Överraskande källa bakom sprucken betong och asfalt

2021-06-01 07:00  

Japanska forskare har upptäckt hur spår av organisk materia bryter ner betong och asfalt. Men den svenska experten känner inte igen problemen.

Det är ett team sammansatt från sex japanska institutioner som har gjort en djupdykning i varför betongstrukturer och asfalt bryts ner i vissa delar av landet, skriver Hokkaido University på sin hemsida.

När forskarna blandade cement med vatten noterade de att en märklig lukt uppstod. De förutsatte att stanken borde härröra från organisk materia och följde spåret vidare. Vad kunde de här mycket små föroreningarna ha för eventuella effekter på betongens framtida sönderfall?

Teamet tog fram en försöksmetod som kunde efterlikna den fukt som betongstrukturerna och asfalten hade utsätts för, och i laboratoriet exponerades proverna under ett dygn. Med datortomografi kunde man sedan ge en exakt bild av den nedbrytning som hade påbörjats. Man testade även äldre betong, bland annat en från 60-talet – men även ett 120 år gammalt material, det vill säga ”historisk betong”.

Slutsatsen i undersökningen är att nedbrytningen i modern betong och asfalt i det här fallet berodde på just spåren av organiska ämnen som antingen hamnar där vid tillverkningen eller tillkommer senare som föroreningar. Forskarna hittade bland annat ytaktiva ämnen, spolarvätska och partiklar från dieselavgaser samt ftalater.

”Fenomenet har vi bra koll på”

Mats Emborg är professor vid Luleå tekniska universitet, med betong som forskningsområde, Han har bland annat skrivit ett kapitel om just sprickor och andra skademekanismer i den senaste upplagan av betonghandboken. Experten känner inte igen sig i den problembild som de japanska forskarna presenterar.

– Jag har gått igenom en hel av kunskapsläget inom området och därigenom känner mig ganska säker på att den här typen av problem inte har funnits i Sverige. Om det hade varit så så hade svenska forskare och svensk betongbransch uppmärksammat detta och direkt startat upp undersökningar liknande de japanska, säger Mats Emborg.

Han konstaterar att det är många personer i Sverige som håller på med just beständighetsfrågor för betongen i sig och betongkonstruktioner, Det handlar dels om den exponering som betongen utsätts för i form av väder och vind, nedisning och kemikalier – och dels om hur man sammansätter en betongmix som kan motstå exponeringen, under mycket lång tid för anläggningskonstruktioner.

– Det som vi diskuterar då och då är att ballasten kan reagera med cementpastan så att det uppstår reaktioner med resultatet att man får en volymökning, det vill säga en svällning. Mekanismen kallas ASR, alkali/kiselsyra-reaktioner. Fenomenet har vi bra koll på, säger han.

Läs mer: Gamla däck ger grafen som förstärker betong

Mats Emborg berättar att Sverige har en fastslagen norm kring olika exponeringar med väldigt tydliga krav på att betongen ska vara speciellt tät för att klara till exempel exponering av vägsalt.

– Betongen ska vara utformad så att  den kan frysas och tinas upp flera gånger,  det vill säga så att den klarar de här frostcyklerna som vi har i Sverige. Vi designar också betongen för att klara av kemiska angrepp, exempelvis från de vätskor som man hanterar man är i industrilokaler. Då gör man betongen väldigt tät. All brobetong är av väldigt bra skick i Sverige; På 70-talet började man snäva åt det här, vilket innebär att dagens betong för broar, beläggningar och så vidare håller i minst 100 år, säger Mats Emborg.

De japanska forskarna har publicerat sitt arbete i Plos One.

John Edgren

Mer om: Asfalt Betong

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt