Mikronätet i Skåne utmanar gränserna för energimarknaden – kan vara olagligt

2018-05-03 06:00  

Sedan oktober förra året har Eon haft ett mikronät på Österlen för att göra byn Simris självförsörjande på förnybar el. Men det är inte säkert att det är lagligt.

På fältet utanför Simris har Eon byggt ett mikronät som gör det möjligt för ett mindre samhälle att klara sig utan el från det reguljära elnätet. Men testet utmanar gränserna för energimarknadens principer.

I dagsläget är elmarknaden uppdelad i tre olika typer av aktörer: elproducenter, elhandlare och elnätsägare. Aktörer som är elnätsägare ska vara åtskilda från produktion och handel utifrån tanken att konkurrensen då renodlas.

Eon äger elnätet i området men menar att bolaget inte bedriver någon elhandel i mikronätprojektet. Kunderna i Simris kan fortfarande köpa sin el från vilka elhandlare som helst, även om elektriciteten i praktiken kommer från mikronätet när det drivs i ö-nätsläge.

Mikronätet består av ett vindkraftverk, en solcellspark, en reservgenerator och ett energilager. Vindkraftverket och solcellerna ägs av ett Örebroföretag som Eon har avtal med. Batterierna i energilagret och reservgeneratorn ägs av Eon.

Eon: ”Mikronätet i Simris bryter inte mot lagen”

Trots att både generatorn och energilagret räknas som elproducenter hävdar Eon att projektet inte bryter mot lagstiftningen. Elnätbolag har nämligen rätt att producera el som täcker de energiförluster som uppstår i det egna nätet.

– Eftersom vi är ett hyggligt stort bolag har vi stora förluster, större än Simris, så där finns inga juridiska tveksamheter, säger Johan Aspegren, kommunikationschef på Eon.

Läs mer: Skånsk by självförsörjande på förnybar el

Men det är en tolkning som konsulterna Karin Widegren, med mångårig erfarenhet från Energimarknadsinspektionen, och Oskar Almén från PA Consulting reagerar på. Karin Widegren kallar den för ”kreativ” och Oskar Almén benämner den som ”nytänkande”.

– De likställer all sin förlust med den energi de kan kompensera för i en anslutningspunkt. Det är spännande, säger han.

Vem har systemansvaret i ö-läge?

Ett annat juridiskt frågetecken handlar om systemansvaret. Enligt svenskt regelverk är det Svenska kraftnät, stamnätsägaren, som har systemansvaret för det svenska energisystemet. Men när mikronätet i Simris drivs i ö-nätsläge kan Svenska kraftnät inte påverka delarna i det. I praktiken är det då Eon som tar över systemansvaret.

Här menar Eon att det inte är någon större skillnad mot när nätföretag tillfälligt tar över systemansvaret för ett mindre område när ett reservkraftaggregat kopplas in på nätet efter en driftstörning. Det är reglerat i lagstiftningen och tillåtet vid krissituationer.

– Vi har gjort tolkningen att det går att jämföra med när vi kör ö-drift i mikronätet under kortare tider, säger Jan-Erik Olsson, elnätsexpert på Eon och en av upphovsmännen till mikronätprojektet.

Myndighet har inte synat mikronätet i Simris

Mikronätet utanför Simris har inte blivit anmält till Energimarknadsinspektionen så Eons tolkningar av regelverket har inte blivit föremål för en prövning. Därför kan tillsynsmyndigheten inte uttala sig om projektets laglighet.

– Ellagstiftningen är inte anpassad för sådana situationer, men det pågår ett europeiskt lagstiftningsarbete där bland annat frågan om energilager kommer upp, säger Roger Husblad, expert på Energimarknadsinspektionen.

Läs mer: Professorn: Här är fem svårigheter med små elnät

Eon hävdar att både politiker och myndigheter har varit positiva till pilotverksamheten utanför Simris.

– De inser också att det är jättebra att vi gör de här försöken. Och vem skulle annars göra det, frågar Johan Aspegren retoriskt.

Karin Widegren välkomnar att Eon genomför projektet. Hon anser att det kan visa vilka tekniska och ansvarsmässiga problem som behöver lösas i framtida regelutveckling.

”Mikronätet i Simris tänjer på gränserna”

Oskar Almén tycker att det är nyttigt att mikronätprojektet tänjer på gränserna både för juridik och affärsmodeller. Men han lyfter också upp ett fördelningsproblem:

– Intäkts- och regleringsmodellen för nätbolag bygger på att kollektivet delar jämlikt på den totala kostnaden för samhällsviktig infrastruktur. När man lyfter ur en grupp konsumenter uppstår frågan vad som händer för alla andra, säger han.

Läs mer: ”Sol-Ola”, eldsjälen som fick mikronätet till byn

Han tror att mikronät kommer att vara en bra lösning på ställen med kapacitetsproblem och på avlägsna områden där det är dyrt att bygga långa ledningsgator. Men på andra ställen, där det redan finns bra kapacitet, kan det vara samhällsekonomiskt ineffektivt att bygga mikronät. Där spår han en svår framtida balansgång.

Nytt regelverk på väg

I EU:s så kallade Vinterpaket (Clean Energy for all Europeans), som presenterades i slutet av 2016, finns flera förslag som kan förtydliga den juridiska spelplanen för pilotprojekt som Eons mikronät.

EU-kommissionen föreslår till exempel att nätföretag generellt sett inte ska få äga eller driva energilager, med undantag för om en upphandling har visat att andra intresserade aktörer saknas eller om energilagret är nödvändigt för säker drift av nätet.

Ett av förslagen innebär större möjlighet att differentiera nättarifferna över tid och inom ett geografiskt område.

Ett annat förslag definierar möjligheterna för att bilda så kallade lokala energisamhällen, ett lokalt avgränsat nätområde, där ägarna producerar, distribuerar, lagrar och levererar energi. Det lokala energisamhället kan antingen drivas som ett självständigt mikronät eller vara anslutet till lokalnätet.

Vinterpaketet, som också kallas Ren energi-paketet, är nu föremål för förhandling inom EU. Tidigast under hösten kan förhandlingarna leda till beslut om framtida regelverk.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt