanna mellan 2008 och 2011.

– Det var ett jättespännande projekt, säger Claes Halldin, som då var projektledare på Alstom Power.

”Det kostar väldigt mycket energi”

Tekniken som testades hade utvecklats av Alstom Power och använde kyld ammoniak för att tvätta rökgaserna efter förbränningen. Men piloten var bara avsedd att testa tekniken. Koldioxiden som fångades in släpptes tillbaka ut i skorstenen.

Resultatet visade att utrustningen kunde avskilja omkring 90 procent av koldioxiden. Men som väntat var processen energikrävande och utrustningen tog stor plats. I dag är Claes Halldin tveksam till CCS.

– Det kostar väldigt mycket energi. Pilotprovet pekade på att Karlshamnsverket skulle gå från en verkningsgrad på cirka 45 procent till ungefär 35 procent med avskiljningstekniken. Det är en klar försämring av elutbytet. Men tekniken kan ju ha förbättrats sedan dess, säger han.

Läs mer: För att klara klimatmålen – koldioxiden måste grävas ned

Det avskiljningsprojekt som kanske är mest känt är energijätten Vattenfalls försök vid det brunkolseldade kraftverket Schwarze Pumpe i Tyskland. Under årens lopp har bolaget hunnit testa alla tre teknikfamiljer för avskiljning i olika länder. Vilken som är bäst beror, enligt forskningschef Karl Bergman, på vilket bränsle som används i kraftverket.

– För brunkol, som var aktuellt för oss, var förbränning i syrgas det som passade bäst. Där fanns störst potential att komma ner i kostnader och få bra infångning, säger han.

Svenska utredningen om negativa utsläpp

Utredningen ”Kompletterande åtgärder för att nå negativa utsläpp av växthusgaser” ska främst granska tre möjliga vägar:

Öka inbindningen av växthusgaser i skog och mark.

Infångning och lagring av biogena utsläpp, så kallad bio-CCS.

Investering i utsläppsminskande åtgärder i utlandet.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt