MIT-avknoppning siktar rekorddjupt – med millimetervågor

2022-11-24 15:14  
Foto: Hector Vargas Quaise Energy

Kan en ny borrteknik skapa världens djupaste hål? Ja, det tror amerikanska Quaise som vill utvinna geotermisk energi 10-20 km ner i marken. Deras trick: att byta borren mot en gyrotron.

Långt nere i underjorden döljer sig enorma energimängder i form av värme. Om vi bara kunde komma åt en bråkdel av denna djupa geotermiska energi så skulle världens energibehov kunna täckas flera gånger om för överskådlig framtid.  

Haken är att dagens borrutrustning inte klarar att tränga tillräckligt långt ner i jorden. Det hittills djupaste hålet som har skapats av människan är Kola Superdeep Borehole på ryska Kolahalvön. Det tog närmare 20 år att skapa och är ”bara” 12 kilometer djupt. 

Men amerikanska Quaise Energy siktar djupare än så. Företaget utvecklar en teknik som smälter och förångar berg med hjälp av millimetervågor, de högsta frekvenserna i mikrovågsområdet. På så vis hoppas de kunna skapa världen djupaste hål, 10-20 km djupt.  

Det låter kanske lite som science fiction, men det är det inte, enligt företagets medgrundare Matt Houde.

– Nej, jag har inte stulit en ”plot device” från Star Trek. Den här tekniken finns på riktigt och har bevisats i ett MIT-labb, sade han nyligen på en TEDx-föreläsning i Boston.

Fossilfri och tillgänglig dygnet runt

Metoden som företaget använder har utvecklats på Massachusetts Institute of Technology, MIT, under 15 års tid. Forskarna har i labbet lyckats borra hål i bergarten basalt med hjälp av en så kallad gyrotron, som alstrar millimetervågor med hög effekt.   

Företagets plan är att först använda traditionell borrutrustning, som har utvecklats för gas- och oljeindustrin, för att borra sig ner genom ytlagret till det djup de är optimerade för. Sedan kan millimetervågorna ta sig an de hårda, heta, kristallina bergarterna som finns på större djup. 

Den djupgeotermiska energin har många lockelser. Den är fossilfri, tillgänglig dygnet runt, påverkas inte av väder och vind och kräver inga stora landområden. Och det finns som sagt ofantliga mängder därnere som skulle kunna användas för uppvärmning eller elproduktion.   

Men många utmaningar kvarstår att lösa innan värmen långt under våra fötter kan fixa vår energiförsörjning.  Gyrotroner används visserligen sedan länge inom fusionsforskning. Men de skräddarsys för varje projekt, och om Quaisers visioner ska bli verklighet måste de tillverkas i större volymer och vara tillräckligt robusta för att användas utanför labbet. En annan fråga är hur askan som bildas ska transporteras upp ur det djupa borrhålet. Det behövs även mer kunskap om bergarternas egenskaper på stora djup.  

Quaise Energy har tagit in motsvarande 780 miljoner kronor, varav de sista 125 miljonerna sköts till i somras

Charlotta von Schultz

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt