Mosa Meats forskningschef: ”Ett protein kostar en miljon euro per gram”

2021-01-08 06:00  

Med stamceller från djur går det att odla kött i bioreaktorer. Inga djur behöver då slaktas. Först i världen var nederländska Mosa Meat, som nu kämpar för att få ned kostnaden.

När nederländska Mosa Meats forskningschef Mark Post presenterade världens första labbodlade hamburgare 2013 hade den kostat 250 000 euro att tillverka. Tre labbtekniker hade lagt ner tre månader på att få de 20 000 individuella muskelfibrer som behövdes för att få burgaren att växa.

Att det ens varit möjligt att genomföra projektet berodde på att Googles medgrundare Sergey Brin gått in och finansierat det.

– Tekniken fanns redan inom medicinen, som jag kommer ifrån, så jag visste att det var tekniskt möjligt. Vad jag till en början inte visste var om odlat kött skulle bli kommersiellt genomförbart, berättar Mark Post för Ny Teknik.

Läs mer: Singapore först ut – godkänner labbodlat kött

Sju år efter den där presentationen, i december 2020, blev Singapore först i världen med att tillåta försäljningen av labbodlat kött. Det rörde sig om ett kycklingkött som skapats av muskelceller från djur som sedan fått växa i bioreaktorer.

Bara dagar före jul blev en grupp studenter de första att få smaka på det slaktfria köttet på restaurang i landet.

Industri i sin linda

Åtminstone ett tiotal företag i världen utvecklar labbodlat, ibland även kallat konstgjort, kött i dag. Det gemensamma draget är att man tar muskelstamceller från ett djur, placerar cellerna i en bioreaktor och tillför syre, näring, tillväxtfaktorer och vissa signalsubstanser. Efter en tid kan man skörda cellerna och använda dem som exempelvis köttfärs.

Det här är en industri i sin linda, men den tros kunna växa rejält de kommande åren. Investmentbanken Barclays beräknar att köttalternativ, både de växtbaserade och köttliknande samt de labbodlade, kommer att vara värd drygt 1 200 miljarder kronor 2049, och då stå för 10 procent av den globala köttmarknaden.

Läs mer: Då når det odlade köttet din tallrik

Mark Post ser hur acceptansen för labbodlat kött gradvis har ökat.

– Det har nog mest att göra med rapporteringen kring den konventionella köttindustrins klimatpåverkan, men också med ett skifte i etiken som rör traditionellt kött, säger han.

I slutändan är köttindustrin för närvarande så ineffektivt att man måste kunna förbättra den med hjälp av metoder som Mosa Meats, menar Mark Post.

Fördelar som förknippas med labbodlat kött är bland annat mindre avskogning, minskade mängder av utsläpp av den metangas som bildas av boskap och nötkreatur samt att produktionen inte kräver antibiotika. Mosa Meat säger att deras kommersiella produkt inte kommer att innehålla någon antibiotika.

Dyra ingredienser

Men rent ekonomiskt är labbodlat kött fortfarande dyrare att tillverka än det konventionella. En förklaring är att man behöver ingredienser som är läkemedelsklassade.

– Ett av de protein som vi använder väldigt lite av kostar 1 miljon euro per gram på marknaden för närvarande. Det är inte särskilt komplext, men läkemedelsklassat. Om du får ner priset till några euro per gram kan priset på en burgare minska från en kvarts miljon euro till 250 euro, berättar Mark Post.

Mosa Meats kött består av två komponenter: muskler och fett. Varje del görs separat och kombineras sedan till en färs.

– Både musklerna och fettet kommer från stamcellsbiopiser från en ko. När vi tar biopsin separerar vi de två fraktionerna, fett- och muskelfraktionerna. Sedan låter vi de cellerna växa i bioreaktorer.

Läs mer: Nu tar köttliknande alternativen fart: ”Det här är bara början”

Biopsin ska vare sig skada eller påverka djuret på något sätt, uppger Mosa Meat. Den tas under bedövning, och genomförs av en veterinär för att säkerställa att djuret har det bekvämt.

Sedan vill man att muskelcellerna och fettcellerna bildar vävnad. Det är relativt enkelt med fettet, säger Mark Post. Det beror på att det är en ganska lös vävnad som inte riktigt har någon struktur. Med muskelcellerna är det lite svårare. Där måste man få cellerna att linjera och sammanfogas.

– Det är en känslig process, som du behöver kontrollera mycket noga. Men efter det här är det ganska enkelt. Efter ungefär tio dagar har muskelcellerna i princip samma proteinkomposition som vanliga muskelfibrer. Det tar ungefär fyra veckor att få moget fett.

Hur lång tid tar det då att göra en hamburgare?

– Jag kämpar alltid med att besvara den frågan. I slutändan har vi många parallella processer, så du vinner tid på att ha en produktionslinje. Men om du gör en hamburgare från en biopsi tar det ungefär åtta veckor. För att göra två tar det ungefär åtta veckor och en dag.

Vad kritikerna till det labbodlade köttet har för invändningar kokar Mark Post ner till två saker. Det ena är frågan om metoden verkligen är säker eller inte. Det andra sammanfattar han som ett slags motstånd till ny teknik och förändring.

– Det är romantiserat att äta kött, att se djur som betar och tänka att naturen tar hand om oss och vår mat. Vi förflyttar detta till industriella processer som sker inom en byggnads fyra väggar, där det i princip är en medicinsk teknik som används för att producera mat. Det är så annorlunda, och folk känner att den här förändringen är lite för stor, säger Mark Post.

Somliga funderar kanske också på om det ens är nödvändigt att ta fram kött i bioreaktorer. Rent fysiologiskt kan vi klara oss utan animaliskt protein. Men det tycks finnas en marknad.

Fördröjd lansering

För Mosa Meat har planen tidigare varit att ha en kommersiell produkt tillgänglig runt 2021, och att en burgare då skulle kosta strax under 100 kronor. I dag säger Mark Post att bolaget nog skickar in en ansökan om godkännande till EU någon gång under 2021, och att det därefter beräknas dröja 1,5 år innan ansökan är utvärderad och godkänd.

– Innan vi kan skicka in en ansökan behöver vi samla ihop mycket bevis för att tekniken är säker. Det innebär att vi också måste producera tillräckligt stora mängder av vårt labbodlade kött för att genomföra alla tester. Det förutsätter också en robusthet i produktionen, så varje sats av labbodlat kött vi producerar konsekvent har samma kvalitet och komposition. Det tar tid, förklarar Mark Post.

Vill bolaget lansera något snabbare kan Singapore bli en potentiell, första marknad.

Kommer den här tekniken kunna ersätta den konventionella köttindustrin? Mark Post tror att det kommer att ta tid, kanske så mycket som 20–30 år, bland annat för att kvaliteten och priset på labbodlat kött måste bli tillräckligt bra och betraktas som ett tillräckligt bra alternativ.

– Om du får ett trovärdigt alternativ till dagens köttproduktion kommer etiken att skifta på ett sådant sätt att vi någon gång inte längre kommer att tolerera det faktum att vi slaktar djur, säger han.

Mer om Mosa Meat

Mosa Meat är ett nederländskt företag med huvudsäte i Maastricht. Bolaget grundades 2015 av Mark Post och Peter Verstrate. Mosa meat utvecklar labbodlat kött.

Ania Obminska

Mer om: Kött Mat

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt