Ny rapport: Brist och överskott på effekt väntar efter 2040

2019-04-12 06:00  

Ett svenskt elsystem baserat enbart på förnybara energikällor kommer att få överskott på effekt hundratals gånger per år. Och några timmar riskerar det att bli brist på effekt. Det visar Energimyndighetens analys.

Sveriges mål är att ha en elproduktion som till 100 procent använder sig av förnybara energikällor år 2040. Det innebär en utfasning av kärnkraften.

Energimyndigheten har i en tidigare rapport skissat på hur vägen dit kan se ut och bland annat konstaterat att utbyggnadstakten för vindkraft måste öka.

Nu har myndigheten även analyserat hur elmixen kan se ut efter 2040 i fem olika scenarier (se även faktarutan):

1. Geografiskt jämn utbyggnad av vindkraft.

2. Utbyggnad av vindkraft främst i norr.

3. Utbyggnad av havsbaserad vindkraft i söder.

4. Utbyggnad av solkraft.

5. Utbyggnad av kraftvärme.

Läs mer: Internationell granskning: Så måste Sverige minska utsläppen från transporter

Resultatet av analyserna visar att det finns risk för effektbrist i alla scenarier utom det som handlar om utbyggnad av kraftvärme. Sådana situationer väntas uppstå några timmar per år när det inte blåser.

Värst är det för vindkraftsalternativet med utbyggnad i norr. Där väntas effektbrist uppstå i södra och mellersta Sverige åtta timmar per år.

Överskott på effekt hundratals timmar varje år

För det jämna vindkraftsscenariot landar den beräknade effektbristen på två timmar för mellersta Sverige och sex timmar i södra Sverige.

Solkraftsscenariot ger effektbrist två timmar per år i mellersta Sverige och sju timmar i södra Sverige.

– Effektbrist uppstår om det inte blåser och vi inte kan importera el. Det finns många olika lösningar, till exempel kraftvärme som agerar som en flexibilitetsresurs, större efterfrågeflexibilitet eller pumpkraftverk. Men det är inte självklart att det blir lönsamt. Den största utmaningen kommer att uppstå när det blir långa perioder av stiltje, säger Martin Johansson på Energimyndigheten.

Läs mer: Budgeten: Två miljarder till miljö och klimat

Det finns dock en möjlighet att vindkraftens teknikutveckling minskar risken för effektbrist. Energimyndighetens beräkningar har baserats på dagens vindkraftverk, men i takt med att tornen blir högre och rotordiametern ökar kommer vindkraften att kunna producera mer el i ett jämnare flöde.

– Med större rotorer kan vindkraftverken ta hand om även svagare vindar och högre upp blåser vindarna mer jämnt. Sådana vindkraftverk ger en jämnare elproduktion, säger Martin Johansson.

Medan risken för effektbrist handlar om några timmar per år väntas det råda överskott på effekt hundratals timmar varje år, enligt Energimyndighetens scenarier. Det handlar om tillfällen när efterfrågan på el inte är särskilt stor, till exempel under dagtid på sommaren, samtidigt som solkraft och vindkraft fortsätter att producera el.

Större variationer i elpriset framöver

I Energimyndighetens analys uppstår överskott i alla scenarier men minst i kraftvärmescenariot.

– Sedan kan man ha olika syn på om överskott är ett problem eller inte. Jag tycker inte att det är ett problem om marknadsaktörer bedömer att det är lönsamt att bygga ut förnybar el så att överskott uppstår ibland. Men om staten satsar pengar genom olika stöd på kraftslag som resulterar i massor av överskott är det inte ett effektivt sätt att använda samhällets resurser, säger Martin Johansson.

Energimyndigheten bedömer att det jämnt utbyggda vindkraftsscenariot är det som är mest lovande. Dels är det praktiskt möjligt att genomföra, dels tror man att det kan göras på marknadsmässig grund utan nya stödsystem, dels kan det använda den infrastruktur som redan finns på plats i dag.

– Sedan har det scenariot miljöfördelar. Sol och kraftvärme har större påverkan på miljön än vindkraft, säger Martin Johansson.

Läs mer: Så ska Gotland bli en föregångare i energiomställningen

I framtiden spår Energimyndigheten att elpriserna kommer att variera betydligt mer än i dag. Priser nära noll lär bli vanligt i perioder när det finns överskott på effekt. Och i en framtid när all elproduktion i Sverige kommer från förnybara energikällor får sannolikt reglerbar och planerbar kraft mer betalt än väderberoende energikällor.

Föreslår utredning av stoppdatum för fossil el

I rapporten drar Energimyndigheten slutsatsen att ett välfungerande elsystem som till 100 procent baseras på förnybara energikällor är fullt möjligt. Men flera åtgärder föreslås för att nå dit. Till exempel vill myndigheten att en handlingsplan tas fram i samråd med andra myndigheter och branscher för att komma fram till hur utbyggnaden ska komma till stånd. Ett annat exempel är regelbunden uppföljning av tillståndsprocessen för vindkraft för att se om takten på utdelade tillstånd motsvarar behovet för att nå målet.

Energimyndigheten föreslår också att en utredning ska tillsättas för att undersöka om ett stoppdatum ska sättas för el producerat av fossila bränslen. Här öppnar dock myndigheten för att ett undantag kan göras för effekt- och störningsreserver.

Rapporten blir offentlig om ett par veckor. Under ett seminarium i Eskilstuna i början av veckan presenterades en del av slutsatserna.

Energimyndighetens fem scenarier

1. Geografiskt jämn utbyggnad av vindkraft

80 TWh landbaserad vindkraft

10 TWh havsbaserad vindkraft

70 TWh vattenkraft

5 TWh solkraft

15 TWh kraftvärme

2. Utbyggnad av vindkraft främst i norr

Samma elmix som i Geografiskt jämn utbyggnad av vindkraft, men vindkraft som kan ge drygt 70 TWh per år placeras i norra Sverige, det vill säga elområde 1 och 2.

3. Utbyggnad av havsbaserad vindkraft i söder

(Vindkraft som kan ge nära 60 TWh per år placeras i södra Sverige, det vill säga elområde 3 och 4)

45 TWh landbaserad vindkraft

45 TWh havsbaserad vindkraft

70 TWh vattenkraft

5 TWh solkraft

15 TWh kraftvärme

4. Utbyggnad av solkraft

60 TWh landbaserad vindkraft

10 TWh havsbaserad vindkraft

70 TWh vattenkraft

25 TWh solkraft

15 TWh kraftvärme

5. Utbyggnad av kraftvärme

60 TWh landbaserad vindkraft

10 TWh havsbaserad vindkraft

70 TWh vattenkraft

5 TWh solkraft

35 TWh kraftvärme

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt