Nya rymdexpeditioner: Kan de ge svar på Mars mysterier?

2021-02-07 07:00  

Under februari månad når tre rymdfarkoster från tre nationer vårt solsystems näst minsta planet. Forskare hoppas bland annat hitta spår av liv på Mars.

(Uppdaterad)

Tisdagen den 9 februari 2021 ska Förenade Arabemiratens första rymdsond al-Amal (”Hopp”) nå sin slutdestination: Mars. Resan, som påbörjades den 19 juli förra året, har då tagit över 200 dagar.

Förenade Arabemiraten är inte den enda nationen som inleder ett viktigt Mars-kapitel i februari. Även Kina och USA har expeditioner som är på väg dit, och väntas anlända samma månad.  

Kina ligger hack i häl med rymdsonden Tianwen-1, som kommer fram bara en dag efter al-Amal, om allt går enligt plan. En dryg vecka senare väntas Nasas rover Perseverance påbörja sin landning på den röda planeten. (Läs mer om varje expedition längre ned i texten.) 

Varför Mars, varför nu? 

Att tre rymdfarkoster började sin resa från jorden till Mars sommaren 2020 är ingen slump. Avståndet mellan Mars och jorden varierar mellan drygt 5,6 miljoner mil och 40 miljoner mil. Förra sommaren var avståndet mellan planeterna som kortast, vilket ger de mest kostnadseffektiva förutsättningarna att skicka upp rymdfarkoster till Mars. Det behövs inte lika mycket raketbränsle. 

Varför utforskar vi Mars? 

Vårt solsystems näst minsta planet, med en diameter ungefär hälften så stor som jordens, verkar inte särskilt hemtrevlig. Ändå har allt fler forskare, ingenjörer och andra på allvar börjat fråga sig om vi människor en dag inte borde kunna flytta till och bo på Mars. Då måste vi veta mer om de förutsättningar som finns på planeten. 

Mars temperatur är i genomsnitt -63 °C. Atmosfären är betydligt tunnare än jordens, och består i huvudsak av koldioxid. Planeten saknar också ett skydd mot solens ultravioletta ljus. 

Ytan är torr. Över ytan och i atmosfären finns stora mängder järnoxid. Det är detta som har gett planeten smeknamnet ”Den röda planeten”. 

Mars från rymden. Illustration. Foto: Illustration: Science Photo Library.

Forskare tror att Mars och vår jord har liknat varandra, trots att de båda stenplaneterna skiljer sig rätt mycket åt i dag. Det finns bland annat tecken på att det finns vatten på Mars. Innebär det att det också kan finnas åtminstone spår av liv på den röda planeten? Och skulle det vara möjligt för människor att vistas och bo där? Det här är frågor som expeditionerna kan ge svar på.   

Först ut: al-Amal 

Förenade Arabemiraten har som mål att etablera en bas för människor på Mars till 2117. Rymdsonden al-Amal (”Hopp”) kan vara ett steg på vägen dit. 

Al-Amal är landets första rymdsond, utvecklad av Mohammed Bin Rashid Space Center. Tisdagen den 9 februari 2021 anländer rymdsonden till Mars, där den ska gå in i omloppsbana för att studera planetens atmosfär och väder.  

Förhoppningen är att al-Amal ska ge oss en bättre förståelse av klimatet på Mars, och validera data som hämtas in från planetens yta. 

– Klimatet på Mars är ganska komplext. Det har exempelvis sandstormar som kan bli så stora att de omsluter planeten och blockerar solen. Merparten av planetens tunna atmosfär består av koldioxid, och en betydande andel av den fryser på vintern och bildar ismoln och polära iskappor av koldioxid, har den franske astrofysikern och Mars-experten François Forget förklarat för tidningen National Geographic

François Forget har också jobbat med teamet bakom al-Amal. 

Hack i häl: Tianwen-1 

Med rymdsonden Tianwen-1 (“Frågor till himlen”) gör Kina inte bara sitt första försök att nå Mars. Det är landets första egna expedition till en annan planet. 

Från februari ska rymdsonden börja gå i omloppsbana kring Mars, med syftet att ta bilder och samla in data. 

En Long March 5-raket lyfter från jorden den 23 juli 2020. Med sig har den rymdsonden Tianwen-1. Foto: Ai Yang/Xinhua via AP

I sommar kommer en modul med en sexhjulig, cirka 200 kilo tung, rover att lösgöra sig från sonden och landa i kratern Utopia Planitia.  

Rovern drivs av solpaneler och kommer att utföra sina undersökningar med hjälp av radar. Den ska göra kemiska analyser av landningsplatsen samt leta efter biomolekyler och biosignaturer.

Den kommer att leta efter vatten och spår av tidigare liv. 

 

 

Sist ut: Perseverance 

Nasa har ett ambitiöst mål: att ha människor på Mars redan nästa decennium.  

Den 18 februari 2021 väntas Nasas strövare Perseverance landa på Mars. Den ska bland annat leta efter spår av tidigare liv. Den kommer att ta prover i mark och berggrund. 

Ombord på rovern finns också världens första rymdhelikopter. Den är solcellsdriven och i drönarstorlek.

Eftersom densiteten i Mars atmosfär bara är drygt 1 procent av jordens blir det en utmaning att få helikoptern att lyfta. Rotorbladen måste snurra tio gånger snabbare än de som sitter på helikopter på jorden. Får man rymdhelikoptern att flyga blir det första gången som människor har fått det att hända i en annan atmosfär än jordens.

Svensk forskare i Nasas team 

Sandra Siljeström är astrobiolog på forskningsinstitutet Rise och en av fem européer som ingår i Nasas Mars 2020-team. Hon arbetar till vardags bland annat med att analysera meteoriter från den röda planeten. Nu är uppdraget att välja ut vilka prover som ska samlas in från Mars yta, och vilken information som ska samlas in om dessa prover. 

– Det finns inga prover från Mars på jorden förutom från meteoriter. Vi vet inte varifrån på Mars de kommer, och vilken miljö de kommer ifrån. Nu utvecklar vi tekniker och protokoll för att kunna samla in prover från ytan, som kan ge nya svar, berättar hon för Ny Teknik. 

På jorden kan en människa samla in prover från en specifik plats och gå tillbaka till den om man behöver ta nya prover. Förutsättningarna för provtagningen på Mars är betydligt svårare. Där måste en robot ta proverna. Detta ska ske i kratern Jezero, i ett område som har varit en sjö med ett delta.  

– Några av målen med Perseverance-projektet är att försöka hitta spår av gammalt liv och att karaktärisera proverna geologiskt. Om det har funnits liv behöver det ha funnits vatten, och i ett delta ackumuleras ofta tecken på liv, som till exempel organiska molekyler. Det gör deltat till en bra plats att ta prover på, förklarar Sandra Siljeström. 

Mycket måste planeras i förväg och schemat är tajt. Roboten har 43 provrör med sig. Förhoppningen är att åtminstone 30 provrör ska kunna fyllas och återvända till jorden.  

– Roboten kan inte köra var som helst, det finns begränsningar i kapaciteten och den kan gå sönder. Därför finns det krav på att samla in vissa prover under en viss tid, förklarar Sandra Siljeström.

Illustration av Nasas rover Perseverance som ska landa på Mars den 18 februari 2021. Foto: Illustration: Nasa/Zuma Press

Att ta hem proverna på ett säkert sätt är ett komplicerat uppdrag som kräver hjälp från ytterligare två sonder. En som hämtar proverna från planetens yta och släpper dem i omloppsbana runt Mars, och en som hämtar hem proverna, från omloppsbanan till jorden. 

Det väntas ta minst tio år innan proverna landar på vår planet. 

Det är inte säkert att Sandra Siljeström själv kommer att få möjlighet att analysera proverna från Mars yta. Men drar man en parallell till all den kunskap som prover från månlandningarna har resulterat i, kan det arbete hon gör i dag bidra till att forskningen gör stora upptäckter om Mars även långt i framtiden. 

– Det känns väldigt hedrande och jag är stolt över att vara en del i det här arbetet. Det här är en av de viktigaste saker jag någonsin kommer att göra som forskare, säger hon.

Ania Obminska

Mer om: Marsresa Nasa

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt