Nu avslöjas Notre-Dames de Paris många hemligheter

2020-04-12 07:00  

Ett år efter branden i Notre-Dame de Paris är forskare runtom i Frankrike engagerade i ett omfattande detektivarbete. Det kan ge svar om hur katedralen egentligen var konstruerad – och underlätta dess återuppbyggnad.

(Uppdaterad)

Det är fortfarande inte klarlagt hur det gick till. Men på kvällen den 15 april 2019 började Notre-Dame de Paris att brinna. Branden spred sig, och senare samma måndagskväll kollapsade stenkatedralens gjutjärnsspira och tak. Det skulle dröja till nästa dag innan branden var under kontroll.

Det var aldrig frågan om, utan när, Notre-Dame skulle bli återställd till sin forna glans. Då har forskare en viktig roll att spela.                       

För trots att katedralen har varit vida känd och beundrad i århundraden vet vi fortfarande förvånansvärt lite om dess konstruktion. Notre-Dame har inte alls studerats i samma utsträckning som andra gotiska monument, inom landet och utanför. Vi vet till exempel inte precis vilka delar av katedralens struktur som är medeltida, eller om äldre material återanvändes vid den omfattande restaureringen på 1800-talet.

Notre-Dame ovanifrån, efter branden den 15 april 2019. Foto: Gigarama.ru vi AP

Den tragiska branden har gett forskare möjligheten att studera material som inte har varit tillgängligt tidigare, från trä, sten- och metallarbeten till byggnadens själva fundament. Det här kan ge oss ny kunskap om en av världens första gotiska katedraler, och bidra till viktiga pusselbitar som kan bistå återuppbyggnaden.

”Skogen” ett unikt bärverk i ekträ

Ett femtiotal forskare knutna till den nationella forskningsorganisationen CNRS har fått i uppdrag att studera Notre-Dames träarbeten. De hoppas bland annat ta reda på mer om ”skogen”, det stora bärverket byggt av ekar i takutrymmet ovanför katedralens valv, som fått sitt smeknamn av att träet har byggts så tätt. Det kan bli ett led i att bygga upp bärverket på nytt, i trä med samma egenskaper som det ursprungliga – och med samma teknik.

Träden skulle i så fall bearbetas med en yxa i stället för såg, något som ska bidra till mindre träspill och konservera materialet på ett bättre sätt, menar forskaren Frédéric Epaud som ingår i trägruppen.

– Om du gör om ramen på samma sätt som originalet, i trä och med en traditionell metod, blir det praktiskt taget inget koldioxidavtryck och väldigt små konsekvenser för ekologin, säger Frédéric Epaud, som är expert på medeltida ramverk, till Ny Teknik.

I fransk media har det uttryckts en oro för att man skulle behöva skövla hela skogar med flerhundraåriga, kraftiga ekar för att bygga upp bärverket på samma sätt igen. Det dementerar Frédéric Epaud. Ursprungligen användes ungefär 1 000 ekar, vars medelålder låg på 60 år. Majoriteten var bara 25–30 centimeter i diameter och 12 meter långa.

Frédéric Epaud är forskare vid universitetet i Tours och expert på medeltida ramverk. Foto: Privat

Frédéric Epaud säger att Notre-Dames bärverk är något helt unikt. Inte minst eftersom den har var stabil i ungefär 800 år, något han menar att en modern struktur inte hade klarat.

– Det är en verkligt exceptionell ram och tittar man närmare på den teknik som användes så var det den bästa i riket. Den är extremt komplex och visar på en väldigt hög teknisk kompetensnivå, säger han.

Bly – ett outforskat material i medeltida byggnader

Arkeologen Maxime L´Héritier vid Universitetet i Paris 8 leder metallgruppens arbete. Han berättar att forskningen om Notre-Dame kan ge ny kunskap om hur materialen användes och integrerades i byggnaden.

– Det kan förändra vår syn på det här monumentet, som var något exceptionellt för sin tid, säger han till Ny Teknik.

Det finns till exempel mycket tidigare forskning om användningen av järn i andra medeltida byggnader, men väldigt lite är känt om järnanvändningen i Notre-Dame, generellt och över tid. Och den information som finns är motsägelsefull.

– Till exempel sa man sent på 1990-talet att den järnkedja som prytt en del av katedralens kor var från 1200-talet, men den har visat sig vara från mitten av 1800-talet. Och andra järnförstärkningar som varit okända har upptäckts och behöver dateras, berättar Maxime L´Héritier.

Något han också ser fram emot är att utveckla ett projekt kring blyanvändningen i Notre-Dame.

– Det är ett material som aldrig har studerats i medeltida byggnader. Det finns väldigt lite skrivet om det, om hur det användes. Notre-Dame kan fördjupa kunskapen om det materialet, som användes för att foga ihop glasbitar, i taket, som dekoration, för att försegla järnarmatur och sten, förklarar Maxime L´Héritier.

Arkeologen Maxime L´Héritier vid Universitetet i Paris 8 leder metallgruppens arbete kring Notre-Dame. Foto: Privat

Blyet framställdes framför allt i silvergruvor, och det är osannolikt att materialet kommer från Paris-regionen. Genom att studera och spåra materialet till specifika gruvdistrikt skulle forskarna kunna se vilka politiska inflytanden som fanns under den här tiden, säger Maxime L´Héritier.

Frankrikes president Emmanuel Macrons har lovat att Notre-Dame ska vara återställd inom fem år. En optimistisk tidplan, menar många experter. Vare sig det blir så eller inte är många frågor kring återuppbyggnaden är fortfarande obesvarade. Ska spiran som förstördes i branden replikeras eller ersättas? Och hur blir det med bärverket? Ska det efterlikna det ursprungliga, eller tillverkas på ett annat sätt?

Även om vi inte vet svaren på de frågorna ännu är det åtminstone troligt att vi snart kommer att veta betydligt mer om katedralens tidigare hemligheter än vi gör i dag.

Hundratals forskare jagar ny kunskap om Notre-Dame

Forskare vid den nationella forskningsorganisationen CNRS i Frankrike har i uppdrag att fokusera på sju områden för Notre-Dame de Paris: murverk, trä, metallarbete, glas, akustik, digital datainsamling och antropologi.

Totalt ska över 100 forskare vid 25 olika laboratorier jobba med projektet under sex år.

Notre-Dame är en av världens första gotiska katedraler. Det första spadtaget togs våren 1163 och det sklle dröja till 1345 innan den stod helt klar. Därefter har det gjorts både tillbyggnader och restaureringar, varav en mer omfattande i mitten av 1800-talet.

När branden utbröt den 15 april 2019 var katedralen under renovering.

Ania Obminska

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt