Polarbröds frusna väg till världsframgång

2021-08-24 08:26  

TEKNIKHISTORIA. Framgångshistorien höll på att få ett abrupt slut med tv-apparatens genomslag. Men fick ett nytt kapitel när Greta Nilsson tog fram världens första djupfrysta smörgås. Här är berättelsen om hur entreprenörsparet Nilsson skapade det som blev Sveriges tredje största bageri.

Renklämman blev världens första djupfrysta smörgås, och gjorde Polarbröd från Älvsbyn känt. Men allt började inte med den. Historien om familjeföretaget har sin början redan med nyblivna bagaren Johan Nilsson, den första generationen som år 1878 tar bagerikonsten till Älvsbyn. Här, i det lilla norrbottniska samhället, ska så småningom fem generationer ha arbetat fram ett brödföretag med en omsättning på närmare miljarden. 

Men 1958 arrangerar Sverige fotbolls-VM och de tv-sända matcherna leder till televisionsapparatens stora genomslag. Svenskarna sitter hellre hemma framför de flimrande tv-skärmarna än besöker paret Greta och Gösta Nilssons konditori och serveringar i Älvsbyn.

Jagad av de snabbt minskade intäkterna beslutar sig Gösta Nilsson för att experimentera med sin far Frans Gustavs (nämnda Johan Nilssons son) tioöreskaka, en tunn mjukkaka bakad på rågsikt, vatten, jäst och salt som kostade just tio öre styck att framställa på 1920-talet. Kakan blir ingen exakt kopia av tioöreskakan, men likväl en succé.

Läs mer: Ett år efter branden – snart bakar Polarbröd två ton bröd i timmen

När så Greta Nilsson försöker finna på råd för att slippa överblivet bröd i serveringarna skapar hon i början av 1970-talet det som ska bli företagets stora framgångsrecept: den frysta mjukkakan med renkött som så småningom döptes till Renklämman. Och som blev första steget till företagets metod med bröd som fraktas i en obruten fryskedja från bageri till butik.

– Det gjorde mjukkakan osårbar för avståndet till konsumenterna och öppnade för en industrialisering av produktionen. I den stora efterfrågan som uppstod ställdes Greta och Gösta ganska tidigt inför vägvalet att antingen lägga ner sin satsning eller satsa på stordrift, säger Marcus Bodin, författare till boken Utstickare, historien om Polarbröd och make till företagets nuvarande koncernchef Karin Bodin.

Investerade i löpandebandteknik

Paret Nilsson kom båda från en uppväxt präglad av tidigt arbete för brödfödan och beslutade sig snabbt för att satsa på sin bageriverksamhet. Gösta Nilsson investerade den på den tiden hisnande summan 300 000 kronor i en löpandebandteknik med automatisk kavling och en rejält tilltagen chockfrys, en teknikutveckling som främst gjordes i egen regi. Hösten 1972 kommer produktionen i gång i en liten källarlokal och året därefter döps firman till Polarbageriet AB. Försäljningsframgången med den tunna mjukkakan fortsätter och det är nu den döps till Polarbröd.

Greta Nilsson hade redan under en livsmedelskurs på 1950-talet lärt sig om vad som händer med molekyler i bröd när det fryses. Kunskaper som kom till nytta när hon experimenterade för att hitta det som kom att benämnas polarmetoden, där brödet färskfrystes styckvis.

– De fick experimentera mycket med temperaturen på degen för att utkavlingen skulle fungera och därefter i hur de färdiga kakorna kunde frysas ner. En teknikutmaning blev att skapa gyrofrysen, där alla mjukkakor fryses under frakten på löpande band och redan är djupfrysta när de hamnar i påsen. Nästa flaskhals blev hur brödet kunde packas i större skala, där man fick ägna en hel del teknikutveckling åt specialanpassade packmaskiner, säger Marcus Bodin.

Nytt Polarbageri i drift

När Gösta och Greta Nilsson hunnit bli 58 och 54 år inser de att verksamheten växt ur den illa anpassade källarlokal som bageriet i Älvsbyn bedrivs i. De ställs inför ytterligare ett vägval och beslutar sig återigen för att satsa på en utökning. I mars 1977 tas det nya Polarbageriet i drift, med en bagerihall med en mekaniserad produktionslinje, ett fryshus som rymmer 2 000 kubikmeter bröd, två mjölsilos och dessutom ett eget stickspår från järnvägen.

I dagsläget är det femte generationens bagarföretagare som driver Polarbröd, som fortfarande har sin utgångspunkt i Älvsbyn. Sedan Greta och Gösta Nilssons första teknikutveckling har en datakontrollerad och standardiserad bageriverksamhet växt fram. En ny och effektiviserad produktionslinje i fabriken i Älvsbyn skulle ha invigts under hösten 2020, men i augusti ödelades byggnaden i en brand. Planen är enligt Polarbröds ledning att återuppbygga fabriken och fortsätta ha Älvsbyn som ett nav i verksamheten.

Din bonus som Ny Teknik-läsare: En del av svensk teknikhistoria  

Du som är prenumerant på Ny Teknik digitalt får som en extra bonus ett urval av artiklarna från Teknikhistoria, ett magasin om den tekniska och industriella utvecklingen som lett fram till samhället som det ser ut i dag – med fokus på den svenska utvecklingen.  

Vill du få en bit av historien direkt hem i brevlådan? Teckna din prenumeration redan i dag på: teknikhistoria.prenservice.se

Gilla Teknikhistoria på Facebook för att få senaste nytt ur historien! 

Gilla Teknikhistoria på Instagram!

Angelica Söderberg

Mer om: Livsmedel

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt