Nya elvägsutredaren: ”Vill inte krångla till det”

2020-11-13 14:41  

Elisabet Falemo ska utreda hur svenska elvägar ska finansieras. Hon ser inte att de behöver konkurrera ut annan infrastruktur, som järnvägen.

Fram tills i våras var hon generaldirektör för Elsäkerhetsverket. Det blev totalt nio år på posten. Under tiden hann Elisabet Falemo även leda två statliga utredningar, om riksintressen och nätkoncession.

För ett par veckor sedan fick hon frågan att leda en tredje, om elvägar.

− Jag var ganska oförberedd när jag fick frågan. Men det är ett väldigt spännande uppdrag som jag hade svårt att motstå, säger hon till Ny Teknik.

Som särskild utredare ska hon bland annat föreslå hur en reglering av elvägar kan utformas och hur drift och underhåll kan finansieras. Utgångspunkten är att de fordon som använder sig av elvägen ska betala brukaravgifter. Hon kommer även att ingå i den statligt tillsatta Elektrifieringskommissionen.

Vad skiljer den här utredningen från de du har lett tidigare?

− Tidigare har jag jobbat med att revidera befintlig lagstiftning. Elvägar är däremot helt nytt, vilket ger en ny dimension. Då gäller det att kunna tänka utanför boxen. Vad väntar i framtiden, vad behöver regelverket klara av för olika situationer?

Har du engagerat dig i elvägar tidigare?

− Som generaldirektör för Elsäkerhetsverket tittade vi mycket på elvägar, när försöksanläggningarna började komma. Vi skrev bland annat en rapport kring elsäkerhet och transporter 2017.

”Vem ska äga elanläggningen?”

Du ska bland annat utreda vad som särskilt kan behöva regleras med elvägar. Vad kan det handla om?

− Ansvarsfrågor. Vad har väghållaren för ansvar? Vem ska äga elanläggningen? Det finns flera olika lagstiftningar som säkert kommer komma i kontakt med varandra. Som nätägare får man ju heller inte sälja el i dag. Hur ska det lösas för elvägar? Där måste vi hitta ett system som funkar, vilket jag inte ser som omöjligt.

Vilka kommer du främst att ha kontakt med i ditt arbete?

− Det finns en lång rad aktörer uppräknade i direktivet. Trafikverket är förstås centrala samt Energimarknadsinspektionen och Elsäkerhetsverket. Företagen som är involverade i projekten. Och standardiseringen. Det pågår ett sådant arbete på europeisk nivå. Det är viktigt att fånga upp hur långt man har kommit där, säger hon.

Det råder en stundtals hätsk debatt mellan förespråkare för olika tekniker för transportsektorn. Järnvägsfrämjandet skrev nyligen en debattartikel med rubriken "Elvägar är ett slag i luften som blockerar nya järnvägar". Har du någon åsikt i sakfrågan?

− Jag ser inte någon motsättning. Det här kommer att kunna vara kompletterande tekniker. Det finns mycket att göra för järnvägssystemet men många godstransporter går ju de facto på väg och kräver mycket fossila bränslen. Kostnaderna för de olika teknikerna får väl avgöra vad som utvecklas.

Vilka avtryck hoppas du lämna efter slutfört uppdrag?

− Jag vill lämna ifrån mig en utredning som visar på möjligheterna, att det inte ska vara alltför komplicerat. Jag vill inte krångla till det för mycket, säger hon.

Uppdraget ska redovisas senast den 2 september 2021.

Fakta: Fyra elvägstekniker

Trafikverket testar fyra elvägstekniker som är tänkta att förse främst tunga vägfordon med el under drift. Samtidigt förbereder myndigheten beslut om vilken av teknikerna som ska testas i större skala i en 20–30 kilometer lång pilotanläggning.

1. Sandviken/ Siemens & Scania

Teknik: Konduktiv överföring via luftledning. Strömavtagare monteras på fordonet liknande de på tåg. Passar endast större fordon. 360 kW effekt per fordon.

Test: 2 km demonstrator på E16 utanför Sandviken, 2016-2020. Världens första elväg. Monteras just nu ner.

Fordon: Två lastbilar från Scania

Huvudaktörer: Region Gävleborg, Siemens och Scania.

Finansiering: 77 miljoner kronor i offentlig finansiering, 48 miljoner kronor i medfinansiering från näringsliv och region.

2. E-Road Arlanda/ Elways

Teknik: Konduktiv överföring via skena i marken. 15 cm djupt spår fräses ned i vägbanan. Strömavtagare i form av en rörlig arm monteras under fordonet. Passar både små och stora fordon. 200 kW effekt per fordon.

Test: Testats på avskilt område sedan 2012. 2 km demonstrator på allmän väg vid Arlanda sedan 2018. Pågår till 2021.

Fordon: En ombyggd 18 tons lastbil från DAF.

Huvudaktörer: Konsortiet Rosersberg Utvecklings AB, där Elways och NCC är huvudaktörer.

Finansiering: 103 miljoner kronor, varav 61 miljoner från Trafikverket.

3. Smartroad Gotland /Electreon

Teknik: Induktiv (trådlös) överföring via spolar som grävs ner 8 centimeter i vägbanan. 25 kW överföringskapacitet per mottagare. Ett tungt fordon kan ha flera mottagare.

Test: Totalt byggs 1,6 kilometer elväg mellan Visby och flygplatsen. Elvägen ska användas av en flygbuss och en tung lastbil. Trafikstart med en lastbil sker i mars och med buss före sommaren. Projektet pågår till mitten av 2022.

Fordon: En flygbuss med superkondensator och en helelektrisk 40 tons lastbil.

Huvudaktörer: Konsortiet Smartroad Gotland, under ledning av Electreon AB (dotterbolag till israeliska Electreon Wireless)

Finansiering: Totalt 116 miljoner kronor, varav 91 miljoner från Trafikverket.

4. Lund/ Evolutionroad

Teknik: Konduktiv överföring via skena som antingen vilar på eller nedsänkt i vägbanan. Avtagare monteras under fordonet. Fungerar både för lätta och tunga fordon. Levererar upp till 300 kW per fordon.

Test: En 1 kilometer lång demonstrator byggs i en busssfil på Getingevägen i Lund. Halva sträckan får ovanpåliggande skena, den andra halvan nedsänkt. Trafikstart i maj 2020. Pågår till 2022. Fordon: I första hand en stadsbuss men ska även köra med en personbil.

Huvudaktörer: Konsortiet Evolutionroad där Elonroad och Lunds tekniska högskola har utveckat tekniken.

Finansiering: 96 miljoner kronor varav 86 miljoner från Trafikverket.

Pilotanläggning 20–30 kilometer.

Kommer att byggas på en av följande sträckor. Beslut om vilken det blir väntas i slutet av 2020.

– E20 mellan Örebro och Hallsberg.

– Väg 73 mellan Nynäshamn och Västerhaninge.

Johan Kristensson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt