”Möjligt samband” mellan magnetfält och ALS

2021-05-03 14:04  

Det finns ett ”möjligt samband” mellan att exponeras för magnetfält och att utveckla sjukdomen ALS. Det konstaterar Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd. Men vad innebär det?

Strålsäkerhetsmyndigheten har knutit till sig ett särskilt vetenskapligt råd för elektromagnetiska fält. Varje år granskar rådet relevant ny information och sammanfattar det aktuella kunskapsläget.

Nyligen blev den 15:e rapporten klar. Den handlar om de vetenskapliga studier som har publicerats om elektromagnetiska fält och hälsorisker under 2019.

Enligt rådet finns det möjligen ett samband mellan sjukdomen amyotrofisk lateral skleros, ALS, och magnetfält eller elektriska stötar. Men än så länge är det oklart vilket som skulle kunna vara orsaken.

– Det har kommit flera studier. Några hittar en koppling till ökad risk för ALS i yrken med högre exponering för magnetiska fält, några ser det för elchocker och en del hittar det för båda, säger Anke Huss, ordförande för det vetenskapliga rådet, till Ny Teknik.

”Det handlar om extremt låga frekvenser”

ALS är en obotlig nervsjukdom som till slut leder till förlamningar i kroppen. Ungefär 200 personer drabbas i Sverige varje år. En av dem som har gett sjukdomen ett ansikte utåt är den berömde fysikern Stephen Hawking.

Stephen Hawking. Foto: AP Photo/Ted S. Warren/TT

De magnetfält som möjligen orsakar ALS är sådana som bildas runt elektrisk utrustning. Rådets slutsatser gäller alltså inte elektromagnetiska fält från apparater som kommunicerar via radiovågor, till exempel mobiltelefoner.

– Det här handlar om extremt låga frekvenser, vanligtvis runt 50 Hz, som vi har från elproduktion, elöverföring och elanvändning. Det är något helt annat än elektromagnetiska fält från telekommunikationsteknik, säger Anke Huss.

Men om det är magnetfält eller elchocker som kan leda till ALS är inte helt lätt att avgöra, eftersom de yrkesgrupper som utsätts för det ena också löper en högre risk att drabbas av det andra.

Elnät. Foto: TT

Piloter, lokförare och metallarbetare är exempel på yrkesgrupper som i hög grad exponeras för magnetiska fält. De jobbar nära stora maskiner med hög elförbrukning.

– Men elchocker är olyckor, så du kan inte mäta dem. Du kan inte ge mätutrustning till människor och be dem att bära runt på den i flera dagar för att se om de kanske drabbas av elchock, säger Anke Huss.

”ALS är en riktigt förfärlig sjukdom”

Dessutom finns det brister i statistiken eftersom personer som drabbas av elchock bara registreras om de är frånvarande från arbetet i minst tre dagar, enligt Anke Huss. Lättare former av elchocker kommer alltså inte med.

– Det verkar vara antingen magnetfält eller elchocker, eller en kombination av båda. Det finns en koppling, det verkar ganska klart. Men än så länge har vi inte lyckats reda ut om det är det ena eller det andra eller båda, säger Anke Huss.

Tror du att ni kommer att kunna göra det i framtiden?

– Jag hoppas det. Det är en relevant fråga för ALS är en riktigt förfärlig sjukdom. Om vi kan sätta fingret på exponeringen har vi bättre möjligheter att skydda människor och förhoppningsvis förhindra en del av fallen, säger Anke Huss.

Borde människor som bor nära kraftledningar oroa sig för att de senare i livet kan utveckla ALS?

– Nej. Om kopplingen är med magnetfält är risken ändå extremt låg. Och om kopplingen är med elchocker behöver man inte oroa sig för man får inte elchocker från kraftledningar. En ny studie såg ingen högre risk för ALS hos personer som bor nära kraftledningar, säger Anke Huss.

ALS

ALS är en sjukdom som bryter ner nervcellerna i hjärnan och ryggmärgen som reglerar de viljemässigt styrda musklerna. Nedbrytningen sprider sig sedan genom nervsystemet.

Sjukdomen drabbar drygt 200 personer i Sverige varje år. Symptomen brukar innebära att armar och ben blir mer och mer förlamade.

Det går inte att bli återställd från ALS, även om några av symptomen kan lindras. De flesta som har ALS dör inom två till fyra år efter insjuknandet.

Orsaken till ALS är inte helt känd. Flera vetenskapliga studier tyder på att det är en kombination av både genetik och miljö. Alla som bär på ett genetiskt anlag för ALS blir inte sjuka.

Vetenskapliga rådets slutsatser

Årets granskning bekräftar den tidigare slutsatsen att användning av mobiltelefoner inte utgör någon risk för att utveckla hjärntumörer.

Rådet tycker dock att det finns anledning att utreda oxidativ stress vidare. Det är en process som sker när kroppen förbrukar syre och kan ge upphov till cellskador. En del djurstudier pekar på att oxidativ stress ökar vid svag exponering för radiofrekventa fält, men resultaten är inte direkt överförbara på människor.

Inga studier om femte generationens mobilsystem, 5G, har inkluderats i årets granskning. 5G förväntas använda högre frekvenser och det vetenskapliga rådet anser att det behövs ytterligare studier av det. Men ingen känd mekanism tyder på att radiovågor med högre frekvens skulle öka riskerna, skriver rådet.

Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar som en försiktighetsåtgärd att handsfree ska användas vid mobiltelefonsamtal på grund av osäkerheten kring risker vid långvarig användning.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt