Nu står Sveriges modernaste bostadskvarter färdigt

2019-09-04 09:38  

Betong med lägre miljöpåverkan, solpaneler som genererar mer el än de boende kan göra av med och bussbatterier i källaren. Riksbyggen själva kallar Viva i Göteborg för Sveriges mest innovativa bostadsområde.

Inflyttningen startade i liten skala redan vid årsskiftet, men under måndagen invigde Riksbyggen officiellt sitt prestigebygge BRF Viva i Göteborg. Drygt 130 lägenheter blev det, belägna högt uppe på en bergskam på Södra Guldheden ovanför Chalmers campus i Johanneberg.

Bolaget kallar Viva för Sveriges mest innovativa och hållbara bostadsprojekt och under sitt invigningstal sa Riksbyggens vd Leif Linde att han hoppas området kommer att gå till historien som en förebild. Precis som hur stadsdelen Årsta i Stockholm under 1940-talet gav upphov till en ny standard för svensk stadsplanering.

– Om 40 år kommer man att prata om Viva som vi pratar om Årsta i dag, sa Leif Linde vid sitt framträdande.

Ny Teknik har flera gånger skrivit om byggprojektet, som tagit runt åtta år från idé till inflytt. Förutom Riksbyggen har forskare från både Göteborgs universitet, Chalmers och närliggande Johanneberg Science Park varit involverade.

Läs mer: Volvos gamla elbussbatterier ger el i prestigebygget Vivahusen

Framför allt har två tekniska pilotprojekt från bygget av Viva har rönt uppmärksamhet:

Grönare betong

En ny mer miljövänlig betong har tagits fram i samarbete med Kynningsruds betongfabrik. Genom att minska andelen klinker i cementen som används som bindemedel i betongen kan materialets miljöpåverkan minskas markant.

– Betongen vi har utvecklat i samarbete med branschen har 30 procent lägre koldioxidpåverkan och det är vi väldigt stolta över, säger Anders C Johansson som är projektchef för bygget av Viva.

Forskningsinstitutet Rise, som varit delaktigt i projektet, håller på att ta fram en slutrapport över betongtillverkningen. Men indikationerna är att man lyckats med förutsättningen att minska koldioxidutsläppen med nästintill en tredjedel. Riksbyggen är intresserat av att använda den nya betongen i fler byggprojekt framöver, men har än så länge inte gjort någon ytterligare upphandling.

Läs mer: Här testas betongen inför miljöbygget

Energilagring i gamla bussbatterier

Energilagring i uttjänta bussbatterier är en annan omskriven nyhet i Viva. 14 begagnade bussbatterier från Volvos elbussar som tidigare kört på linje 55 i Göteborg har fått ett andra hem i Vivas källare.

Totalt är har energilagret en installerad kapacitet på 200 kWh och har lånats ut till Viva i fem år. Därefter är det bostadsrättsföreningen som får avgöra om avtalet med Volvo ska förlängas - eller om det kanske är dags för en ny lösning.

– Vi ser ett slags ”plug and play”-tanke framför oss. Batterierna sitter i rack och går enkelt att byta ut, i framtiden kommer säkert en lösning som är dubbelt så effektivt och hälften så stort, säger Anders C Johansson.

Batterierna ska ta tillvara energin från de 589 solpaneler som totalt täcker 964 kvadratmeter takyta. Den installerade maxeffekten ligger på drygt 170 kW och solpanelerna beräknas generera runt 160 MWh per år.

Läs mer: Beslutet: Installerar solceller på alla nya bostadshus

Tack vare energilagringen kan Viva-husen använda en mycket större andel av elen som produceras. Utan batterierna skulle runt en femtedel av elen som produceras behöva säljas. Tack vare energilagringen kan siffran minska till runt fyra procent.

Bilpool istället för parkering

Solpanelerna ska också användas för att ladda elbilarna i den bilpool som ingår i kvarteret. Här finns nämligen inte en enda privat parkeringsplats inritad. Istället samsas de boende om ett antal mindre elbilar, en trehjulig elmoped av modell Zbee från svenska Clean Motion och ett par elassisterade fraktcyklar och elcyklar.

Projektet som lett fram till Viva kallar Riksbyggen för Positive Footprint Housing och förutom det faktiska kvarteret som växt fram på Guldheden ska lärdomar från projektet följa med i kommande byggprojekt.

Rent konkret handlar det om en metod för att mäta social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet i byggprojekt som har tagits fram, och nu ska användas i kommande byggprojekt.

– Den används nu för alla Riksbyggens nyproduktioner. Det är ett hållbarhetsverktyg där vi mäter social hållbarhet, ekosystemtjänster och alla de här olika parametrarna, säger Anders C Johansson.

Simon Campanello

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt