Ny rapport: Lönsamt att bygga färdigt höghastighetsjärnvägen

2022-07-12 13:06  
Bild på kinesiske höghastighetståg i Peking. Foto: Heiko Junge

En fullständig färdigbyggnad av Sveriges nya stambanor kommer att vara tydligt samhällsekonomiskt lönsam. Det visar en ny rapport, som går på tvärs mot Trafikverkets egna uppskattningar.

Sveriges nya stambanor ska ge höghastighetståg som kör Stockholm-Göteborg på 2:05 timmar och Stockholm-Malmö på 2:30. Banorna dimensioneras för en grundhastigheten på 320 km/h, förutom Ostlänken och Göteborg-Borås som dimensioneras för 250 km/h.

Men det är dyrt. Prislappen i grundutförande är 325 miljarder kronor, plus/minus 55 miljarder kronor, enligt siffror som Trafikverket redovisade i februari 2021. Trafikverket själva har gjort bedömningen att det är samhällsekonomiskt olönsamt att bygga höghastighetsjärnväg, hur man än bygger och räknar.

En ny rapport från konsultbolaget Kreera, som har gjorts på uppdrag av branschorganisationen Tågföretagen, visar dock att det är samhällsekonomiskt lönsamt att färdigställa stambanorna, utöver de redan beslutade delarna Ostlänken, Göteborg-Borås samt Hässleholm-Lund. Det var Dagens Nyheter var först att rapportera om.

Förklaringen till lönsamheten består framför allt på att tre saker:

  1. Resandeeffekterna är potentiellt större än tidigare beräkningar har visat
  2. Befintliga banor avlastas vilket möjliggör mer godstrafik
  3. Kostnaderna kan sänkas genom att använda standardiserade byggmetoder med landbroar

– Antalet resenärer som väljer att åka tåg ökar och restiderna minskar. Möjligheterna för överflyttad godstrafik ökar också genom minskad belastning på de överlastade delarna av Södra- och Västra stambanan, inte minst mot Fehmarn Bält. Dessutom blir det positiva klimateffekter, säger Patrik Sterky på Kreera, till Ny Teknik.

Standardiserade landbroar

Han är en av de författare som ligger bakom rapporten där det bland annat också framgår hur mycket en investering ger tillbaka per satsad krona, genom den så kallade nettonuvärdeskvoten: ”Totalt visar analysen på att ett färdigställande av nya stambanan i nationell plan 2022-2033 kan få en positiv nettonuvärdeskvot på 0,03 till 0,38. Det är förhållandevis hög samhällsekonomisk lönsamhet jämfört med andra järnvägsobjekt”, står det i rapporten.

En förutsättning för den lönsamma kalkylen är användningen av standardiserade landbroar – antingen det kinesiska koncept som Skanska har föreslagit eller det japanska koncept som är mer materialeffektivt och kräver mindre betong. Det japanska konceptet har av Trafikverket identifierats ha stor kostnadsbesparande potential.

– Båda koncepten har stor potential att sänka bygg- och underhållskostnaderna jämfört med konventionella metoder. Med ett standardiserat och industriellt sätt att bygga broarna så kan man sänka kostnaderna rejält, säger Patrik Sterky.

En viktig detalj framkommer på sista sidan i rapporten från Kreera: Om även de redan beslutade delarna av Sveriges nya stambanor inkluderas i beräkningen så är den samhällsekonomiska nyttan negativ. Det är alltså enbart färdigställandet av de inte ännu beslutade delarna som ger tydlig samhällsekonomisk lönsamhet.

– De tre redan beslutade etapperna är mindre lönsamma än vad det är att bygga klart hela satsningen. Och så är det ofta när man bygger järnväg – det är mer lönsamt att bygga den sista metern, för det är först vid ett helt och fungerande system som de riktigt stora nyttorna uppstår, säger Patrik Sterky.

Ny Teknik har sökt Trafikverket för en kommentar kring den nya rapporten, utan att lyckas.

Anders Frick

Mer om: Tåg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt