Minuspriser på el – men inte troligt att kunderna får betalt

2020-11-04 13:45  

I år har det svenska elpriset varit negativt tre gånger. Men bara korta stunder. Och det är inte särskilt sannolikt att några kunder har fått betalt för att använda el.

Första gången Sverige hade ett minuspris på el i hela landet, alla fyra elområden samtidigt, var den 10 februari i år, mellan midnatt och klockan 04.

Därefter inträffade det en timme i somras, mellan klockan 04 och 05 den 7 juni.

Den senaste gången var tidigt på morgonen den 2 november, från klockan 02 till 05. Då var priset som mest negativt, minus 1,8 öre per kWh, mellan klockan 03 och 04.

Den natten berodde det negativa elpriset på att det var blåsigt i hela Sverige, vilket gav en överproduktion av vindkraft, i kombination med en mild och blöt höst. Det rapporterar företaget Elskling.

Strömkabel. Foto: Linda Holmkratz

Vad betyder egentligen negativa elpriser? En vanlig förklaring är att elkunderna i princip får betalt för att använda el under sådana timmar.

Men då måste elkunderna ha ett rörligt elavtal samt timprisdebitering. Och det är val som inte särskilt många elkunder har gjort.

I en rapport från 2014 konstaterade Energimarknadsinspektionen att ungefär 8 600 elkunder hade valt att teckna timavtal, och att efterfrågan på den typen av avtal verkade vara begränsad.

– Det var en möjlighet som öppnades upp för några år sedan, att även anläggningar under 63 ampere kan ha timmätning, men väldigt få känner till det. Jag har det, men jag är nog inte helt representativ, säger Christian Holtz, elanalytiker på konsultbolaget Sweco.

”Skulle gissa att ingen har fått betalt i praktiken”

Hittills har inte elpriset varierat särskilt mycket över dygn eller säsong, vilket sannolikt är orsaken till att de flesta elkonsumenter inte har brytt sig om rörliga elavtal eller timdebitering.

– I kronor och ören finns det så lite att spara på det som privatperson. Det handlar mer om att man bidrar till ett välfungerande elsystem och gör det möjligt att få in mer förnybar el i systemet. Det är ungefär som att sortera sina sopor, man gör det för att det bidrar till en bättre miljö, säger Christian Holtz.

Kraftledning i stamnätet. Foto: Tomas Ärlemo

För att ett negativt elpris verkligen ska leda till att elkunden får betalt måste priset dessutom vara rejält på minus. Det beror på att en stor del av konsumentens utgifter för el handlar om energiskatt och nätkostnad.

– Energiskatten är 35 öre per kWh exklusive moms, så för att du ska få betalt på riktigt måste elpriset vara minus 35 öre per kilowattimme bara för att väga upp mot energiskatten. Sedan är nätkostnaden en ansenlig del, som beror på hur mycket el du använder, säger Christian Holtz.

En elkund som använder 1 kWh under en timme när elpriset är negativt måste alltså ändå betala energiskatt och elnät för den kilowattimmen. Hittills har det i Sverige troligen inneburit att de negativa elpriserna inte har fått så stort genomslag hos kunderna.

Christian Holtz tror inte att någon elkund i Sverige än så länge har fått betalt för att använda el på grund av negativa elpriser.

– Det skulle kunna vara elintensiv industri som i princip inte betalar energiskatt och har en liten rörlig del i sin nättariff som möjligen kan ha fått betalt någon timme. Men jag skulle gissa att ingen har fått betalt i praktiken, säger han.

”Vi måste få upp värdet på förnybar el”

I Tyskland har priserna sjunkit djupare på minussidan. Den 2 november var det tyska elpriset så mycket som minus cirka 10 öre per kWh.

Även i Sverige spår bedömare att elpriset kommer att variera mer även i Sverige framöver, i takt med att mer förnybar el tillförs systemet.

Filip Johnsson, professor i uthålliga energisystem på Chalmers, anser att de negativa elpriserna visar att systemet kan bli mer effektivt. Genom att flytta elanvändning i tid, till tillfällen när belastningen i elnäten är mindre, skapas mer flexibilitet i elsystemet.

– Under sådana timmar kan man starta värmepumpar, ladda elbilar och producera vätgas. Det är precis sådant vi måste göra för att få upp värdet på förnybar el, säger han.

Man kan fråga sig varför vissa elproducenter frivilligt erbjuder negativa priser på elbörsen. Enligt Energiföretagen beror det på att producenterna kan få intäkter från annat håll, till exempel elcertifikat, som gör att de ändå tjänar pengar på att producera el. Det kan också handla om att kostnaderna för att stanna och starta kraftverket är så höga att det är mer fördelaktigt att hålla produktionen igång under några timmar med negativa elpriser.

Linda Nohrstedt

Mer om: Elpriser El

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt