Branden i katedralen Notre-Dame har sänt chockvågor runt världen. Många sörjer de enorma värden som har gått förlorade, även om värdefulla skatter också kunde räddas undan lågorna. Två tredjedelar av taket samt en av spirorna har kollapsat.

Vad som orsakade branden är inte klarlagt men den betraktas som en olyckshändelse med koppling till den pågående renoveringen. En polisutredning har startats. Frankrikes president Emmanuel Macron har sagt att katedralen ska byggas upp igen.

En viktig pusselbit i återuppbyggnaden kan den numer avlidne amerikanske konsthistorikern Andrew Tallon ha bidragit med. 2010 började han laserskanna hela katedralen för att bättre förstå dess konstruktion.

– Finns det utgör det ett ovärderligt underlag, säger Bo Hofsten på arkitektbolaget White som sedan ifjol är slottsarkitekt för Stockholms slott.

Andrew Tallon forskade vid Vassar College när han började använda Leica Geosystems laserskannrar för att försöka förstå hur Notre-Dame hade byggts upp. Han lät laserstrålarna svepa över interiören och exteriören, och kunde på så sätt mäta avståndet mellan skannern och alla punkter den träffade. Varje mått representerades också av en färgad punkt, som så småningom kunde bidra till en 3d-bild av hela stenkatedralen.

”Om du gör ditt jobb rätt kan skanningen vara exakt, inom fem millimeters felmarginal”, berättade han för National Geographic 2015.

Vid varje skanning tog Andrew Tallon också en sfärisk panoramabild av samma mätpunkt, på precis samma avstånd. Genom att kombinera över en miljard lasergenererade punkter med rätt foto fick varje punkt sin riktiga färg. Resultatet blev väldigt verklighetstrogna panoramabilder.

Nya avslöjanden om Notre-Dame

Med modern teknik kunde Andrew Tallon också bidra med nya avslöjanden om Notre-Dame. Det visade sig bland annat att katedralens västra del inte var så välbyggd.

Varken kolonnerna eller vissa av gångarna går i en helt rak linje. Skälet tros vara att man valde att bygga runt befintliga strukturer, i stället för att ta bort dem.

Bo Hofsten poängterar att nyttan med laserskanning blir som störst i kombination med vanliga ritningar och annan dokumentation.

– Laserskanningen ger ett punktmoln som visar upp det yttre skalet. Ritningar avslöjar även tvärsnittet av takstolar och liknande. Du kan då få ut alla mått som behövs, säger han.

Bör byggas upp med samma material

Han är av den bestämda åsikten att återuppbyggnaden bör utföras med samma material och metoder som ursprungligen använts, precis som när Katarina kyrka på Södermalm i Stockholm återuppbyggdes efter branden 1990. Det kan innebära byggnadstekniker från åtskilliga sekel eftersom katedralen i Paris har byggts till löpande.

– Spiran som vi såg störta är till exempel byggd i gjutjärn vilket är en betydligt senare teknik än stenfasaderna. Då får man helt enkelt tillverka en ny spira i gjutjärn. Det finns säkert tillverkningsritningar på den, säger han.

Modern teknik kan komma till nytta

När det kommer till sådant som inte hör till det rent byggnadstekniska finns det dock möjlighet att införa modern teknik, anser han.

– Det finns brandskyddssystem i dag som inte fanns då. Den tekniken ska man komplettera med. Men då som ett tillägg till den ursprungliga konstruktionen, säger han.

Sprinklersystem kan dock stjälpa mer än hjälpa i den här typen av byggnader där det förvaras ovärderliga föremål.

– Vattenskadorna kan bli större än brandskadorna. Det finns även system för gassläckning, där gasen kväver branden. Men då är ju problemet att det inte får finnas människor i byggnaden, säger han.

Kan konstruktionens bärighet ha försämrat på grund av branden?

– Det tror jag inte även om det är svårt att säga i det här fallet. Byggnaden har stenväggar och kontreforer, en sorts stående balkar på utsidan av fasaden, som ger gotiska byggnader dess karaktäristiska utseende. De är så gott som alltid kraftigt överdimensionerade. Min bedömning är att de står pall, säger han och påpekar att det finns konstruktörer med specialkunskap inom det området.

Se National Geographics intervju med Andrew Tallon här: