Nu ska månen rustas med eget nätverk av satelliter

2021-05-24 10:37  
Det måste bli lättare att hitta rätt för den som åker till månen, menar rymdorganisationerna ESA och Nasa. Arkivbild. Foto: Lise Åserud/TT

Framtida månfarare ska inte behöva snubbla omkring på måfå. Därför ska himlakroppen utrustas med ett eget system för satellitnavigering. Det meddelar den europeiska rymdorganisationen ESA.

Under de närmaste åren planeras en rad nya expeditioner till månen. Med start redan nästa år planerar till exempel Japan, Kina, Indien, Ryssland och Förenade arabemiraten att i olika projekt släppa ned månlandare och farkoster som ska utforska himlakroppens berg och dalar. Och 2024 planerar den amerikanska rymdorganisationen Nasa att återigen, för första gången på drygt 50 år, låta astronauter promenera på månen.

Lite längre fram i tiden finns dessutom planer på en permanent månbas. Så nu är det hög tid att piffa upp månens digitala infrastruktur, menar ESA och Nasa.

Svajigt resultat

I dag är månfarare beroende av signaler från stora, kostsamma nätverk av antenner på jorden för att navigera till rätt ställe. För den som är van att bara knappa in en adress i telefonen är det en obegripligt trög procedur, som dessutom levererar ett ganska svajigt resultat. I stället för en precision på någon meter får den som ska landa på månen vara tacksam om positionen inte avviker mer än någon kilometer.

Läs mer: Landade på asteroiden som kan träffa jorden

Därför har nu ESA och Nasa gett två konsortier i uppdrag att ta fram planer på hur månen kan utrustas med ett eget nätverk av satelliter.

"Ett robust och pålitligt system för navigering och telekommunikation kommer att göra de dussintals planerade månfärderna mer kostnadseffektiva, och göra det möjligt även för mindre länder att bli rymdfarande nationer som inspirerar kommande generationer av forskare och ingenjörer", säger Elodi Viau vid ESA enligt ett pressmeddelande.

Videomöten från baksidan

Förutom att underlätta navigeringen ska satelliterna göra det möjligt skicka stora mängder av information på ett snabbare sätt än i dag, till exempel från månens baksida. Där är uppkopplingen så dålig att den amerikanske astronauten Michael Collins kände sig "ensam på ett sätt som ingen jordvarelse någonsin varit tidigare", när han 1969 kretsade varv på varv runt månen, i väntan på att hans medresenärer Neil Armstrong och Buzz Aldrin skulle komma tillbaka från utflykten nere på himlakroppens yta.

Så ska det alltså inte behöva vara när man befinner sig på eller i närheten av månen, enligt ESA och Nasa.

"Nu har vi ju alla vant oss vid videomöten. Vem vet, kanske kommer vi att kunna skypa från månen", säger Elodi Viau.

Så som planerna ser ut nu skulle satelliterna kunna vara på plats i slutet av detta årtionde.

Fakta: Människan och månen

Det första objektet tillverkat av människor som nått månen var den sovjetiska Luna 2, som kraschlandade 1959.

1969 landade Apollo 11 på månen och amerikanen Neil Armstrong blev den första människan att sätta sin fot på månens yta.

Kina gjorde sin första månlandning 2013. I januari 2019 landade rymdsonden Chang'e-4 på månens baksida, något inget land lyckats med tidigare.

En handfull andra länder, bland annat Japan och Indien, har gjort försök att skicka farkoster till månen.

Jörn Spolander/TT

Mer om: Månen Satelliter

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt