Pass på! Åtta tekniksprång för resedokument

TEKNIKHISTORIA. Passet har fyllt en rad funktioner genom historien. Det som i dag främst är en identitetshandling vid resor, har tidigare även kunnat vara allt från ett arbetstillstånd till ett dokument för adeln för att kunna utkräva gratis mat och logi av bönder.

Ludvig XIV i en målning av Claude Lefèbvre. Foto: WIKIMEDIA/FRANKRIKES HISTORISKA MUSEUM
 

Solkungens gåva till gunstlingar

Olika varianter av resedokument förekommer tidigt i historien, normalt av kungligheter. Det äldsta, kända europeiska resebrevet utfärdades 1414 av engelska kungen Henrik V. Handlingar med benämningen pass började utfärdas i Europa i slutet av 1400-talet, från franskans ”passeport”, ett uttryck för att passera hamnar (en mix av orden passer, färdas, och port, hamn).). Riktigt populärt ska pass ha blivit först med den franska ”Solkungen” Ludvig XIV (1638–1715), som försåg sina gunstlingar med vackra dokument.

 

Gustav Vasa och Nils Dacke. Foto: HISTORIA/REX/TT

Gustav Vasa skaffar sig koll

I Sverige hittas en tidig form av pass i Alsnö stadga omkring 1280, där som ett skriftligt bevis för den som färdades på kungens uppdrag. Senare varianter av pass benämndes ”vägabrev”, vilket var en kombination av identitetshandling och ett dokument som visade att du hade rätt att förflytta dig i landet. Men ett brett användande kom först med Gustav Vasa under hans tid som regent 1523–1560. Han införde krav på pass bland annat för att kontrollera handeln, och i efterdyningarna av Dackefejden även för att få koll på hur potentiella upprorsmakare rörde sig i landet. Men de utfärdades även som ett sätt att hindra de högre stånden från att utnyttja bönderna, genom att dokument utfärdades till personer på kungligt uppdrag som ansågs ha rätt till ”gästning och skjutsning”.

 

Pass utfärdat maj 1649. Foto: THOMAS ADOLFSSON/NORDISKA MUSEET

Särskilda regler för arbetare

Under perioden från 1600- till 1800-talet kom passet bland annat att bli ett sätt att kontrollera kringvandrande grupper inom Sverige och att försäkra sig om att soldatmaterial och arbetskraft som sökte sig utomlands kom tillbaka. Det gjorde sig tydligt i föreskrifter från 1739, där passutfärdare beordrades att föra journal för att kunna kontrollera när och om passinnehavarna återvände. Tio år därefter infördes särskilt hårda regler gällande resor för arbetare vid bergsbruk och gruvor, med krav på tillstånd och pass även för att byta arbetsplats inom riket.

 

När tryckkonsten kom till Sverige blev passen mer stilrena. Foto: WILLI HEIDELBACH/WIKIMEDIA

Ökad läsbarhet med tryckta pass

Passen skrevs länge för hand, ibland med uppgift om vilken myndighet och person som utfärdat passet, ibland inte. När tryckkonsten kom till Sverige började passen förfinas i allt större utsträckning, men först med 1812 års passförfattning slogs det fast att passen skulle vara tryckta. I dessa mer stilrena varianter fanns det oftast plats för att fylla i till exempel ålder, ögonfärg, kroppsbyggnad och hårfärg.

 

De många åren av passfria resor i Europa fick ett abrupt slut vid första världskrigets början. Foto: BRIDGEMAN IMAGES/TT

Många år av passfrihet i Europa

År 1860 upphävdes alla svenska passförfattningar, och passfrihet infördes för resor inom Sverige. Det hade varit fredligt i Europa under en tid, och de sista decennierna av 1800-talet var det även möjligt att resa fritt mellan länderna i Europa utan pass. De enda länder som behöll passtvånget var Ryssland och Turkiet. De fria resorna fick ett abrupt slut vid första världskrigets början, då kravet på pass återinfördes.

 

Läs mer: Från 4 till 600 passagerare – så har civilplanen utvecklats över tid

 

Pass utfärdat 1916. Foto: TEKNISKA MUSEET

Pass i bokform

Passkontroll återinfördes i Sverige 1917, och det var först vid denna tidpunkt det slogs fast att svenska pass ska vara likadant utformade och tryckta i bokform. Från början var giltighetstiden bara ett år, men det förlängdes senare. 1954 tilläts svenska, norska, finländska och danska medborgare resa fritt i Norden och 2001 anslöts Sverige till Schengenkonventionen, vilken ger invånarna inom passunionen rätt att resa fritt inom de flesta av Europas länder.

 

Fingerskanning på Arlanda 2008. Foto: INGVAR KARMHED/SVD/TT

Teknik för att stoppa falska pass

Först 1980 standardiserades passen internationellt, mycket som en följd av de allt längre köerna vid passkontrollerna. Samma tidsperiod försågs de med text som kunde avläsas med maskin. Sedan dess har flera tekniska uppdateringar genomförts för att underlätta identifieringar och göra det svårare att förfalska passen. 2005 infördes biometriska pass där ansiktsbilder och annan personlig information lagras i ett digitalt chip inkapslat i dokumentet.

Läs mer: Så förbättras säkerheten hos nya passen och id-korten

 

De nya svenska passen innehåller flera högteknologiska lösningar. Foto: POLISEN

Sverige i framkant med högteknologiska pass

Den 1 januari 2022 blev Sverige först i världen med att införa en så kallad ”flytande bild”, där bilden ”flyter” i olika vinklar beroende på betraktarens position. De uppdaterade passen innehåller därtill flera bilder på innehavaren som bara framträder i ultraviolett ljus. Den digitala delen har uppdaterats med ett nytt chip som ger ett vassare kryptografiskt skydd, alltså att informationen blir obegriplig för obehöriga.

 

Källor: Boken Staten och folk på väg av Anna-Brita Lövgren, Polismyndigheten

Din bonus som Ny Teknik-läsare: En del av svensk teknikhistoria

Du som är prenumerant på Ny Teknik digitalt får som bonus ett urval av artiklarna från Teknikhistoria, ett magasin om den tekniska och industriella utvecklingen som lett fram till samhället som det ser ut i dag – med fokus på den svenska utvecklingen.

Vill du få en bit av historien direkt hem i brevlådan? Teckna din prenumeration redan i dag på: nyt.se/prenumeration-teknikhistoria

Gilla Teknikhistoria på Facebook för att få senaste nytt ur historien!

Gilla Teknikhistoria på Instagram!

Angelica Söderberg

Elisabet Wallin

Mer om: Pass

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt