Ponzio leder stålindustrin på nya vägar: ”En utveckling man bara måste hänga med i”

2019-03-26 06:00  

Hon kallar sig industriromantiker, men jobbar för att förändra stålbranschen. Anna Ponzio, Jernkontoret, är en av Sveriges första certifierade innovationsledare.

Med nästan 300 år på nacken är Jernkontoret inte bara Sveriges äldsta branschorganisation. Det är dessutom en udda fågel på så vis att man har en egen organisation som leder och koordinerar forskning och utveckling, ofta i direkt samarbete med företag och akademi.

De flesta branschorganisationer sysslar med fou-frågor enbart på policynivå, och har betydligt färre personer som arbetar med det än vad Jernkontoret har.

– Vår forskningsavdelning är ganska stor, och vi är väldigt delaktiga i projekten. Vår stora styrka är den etablerade organisationen, vi har ett arbetssätt som funnits väldigt länge. Historiskt hade Jernkontoret en teknisk verksamhet som reste runt och stödde nya teknikinitiativ på bruken, bekostade olika experiment, och så vidare. Det är en tydlig roll som vi haft sedan lång tid tillbaka, säger Jernkontorets fou-koordinator Anna Ponzio.

Läs mer: LKAB vill bredda tillverkningen – ska få användning av gruvavfallet

Jernkontorets fou-verksamhet underlättas också av att stålindustrin i stor utsträckning består av väldigt nischade företag.

– En fördel i den branschgemensamma forskningen är att vi kan samla företagen, som sällan är direkta konkurrenter. De kan samarbeta väldigt lätt, säger Anna Ponzio.

Forskningsverksamheten är uppdelad i 15 olika teknikområden. Vart och ett har en egen forskningschef som sätter samman projekt, anordnar seminarier med mera.

– Men det kan se ganska olika ut beroende på teknikområde, de skiljer sig en hel del sinsemellan. De har en ganska fristående struktur där medlemmarna väljer vilka teknikområden de vill vara med i, säger Anna Ponzio.

”En utveckling som man bara måste hänga med i”

Ett av de senast startade teknikområdena är digitalisering, där Jernkontoret vill samla företag och institut för forskning på allt ifrån virtuella fabriker till smarta produkter. Anna Ponzio exemplifierar med ett nyligen avslutat pilotprojekt, där man undersökte hur big data kan användas för att förstå och effektivisera valsningsprocesser.

– Det här är en utveckling som man bara måste hänga med i. Den går så fort, och rymmer så många aspekter. Digitaliseringen öppnar för att kunna följa materialet hela vägen in i produkten, och på ett nytt sätt kunna erbjuda kunskap om materialet tillsammans med produkten. Med den ökade spårbarheten kommer möjligheten till helt nya tjänster: varför inte kunna leasa stål och sedan lämna tillbaka det? Det skulle vara ett stort steg på vägen mot en cirkulär ekonomi.

En annan aspekt av digitaliseringen, som Anna Ponzio intresserar sig för, är de så kallade mjuka frågorna.

– Det vill säga hur digitaliseringen påverkar organisationerna, frågan om hur man ska bedriva arbetet på våra verk. Om du kan styra en ugn hemifrån, med mobilen, hur påverkar det jobbet?

Läs mer: Låg efterfrågan på stål med nollutsläpp

3d-printing utgör inte ett eget teknikområde hos Jernkontoret, men man medverkar i det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material som koordineras av Swerim (tidigare Swerea Kimab). Anna Ponzio är biträdande programchef för Metalliska material, som har tagit fram en färdplan för hur Sveriges position ska stärkas på området.

– Där arbetar vi med att samla aktörerna och få arbetet framåtriktat. Det är lätt att det blir splittrat, alla är inne på 3d för att det är nytt och häftigt, men vi har en bit kvar innan det blir en etablerad industriell process.

Hon tillägger:

– När man lär sig utnyttja 3d-teknikens fördelar i hela värdekedjan är potentialen stor. Men man ska nog inte titta på 3d och tro att det ska ersätta en annan tillverkningsmetod, snarare handlar det om att den öppnar för att designa komponenter på nya sätt.

”Svensk stålindustri hittar alltid nya vägar”

Anna Ponzio medger att det ibland är snårigt att leda framtidsinriktad FoU-verksamhet inom en så pass traditionstyngd organisation som Jernkontoret. Dess första reglemente stadfästes 1747, och än i dag har organisationen ett privat delägarskap som inte är kopplat till personer eller företag utan direkt till de närmare 200 järnbruk (många av dem sedan länge inaktiva), som ingår i den så kallade brukssocieteten.

Det är brukssocieteten som utser Jernkontorets fullmäktige, och varje delägare betalar en symbolisk medlemsavgift som varit oförändrad sedan 1747 och fortfarande kallas Jernkontorsdalern.

– För några år sedan togs det fram en vision där det står att vi måste bli mer framåtsyftande, för det är lätt att bli förförd av Jernkontorets historiska arv, särskilt om man är industriromantiker som jag. Vi måste hitta en väg framåt som samtidigt tar med historien, för den är en tillgång även om den ibland kan bidra till att cementera saker som blivit förlegade. Men fördelarna överväger – svensk stålindustri hittar alltid nya vägar, säger Anna Ponzio.

Läs mer: Sandvik och SSAB testar ai i ståltillverkningen

Sin egen roll beskriver hon som att bygga landskapen runtomkring företagens egna, självständiga arbete med att hitta dessa nya vägar.

– Jag har jobbat så pass länge i den här koordinerande miljön, att jag tycker mig kunna säga att jag är bra på att fånga upp nya idéer. Och jag tycker man kan ta sig någon extra minut att fundera även över knäppa idéer. Modig diskussion vill jag ha, och jag tycker det är jätteroligt att jobba med stålindustrin. Den är en väldigt sympatisk bransch, inte så kostymig, säger Anna Ponzio.

Häromåret blev Anna Ponzio, genom ett Vinnovafinansierat pilotprojekt, en av Sveriges elva första certifierade innovationsledare.

– Ambitionen med projektet var att professionalisera innovatörsyrket, för innovation har ju varit lite av ett otydligt buzzword. Jag tycker själv att certifieringen gett mig ett bättre grepp om vad jag faktiskt gör.

Själv vill hon inte forska, trots att hon har en doktorsexamen från KTH och blev utlånad till Jernkontorets forskningsorganisation redan under studietiden.

– Jag hade tidigare en bild av mig själv som en ganska introvert person som gillar att sitta för sig själv och peta. Och jag är lite av en logiknörd, det vore underbart om allt gick att förklara utifrån axiom. Men jag har svårt att fokusera på detaljer, jag vill komma fort fram. Det blir ingen bra forskare av det.

Läs mer: Virgin korsade Atlanten med biobränsle från restprodukter

Dessutom upptäckte Anna Ponzio att hon inte alls var så inåtvänd som hon trott.

– Jag insåg att jag gillar att prata och samarbeta, jag behöver input från andra. Jag trivs oerhört bra i den roll jag har i dag, säger hon.

När trivs du som bäst?

– När det är lätt att samla in input från deltagarna i en workshop, när man känner att nu är jag verkligen en länk i något. När saker förändras. När folk börjar bli lite smått oense och bryta sina olika idéer mot varandra, då vet man att nu bryr de sig, nu börjar det hända grejer.

Detta är Anna Ponzio

Forsknings- och innovationskoordinator på Jernkontoret, biträdande programchef för innovationsprogrammet Metalliska material, certifierad innovationsledare.

Bakgrund: Kemiingenjörsexamen från Politecnico di Milano, doktorsexamen i metallurgi från KTH. Jernkontoret på heltid sedan 2009.

Ålder: 44 år.

Drivkraft: Den ständiga diskussionen.

Detta är Jernkontoret

Branschorganisation som företräder stålindustrin i frågor som berör handelspolitik, forskning och utbildning, standardisering, energi, miljö och hållbarhet samt transportfrågor. Jernkontoret utarbetar branschstatistik, bedriver bergshistorisk forskning och leder branschgemensam stålforskning.

Jernkontorets forskningsorganisation omfattar 15 olika teknikområden. Dessa är malmbaserad metallurgi, ljusbågsugnar och skänkmetallurgi, gjutning och stelning, band och plåt, stång och profil, tråd, rör, stålutveckling och applikationer, rostfria stål, OFP och mätteknik, mekanisk provning (expertkommitté), analytisk kemi, energi- och ugnsteknik, restprodukter, digitalisering och pulvermetallurgi.

Tommy Harnesk

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt