Polisen om sina drönare: "Kommer aldrig vara teknikledande"

2021-07-14 13:10  

De kan läsa av en registreringsskylt från 500 meters höjd – eller vara först in på en farlig plats. Utrustade med kameror, värmekameror eller lidar har drönarna på kort tid blivit ett viktigt verktyg för polis och räddningstjänst.

2016. Beväpnad med en 40 sidor lång Powerpoint-presentation försöker Mikael Aspelin på Storstockholms brandförsvar övertyga sina chefer om drönarnas potential för att rädda liv. Men han talar för döva öron.

Fem år senare är situationen en helt annan. Aspelin har numera titeln flygsystemsansvarig, och räddningstjänsten har flugit sedan 2019.

– Många räddningstjänster i hela världen brottas med sjunkande antal medarbetare, försämrad budget, och att vi ska kunna göra mer med färre personer. Då är tekniken en av nycklarna, säger han.

I dag är drönaren ett viktigt redskap för både räddningstjänsten och polisen. De senare slog 2017 fast att drönare, eller UAS (Unmanned Aircraft Systems) som polisen själv kallar dem, är något att satsa på. I dag är den före detta helikopterpiloten Rickard Henningsson processledare för arbetet.

– Man kan likna uppbyggnaden av UAS med ett brobyggande. Vi har lagt fundamenten och det första underlaget, och håller nu på att säkra på allting. Bron är funktionell men behöver stabiliseras för att klara tung trafik, säger han.

– Förväntningarna har överträffats, och då är vi ändå inte framme. Drönarna är en ”game changer” för svensk polis vars betydelse är svår att överskatta, säger Rickard Henningsson.

Läs mer: Sökes: Hundratusentals drönarpiloter

"Behöver inga fantasiprodukter"

Varken polis eller räddningstjänst utvecklar sina egna drönare utan köper in samma prylar som finns på konsumentmarknaden. Det är ett vägval som gjordes redan tidigt.

– Polisen ska inte vara en labbmiljö utan utnyttja redan befintlig teknik. Tekniken var så mogen att den gick att använda direkt, behovet av att skapa något nytt fanns inte. Drönarna som säljs på marknaden har väldigt bra kvalitet, säger Rickard Henningsson.

– Vi behöver inga fantasiprodukter utan en säker bärare av en bra sensor, som kan flyga länge i alla väder. Det går inte en månad utan att jag tänker ”wow, det där skulle jag vilja ha” men vi kommer aldrig att vara teknikledande. Vi studerar hellre noga hur saker fungerar innan vi köper in dem.

För den stora mängden drönare är det ungefär samma tekniska specifikationer som gäller, exempelvis en batteritid på 30 minuter och en vikt på runt 5–6 kilo. Sensorerna är där det skiljer sig, berättar Erik Eriksson. Han är teknikchef på Swedron, som leverar drönare till både polis och räddningstjänst.

– Myndigheterna står aldrig still utan är på en konstant jakt efter bättre sensorer, som kameror, värmekameror eller lidar (light detection and ranging, en slags ljusradar, reds anm).

Sensorerna har utvecklats snabbt och i dag kan en drönare utrustad med lidar snabbt överblicka exempelvis en brottsplats och få fram en 3d-modell av området. Ett annat exempel är hur polisen efterfrågar drönare med väldigt kraftig zoom.

– Det är lätt att förstå att polisen inte vill röja sig själva när de spanar, utan kunna göra det från hög höjd. De har i dag möjligheten att se en nummerskylt på en bil på 500 meters flyghöjd, säger Erik Eriksson.

Rickard Henningsson håller med om att sensorerna är vad som utvecklats mest.

– Tidigare behövde vi två olika drönare, en med nattsensor och en med dagsensor, men idag är det samma maskin. Den explosionsartade utvecklingen av bäraren har redan skett, den utvecklingen sker nu för sensorerna, som blir bättre, mindre och billigare, säger han.

Läs mer: Så tog Ericssonveteranen sin drönaridé till marknaden

Kan spärra av luftrummet

Både polisen och räddningstjänsten har alltså stor nytta av drönare. Men den teknik som används för goda syften kan också utnyttjas av de med mindre nobla avsikter. För att komma runt detta går det att genom drönarnas mjukvara blockera dem från att flyga till vissa platser.

– Till exempel vid ett statsbesök eller vid platser som militäranläggningar, kärnkraftverk och flygplatser, kan man spärra av luftrummet och göra att det inte går att flyga drönare innanför vissa koordinater, säger Annette Eilert, som jobbar med utbildning på Swedron.

Tekniken fungerar på de allra flesta drönarna på marknaden, men det går att komma runt begränsningen med egenbyggda maskiner.

– Det jobbas på olika tekniker för att kunna få ner drönare från luften, allt från att skjuta ner dem med laser till att ha fåglar som griper tag i propellrarna. Det finns många idéer, säger Erik Eriksson.

På frågan om hur polisen kan stoppa drönare från exempelvis kriminella eller terrorister blir dock svaret från Rickard Henningsson kort.

– Svaret på den frågan tangerar förmågeavslöjande information som vi inte kan kommentera. Det jag kan säga är att polisen har hög förmåga att förstå de som befinner sig i luften och agera utifrån den informationen.

Läs mer: De bygger ett 5g-nät i luften – kan täcka hela Sverige

Viktig för att leta försvunna personer

När det gäller kamerabevakning, exempelvis med drönare över en folksamling, behöver polisen sedan 2020 inte längre några tillstånd, utan gör sina egna bedömningar. Sedan lagändringen har Integritetsskyddsmyndigheten, som ansvarar för tillsyn av polisens kamerabevakning, inte inlett någon tillsyn.

I Sverige är ungefär 300 poliser utbildade drönarpiloter, alltså runt en procent av all polispersonal. Vissa flyger på heltid, andra har också andra arbetsuppgifter. Totalt äger polisen runt 400 drönare. För att bli drönarpolis krävs först ett civilt drönarkort och sedan polisens egen utbildning.

De används för undersökningar vid brottsplatser men också för att upprätthålla säkerheten vid demonstrationer eller högriskfotbollsmatcher. Drönarna har också en stor roll när det gäller att leta efter försvunna personer.

– Polisen lägger mycket resurser på att söka efter försvunna personer, och efterfrågan på våra nio helikoptrar är för stor. En drönare med värmekamera kan komplettera dem till en mycket mindre kostnad. Oavsett om det är på offentliga tillställningar, brottsplatser eller när vi letar efter försvunna gör drönarna att polisen kan jobba med effektivt och rättssäkert, säger Rickard Henningsson.

Läs mer: Hyundais nya robot kan promenera över hinder

Värmekamera bättre än vanlig kamera

Räddningstjänsten har också stor nytta av drönarna när det gäller att leta efter försvunna personer, exempelvis vid en misstänkt drunkningsolycka. Även vid bränder i byggnader är de användbara.

– Vid bränder i större byggnader och industrier är det väldigt bra att med en värmekamera kunna se var branden är på väg och anpassa oss efter det. Det är svårt att få de vinklarna med en vanlig kamera, säger Mikael Aspelin.

Även vid händelser där det finns risker, som för ras eller kemiska utsläpp, är drönarna en stor hjälp för att personalen inte ska behöva ta några onödiga risker när de kan vara på plats mycket snabbare än polisens bombgrupp.

– Nu kan vi skicka in en drönare och kolla om det finns exempelvis liv att rädda innan bombgruppen anländer, säger Mikael Aspelin.

Henning Eklund

Mer om: Drönare Polisen

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt