Nya kravet: Skilj gaspriset från elpriset – ”Behjärtansvärt men förkastligt”

2022-09-01 14:48  

Elproducenter ”täljer guld” när elpriset rusar. Nu kommer krav från europeiska ledare om att skilja priset på gas från priset på el. Svenska ekonomer är skeptiska.

Uppdaterad

I Sverige har elpriset i södra Sverige slagit rekord på rekord. Men på kontinenten nås ännu högre toppar.

I Tyskland ökade det genomsnittliga dagspriset från ena dagen till den andra med 1 krona per kWh till 7,4 kronor per kWh fredagen den 26 augusti. Frankrike var uppe på 7,9 kronor per kWh tisdagen den 30 augusti.

Många gånger är det priset på naturgas som drar upp priset på el. För varje timme är det den dyraste typen av elproduktion som sätter priset för all elproduktion. En kWh från vindkraft får då lika mycket betalt, trots lägre driftkostnader, som en kWh från ett gaskraftverk, som är dyrare att hålla i drift. Det kallas för marginalprissättning.

Rysk naturgas täckte i fjol 40 procent av Europas gasbehov. Arkivbild Foto: Bela Szandelszky AP/TT

Men på senare tid har priset på naturgas stigit. Det har gjort att även priset på el har dragits med.

”De skyhöga elpriserna avslöjar begränsningarna”

Nu leder de höga elpriserna till krav på reformer. Representanter för Tyskland, Belgien och Österrike har begärt att marknaden ska reformeras så att elpriset skiljs från gaspriset.

”Det finns inte längre en koppling mellan kostnaden för produktion och försäljningspriset. Det europeiska prissättningssystemet för el måste ses över, skrev Belgiens energiminister Tinne Van der Straeten på Twitter i söndags.

Även EU-kommissionen har meddelat att den arbetar på en strukturell reform av elmarknaden på lång sikt och nödinterventioner på kort sikt.

– De skyhöga elpriserna avslöjar nu begränsningarna i vår nuvarande elmarknadsdesign, sa EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på ett möte i Slovenien i måndags, rapporterar tyska Deutsche Welle.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Arkivbild. Foto: Jean-Francois Badias AP/TT

”Vem vågar investera i produktion”

Än så länge finns inget färdigt förslag om hur elmarknaden kan komma att förändras. Kanske presenteras detaljer efter ett möte med EU:s energiministrar som är inplanerat den 9 september.

Uppdatering: På fredagen 2 september presenterade Socialdemokraterna ett förslag om att skilja gaspriser från elpriser.

Svenska ekonomer är dock ytterst tveksamma till politiska ingrepp på den europeiska elmarknaden.

– Som nationalekonom tycker jag att det är förkastligt. Det är behjärtansvärt men innehåller många fel, säger Magnus Thorstensson, expert på råkraftmarknad hos branschorganisationen Energiföretagen.

Priset på el i södra Sverige slår rekord efter rekord. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT

Det han framför allt vänder sig emot är att signalerna till elkonsumenter om att energieffektivisera eller flytta elanvändningen i tid skulle minska. Samtidigt skulle investeringsklimatet försämras.

– Vem vågar investera i produktion, eller energieffektivisering, när man vet att någon politiker kan bestämma att priset är för högt och därmed begränsar vinsten, säger han.

”Börjar bli svettigt för industrin”

Det är något som även Christian Holtz, elmarknadsanalytiker på Merlin & Metis, lyfter upp. Han ser med oro på politisk inblandning och tror att förtroendet för marknaden skulle kunna ta skada.

– Långsiktigt behöver aktörerna täckning inte bara för rörliga kostnader utan investeringar de har gjort. För två år sedan var priserna låga och många blödde kraftigt, och det är så marknaden fungerar. Nu täljer man guld. Tar man bort uppsidan blir det inte lika attraktivt att investera i ny elproduktion, säger han.

Vattenfalls kraftvärmeverk Klingenberg i Berlin drivs med naturgas. Foto: Jan-Morten Bjørnbakk

Samtidigt förstår han att politiker i Europa vill visa handlingskraft när prisnivåerna är två till tre gånger högre än i södra Sverige.

– Det börjar bli svettigt för industrin där nere. Jag förstår att det är ett stort tryck på politikerna. Det kan te sig lockande att gå in och göra en förflyttning av pengar från elproducenter till konsumenter, säger han.

”Vill att vattenkraft ska ta bort de höga priserna”

Mats Nilsson, docent i miljöekonomi vid Södertörns högskola, har svårt att se hur förslaget ska kunna genomföras i praktiken.

– Jag tycker att det är fasansfullt höga elpriser, de är för höga, men det som är bra med ett högt pris är att det ger en signal så att båda sidorna på en marknad reagerar, både på utbudssidan och efterfrågesidan, säger han.

Priserna på naturgas ökar kraftigt när Ryssland stryper leveranserna till EU. Arkivbild Foto: Emilio Morenatti AP/TT

Om elmarknaden delas upp i två delar, en för gasdriven elproduktion och en för annan elproduktion, skulle det leda till lägre priser för ”annan elproduktion”. Men det skulle försämra drivkraften för förnybara energislag att öka sin elproduktion, menar Mats Nilsson.

– De flesta elproducenter kan göra olika val. En vattenkraftsproducent kan spara vatten till reglerkraftsmarknaden och ett kraftvärmeverk kan producera mer värme än el. Delar man upp marknaden tar man bort drivkraft för alla andra än gaskraftverk att göra saker. Och vi vill ju att vattenkraft och kraftvärme ska komma in och ta bort de höga priserna, säger han.

”Blir höstfloden dålig får vi en ansträngd situation”

Redan i juli föreslog den grekiska regeringen att EU:s elmarknad skulle delas upp i två delar, en för dyr fossilbaserad elproduktion och en annan för billigare förnybar elproduktion. Förslaget gillades dock inte av Danmark och Luxemburg, rapporterar Euractiv.

I Spanien och Portugal har ett pristak införts för gasdriven el som köps av konsumenter. Det innebär att elproducenter med gasdrivna kraftverk får mellanskillnaden mellan marknadspriset och pristaket av staten. Åtgärden har fått godkänt av EU, rapporterar Deutsche Welle.

Härifrån kommer EU:s naturgas, andel av volymen i procent 2021. Foto: Anders Humlebo/TT

En sådan åtgärd är det minst onda alternativet, tycker Magnus Thorstensson, om EU:s ledare kommer fram till att något marknadsingrepp måste göras. Sannolikt skulle det leda till att elpriserna i södra Sverige sjunker.

– Men en brasklapp är att priserna i Sverige inte bara påverkas av naturgaspriserna. I Norden använder vi vattenkraft och just nu har vi underskott i de norska vattenmagasinen. Blir höstfloden dålig, eller uteblir helt, då får vi en mycket ansträngd situationen i Norden, då kan vårt pris bli högre än på kontinenten, säger Magnus Thorstensson.

Hellre än att ändra på marknadens konstruktion skulle dock Magnus Thorstensson vilja se åtgärder i form av direkta stöd som minskar smällen för konsumenter.

– Då behöver man inte rubba cirklarna på marknaden. Jag misstänker att det borde gå att utforma så att du får en peng för att rädda dig och familjen, men också så att du tjänar mer på att minska din elförbrukning, säger han.

”Är inte en marknadskris”

Markus Wråke, vd på Energiforsk, tycker också att det finns skäl att skydda utsatta grupper, med tanke på hur snabbt elpriserna har ändrat sig. Men han är tveksam till en reform av elmarknaden.

– Elpriskrisen är i första hand inte en marknadskris. I botten ligger problem med utbud och efterfrågan av gas, det är det som gör naturgaspriserna så höga. Enda sättet att fixa det är att minska efterfrågan eller öka utbudet eller helst båda två, säger han.

Markus Wråke. Foto: Energiforsk

Dessutom påtalar han att många förslag om marknadsreformer handlar om att ändra fördelningen av kostnader och vinster. I praktiken flyttas kostnaden från en grupp till en annan, men själva kostnaden finns kvar.

– Ofta försöker man i politiken flytta en väldigt synlig kostnad till en som inte syns så mycket. Genom att staten tar kostnaden så glömmer folk bort att den kommer tillbaka på skattsedeln, säger Markus Wråke.

Linda Nohrstedt

Mer om: Elpriser Gaspris

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt